S-Kongress – För Sverige mot tiden ?

Ja idag öppnar den stora S-kongressen i Stockholm, denna viktiga kongress som kan spela så stor roll i vad socialdemokraterna kommer ha för roll (om någon) i framtiden. Skall socialdemokraterna gå åt vänster eller åt höger i deras politik, eller följa vinden på ett väldigt flexibelt sätt. Jag har idag läst igenom Monas debattinlägg i DN och det som står skrivet i andra tidningar och kan konstatera att det är traditionell socialdemokratisk politik, som kanske kan fungera. Rätt saker sägs till deras väljare, men jag tycker att fokuset är väldigt främmande för mig. De underliggande betoningarna och därmed deras syn på samhället känns väldigt förlegat.

Socialdemokraterna – För Sverige, mot Tiden.

”Folket har slutat tro på regeringens jobbpolitik”  DN

Mona Sahlins debatinlägg är ett inlägg som säger rätt saker (D.v.s vi vill ge jobb), men undertonerna gör mig oroad. Och det är dessa undertoner jag vill rikta in mig på. Så jag försöker skala bort partipropagandan (saker som att borgerligheten ökar klyftor, orättvisor och slår på de fattiga).

Sveriges framtid - Industrin ?

Mona börjar med att säga att fokus ligger på att skapa jobb, so far so good, det skall vara nyskapande, också bra. men sen kommer det skrämmande med undertonen.

”Ambitionen är lika tydlig: Vi måste ta tillvara potentialen hos industrin – men också hos den växande tjänstesektorn”.

Följt av att man även skall ta till vara utvecklingskraften hos entrepenörer, enmansföretag o.s.v. Helt enkelt man skall ta tillvara på alla områden i samhället där det kan ges jobb (ok, kan tycka att man borde vara lite mer precisis).

Det som är skrämmande här är att fokus ligger så klart och tydligt på INDUSTRI, det andra är sekundärt, att satsa på industri. Vi lever inte på 1800-talet längre, utan vi lever i en global värld där ”The Virtual State” (länk till utdrag ur detta verk: Länk) blir verklighet.

Antal arbetare per sektor (historiskt perspektiv) (Klicka för större bild)

Sammanfattad statistik för antalet arbetande per sektor 1855-2000 i Sverige.

Ett samhälle där mer och mer av produktionsfaktorerna flyttas från de västerländska länderna till utvecklingsländer (låglöneländer). Det som västvärlden sysslar med är administration, Forskning & Utveckling, Service och de essentiella samhällstjänsterna. Detta är en verklighet, det går inte att fortsätta drömma om de stora industrikomplexen som skall ge folket arbete. Denna tiden är förbi, vi har inga stora varv längre, och vår bilindustri går dåligt. Insée att vi lever i ett nytt århundrade med nya förutsättningar och en ny verklighet där Industri är på nedgång. Att då peka ut detta som nr 1 att prioritera är som att investera pengar i ett företag som sysslar med slavhandel mellan Afrika och USA…

Ytterligare kommentarer:

Mona talar sedan om att det behövs mer kunskap och kompetens, och jag undrar om det verkligen är där problemet ligger. Jag personligen känner mer personer som har en hög utbildning (men inte får jobb p.g.a brist på erfarenhet och LAS) än jag känner personer som är lågutbildade och inte får jobb p.g.a det. Att få folk till arbetsmarknaden handlar inte bara om utbildning, vilket jag tror att Mona vet innerst inne.

Samtidigt rapporterar Expressen att t.om de egna väljarna tycker att Mona Sahlin gör ett sämre jobb eller lika bra än vad Göran Persson gjorde medan borgerligheten verkar ha en förkärlek för Göran Persson. Och det kan jag förstå, han var i mina ögon en bättre retoriker. Hans klassiska emotionella approach av typen ”Tänk på Agda, 87 år, som sitter i en etta och får besök av sin son en gång i veckan och resten av veckan sitter ensam. På vilket sätt skulle en skattesänkning göra hennes liv bättre ?” var mycket effektivt framför tv-kamerorna.

Aftonbladet förtydligar när det gäller förtroende att utifrån samtliga tillfrågade har bara 23% Stort eller mycket stort förtroende för Mona (att jämföra med Reinfeldts 52%). Den enda gruppen där Mona kommer nära 50% är bland de egna väljarna. Men det är ändå skrämmande att bara hälften av de socialdemokratiska väljarna har mycket stort eller stort förtroende för Mona Sahlin, att jämföra med att 97% av moderaterna har stort eller stort förtroende för Reinfeldt.

Socialdemokraterna – En röst från det förgångna och en skev världsbild ?

Jag har ovan visat hur debattinlägget visar att under ytan så lever de kvar i ett industrisamhälle mentalt, de har inte accepterat den nya världen vi lever i. Men det är inte bara synen på tiden som är felaktig. Mona tar naturligtvis till statistik för att visa att hon har rätt, det gör ju alla. Jag jobbar ju själv extra på opinionsinstitut så jag vet lite om styrkor/svagheter med detta. Men det är kanske inte resultaten i sig som är problem här, utan Monas slutsatser. Precis som mina ovan citerade statistik skulle det vara skoj att veta följdfrågorna och deras svar.

• Hela 54 procent av svenskarna anser att regeringen inte levt upp till löftena från 2006 att fler skulle komma i jobb och färre i utanförskap.

Ok men vad säger detta egentligen ? Det är väll mer relevant om medborgarna tror att det är regeringens FEL att de inte levt upp till löftena. En rimlig följdfråga hade varit ”Tror du att det är den ekonomiska krisen eller falska löften som resulterat i detta ?” utan denna fråga är dessa 54% intetsägande. Det kommer komma en undersökning snart där frågan ”Tror du att socialdemokraterna hade gjort ett bättre jobb att leda Sverige ?” när vi har svaret på den frågan, då kan antingen Reinfeldt eller borgerligheten mysa då denna fråga är betydligt mer uttömmande.

Jag tror inte man skall underskatta denna kongress och dess betydelse. Det är en kamp mellan höger och vänster-sossar. En kamp mellan gammal, föråldrad, ideologi och det moderna. Just nu ser det ut som att den gamla, förlegade och vänstersossar är de som styr. Men vi vet inte förrän kongressen är över. (Personligen så är det som att välja mellan pest och kolera, men jag ser hellre en högersosse i opposition än en vänstersosse)