Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Gymnasiet’

Ja, nu har det förts fram att eleverna i de svenska skolväsendet har dåliga kunskaper i matematik och fysik. Anledningen till detta är precis det som jag har sagt flera gånger i denna blogg. Jag citerar DN:

”Skolverket ser flera tänkbara förklaringar till de försämrade gymnasieresultaten, en är att eleverna har betydligt sämre förkunskaper från grundskolan. Därmed måste gymnasielärarna ägna mycket tid åt repetition. Samma sak när studenter går vidare till universitet och högskolor. ”

Ni som har följt min blogg vet att detta är något jag har tryckt mycket hårt på. Första året på gymnasiet ÄR en repetition av högstadiet, så var det inte med läroplanerna innan 1994 då allt var en del av en kedja där gymnasiet fördjupade. Så var intentionen, jag kan dock inte svara på om utfallet blev bra, men intentionen var god.

Gymnasiet är en repetition, och när man då väl kommer till högskola och universitet så finns det så mycket kunskaper som Gymnasiet skall ha gett elever som saknas. Om vi ser till oss som har studerat på högre nivå tror jag vi alla har upplevt detta. Lärare som är så frustrerade över att behöva förklara vad en fotnot är, att behöva lägga ner energi på att förklara elementära saker. Undersökningen här visar att det inte bara rör samhällsämnena (som jag är mest införstådd med) utan även matematik och fysik.

Expressen drar samma slutsatser som jag och lägger till om hur lärandet måste förändras. Detta är något jag har funderat mycket på. Första gången jag mötte en bra mattelärare var på universitetet då jag studerade Nationalekonomi A. En fantastisk glad, inspirerande lärare i matematik för ekonomer i Lund. Han förklarade enkelt och med passion.

I skolan dessförinnan har det varit medelmåttor, som på frågan ”Men.. varför blir x^2+xy+xy+y^2 = (x+y)(x+y) ?” svarade ”För det är så formeln står, lär dig formen bara så blir allt bra”. Jag är en sådan person som måste FÖRSTÅ för att kunna lära mig. Jag tror knappast jag är ensam om detta..

Det finns många fel i lärarutbildningen, men det varierar per ort. Ett exempel som jag gav nyligen på bloggen Tradition & Fason var att man i lärarutbildningen (där jag gick i alla fall) inte har något moment eller undervisning i betygsättning eller konflikthantering – märkligt att man inte får sådan kunskap i lärarutbildning… Så lärarutbildningen behöver förbättras avsevärt.

Mats Gerdau, Riksdagsledamot M, har en skolblogg där han debatterat detta också och hans slutsatser utifrån en mer detaljerad studie av undersökningen. Där kan jag citera om orsakerna:

”samt undervisningen med för stort fokus på procedurer i stället för förståelse och för mycket eget arbete för eleverna (verkar också sannolikt). ”

Vilket jag tolkar som min ovanstående kritik om att förståelsen inte anses viktig, bara man kan proceduren. Det är glädjande att se att mina tankar jag haft om skolväsendet kommer fram som sanning via undersökningar, media och experter. Kanske är skolan på väg åt rätt håll numera ? Det får vi verkligen hoppas.

En annan sak man bör tänka på är ämnets ”glädje”. Jag får tyvärr erkänna att jag inte kommer ihåg undersökningens namn, men vet att så är fallet. Det är så att elever rankar matte som ett av de roligaste ämnena ända fram till högstadiet. Därefter sjunker ämnets popularitet. Måste det verkligen vara så att matte är ett nödvändigt ont ? Eller är det skolor och lärare som gör ämnet tråkigt ?

Hur gör man matte roligt ?

En tanke jag fick i skrivandes stund är att matte borde vara mer individualistisk om möjligt. Inte i den mening att den skall vara speciell för varje elev, men varför inte för varje klass ?. Jag blir och tänka på min kusin som har ”turen” att hans bygglärare är samma person som undervisar honom i matte. I en parallellass så har de en matte-no-lärare. Min kusins klass tycker matte är helt ok, de ser användning av det, den andra klassen har större problem. Anledningen ? Jo mycket enkelt.

Kusinens klass får mattetal i formen av : ”Du skall vara med på ett bygge av ett garage, med väggarna av bräder. Garagets omkrets kommer att vara 10 meter, med en höjd på 3 meter, men vid 2,5 meter så kommer ett ståltak. Så väggarna är 2,5 meter. Varje bräda är 1 dm bred och 2,5 meter hög. Hur många bräder måste du beställa hos grossisten för att kunna slutföra detta bygge ?” Genom att se till elevens verksamhet så kan de se nyttan i att kunna matte och det är lättare och roligare att lära sig.

Andra artiklar om ämnet i SVD: 1, 2

Annonser

Read Full Post »

MVG - En rättighet ?

MVG - En rättighet ?

Jag har tidigare diskuterat utifrån rationella argument och mina egna observationer, betygsinflationen i Sverige och incitamenten att sätta höga betyg. Nyligen släppte skolverket sin rapport och medier har varit relativt snabba att kommentera detta. DN:s ledare handlar om detta se även en artikel om det hela.

Jag tänkte göra det lätt för er läsare att summera de viktigaste punkterna. ledaren i DN menar att arbetsgivare inte tar hänsyn till betygen då de anställer en person, det finns så mycket mer som är viktigt. Betyg är ingen indikator på hur bra det kommer gå för personen i livet. Visst det har de rätt i. MEN det innebär också att läraren har en makt över karriären. Ett IG i biologi eller annat ämne kan göra att personen i fråga INTE kommer in på den utbildningen han/hon vill.

Ledaren är väldigt snabb att göra en retorisk poäng och indirekt peka ut friskolor som bovarna i draman. Bovarna som sätter bra betyg för att öka deras konkurrenskraft, det motbevisas förvisso av Skolverket som inte ser NÅGRA sådana skillnader. Det handlar om att vi är alla människor, och med en läroplan som den vi har idag så är det ett extremt stort utrymme för subjektiva tolkningar av vad som är de olika betygsnivåerna.

Lösningen som ledaren ger är att man måste öppna upp flera vägar till högre studier, såsom antagningsprov.

Mitt resonemang:

De tankar som DN för fram, och den fakta som skolverket presenterar är intressanta och jag håller med i sak, och det har jag gjort förut också då jag har skrivit om detta: Högstadiet-Gymnasiet , en Luddig koppling.

Den tydlighet som en gång fanns i läroplanerna har försvunnit, luddiga och flummiga läroplaner och kursmål är det som existerar i skolan idag. Det är ett extremt stort tolkningsutrymme om VAD som skall läras ut, och HUR detta skall bedömas.

Detta är en stor anledning till att betygen sjunker i landet och internationellt.

Exempel, detta är G-nivå för Historia A på gymnasiet:

  • Eleven beskriver grundläggande drag i den historiska utvecklingen och visar på olika krafter som styrt och styr den historiska processen.
  • Eleven ger bakgrund och sammanhang till några skeenden och företeelser i vår tid.
  • Eleven använder frekventa epokbegrepp och andra centrala historiska begrepp.
  • Eleven formulerar med handledning historiska problem och frågeställningar.
  • Eleven sätter in sig själv i ett historiskt sammanhang.

Läs detta. Och notera vad läraren själv får bestämma:

Franska revolutionen, något man behöver känna till ?

Franska revolutionen, något man behöver känna till ?

1. Det står inget vilka ”grundläggande drag” i historisk utveckling som åsyftas mer än att de skall styra den historiska processen. Ja detta kan tolkas fritt. Det kan vara allt från politisk historia (krig och kungar) till socialistisk historieskrivning om hur kapitalet och viljan att anförskaffa kapital har påverkat historien. Det finns mängder av historiska teorier om hur historien drivs framåt, David.S Landes, McNeil, Anallskolan m.m. Alla är säkerligen lika ”Ok”, det är upp till läraren att välja

2. Eleven ger bakgrund och sammanhang till NÅGRA skeeden…. i vår tid. Vad är vår tid ? Räcker det om jag som lärare säger åt eleven att berätta bakgrunden till berlinmurens fall för att uppfylla detta kravet ?

Ja detta är bara två punkter och lite exemplifiering av hur betygskriterierna är flummiga. På flertalet skolor jag varit på så finns det informella betygskriterier då de kriterier som finns i kursplaner och läroplaner är för luddiga.

De informella kriterierna lyder oftast:

G: Eleven känner till ATT något har hänt

VG: Eleven förstår varför något hände

MVG: Eleven förstår vad som hände, varför, och vad det ledde till.

Så klara exempel enligt ovan betygsskala på frågan (Förenklat !!!) ”Berätta om andra världskrigets förlopp”

G: Hitler styrde i Tyskland, han började kriga mot Polen, sen så Frankrike… danmark… norge. Sen så blev det krig mot Sovjetunionen och där förlorade Hitler kriget tillslut.

VG: Hitler var var nazist, och styrde Tyskland. En av de tankarna som de hade var att alla tyskar skulle tillhöra tyskland. Därför började Hitler krig mot polen och tjeckien. Kriget blev större, och England, Sovjetunionen och USA krigade mot Hitler som tillslut förlorade.

MVG: (VG-svaret) + Europa låg i ruiner, vilket gjorde att Sverige (som inte hade bombats) kunde bli en rik nation då de kunde bygga upp Europa med deras industrier. Flera nya länder skapades i Europa och nazismen var nu krossad i Europa. Det blev ett Europa delat mellan öst och väst, mellan kommunism och kapitalism som inte tog slut förrän sent 80-tal.

Ni ser här att de informella kriterierna är lättare att bedöma, och de har skapats p.g.a att de existerande är för luddiga. Uppenbarligen behövs det tydligare riktlinjer och betygskriterier, eftersom varje skola själv tar fram sådana. Kan man i så fall låta skolorna själva sätta upp egna kriterier? Mitt svar är att vi i ett sådant fall aldrig kommer att kunna ge två elever från olika skolor samma förutsättningar för lärande. Vi kommer inte heller kunna säga att Anna i Skola A som har VG kan mer än Maria i SkolaB som rag G. Dessa elever kommer dessutom att ha helt olika kunskapsnivåer vid antagling till övriga lärosäten/universitet. Är det en sådan framtid vi vill ha för framtident ungdomar? Mitt svar är nej. En klarare koppling mellan skolväsendena, en tydligare läroplan kommer skapa en bättre grund för en god skola med rättvisa betyg där tydlighet är ledande. (mer…)

Read Full Post »

Rik skola

Är en resursrik skola garanti för bra skolgång ? NEJ ! (bilderna har inget med texten att göra, utan bara excempel på resursrik skola)

Idag har det av någon obeskrivlig anledningen skrivits mycket om skolväsendet i Sverige, det som tas upp är inget nytt för mig direkt, men rätt intressanta saker och chockerande att behöva läsa om såhär pass offentligt. Min bild har tidigare varit att man försökt tiga ihjäl detta. Jag tänkte vi börjar med:

SVD som skriver om Skolans resursbrist.

När jag studerade i Malmö och fick höra om att detta med resursbrist är en myt. Rosengårdsskolan beskrevs och upplevdes av praktikanter där samt av oss som besökte skolan som en ”rik” skola. Enligt ordinarie personalen där så hade de så mycket pengar att de inte visste vad de skulle göra med dem, och att det nästintill fanns en platt-tv i varenda korridor, pengar fanns i ett överflöd. Det ser väldigt bra ut i den kommunala budgeten att man satsar på skolan – sen om det ger resultat det är en helt annan sak.

SVD berättar om en granskning som gjorts av två herrar och en dam och de har slutsatsen att varken resurser eller lärartäthet är viktigt för hur eleverna presterar i skolan, det viktiga är den tid som lärarna tillbringar med eleverna.. Shit, detta lät verkligen revolutionerande. Menar de att lärarledda lektioner är bra? Wow (Ja, ni tolkar rätt, jag är sarkastisk.)

Denna granskning visar även att resurserna i skolan ökat med 8% per elev under den senaste 15-årsperioden, så detta med resursbrist är en myt. Det finns inget statistiskt samband mellan resursåtgång och resultaten hos eleverna. Detta har jag hävdad många gånger i diskussioner och det är härligt att se att denna granskning stödjer min tes.

Lärarnas Riksförbund hoppar in i debatten  i artikel i SVD och säger att problemet är för stora klasser. Och självklart har hon en poäng, det är väldigt svårt att vara en god lärare om man har 30 elever. I lärarens uppdrag står det att man skall se varje elev, och möta eleverna där den är. Det är inte helt lätt om man har 30+ elever. Men är då lösningen större lärartäthet ? Det visar inte granskningen, så här kanske Metta är lite fel ute. Här tycker jag mer att Lärarförbundet har rätt då de säger att läraren får lägga mycket mer energi på områden som inte är kärnuppdraget, undervisning, planering och efterarbete. Läraren är numera VAB, poliser, vaktmästare och mycket mer som tar arbete från den undervisande biten. Så här tycker jag att Eva-Lis Sirén som representant för Lärarförbundet är mer ”rätt ute” än LR.

Kvantitet (fler lärare, mer resurser)är inte tillräckligt utan det är Bättre Kvalité som är lyckeln. Utbildare lärare som är i klassrummet och undervisar, resurser som det faktiskt finns fog för. Sluta tro att ”Mer resurser” löser alla problem. Det löste inte problemen i poliskåren, det löste inte problemen i sjukvården även om vissa partier fortsätter tjata om ”Mer resurser till X” så är det inte det som är det mest effektiva.

Om vi då återknyter så skriver DN att Täbys gymnasieelever lyckas bäst i länet, tyvärr så står det inget om varför Täby lyckas så väl. Men jag har läst studier förut som menar att i sådana här områden är föräldrarna mer ”kräsna” då de själv är utbildare, de ställer höga krav på deras barn (på gott och ont), men även på skolan. De kräver kvalité, och de får det.

Objektivitet i Skolan – Propaganda i skolan ?

Det finns massor av fall där lärare avskedas p.g.a deras åsikter. För något år sedan avskedades en lärare i Ronneby för att han var aktiv Sverigedemokrat, för att nämna ett exempel. Men hur är det med skolan egentligen ? Jag visade i mitt examensarbete att historieläroböcker knappast var objektiva, men det är inte skolan heller. Jag får ibland ta del av vad mina kusiner läser på Gymnasiet. Senast förra veckan kom en av mina kusiner hem och ville ha stöd för prov i SO om politiska ideologier. Frågorna han hade var:

  • ”Vilken ideologi står för rättvisa?
  • Vilken ideologi står för tradition?
  • Vilken ideologi står för jämställdhet?
  • Vilken ideologi står för frihet?
  • Alternativen du har att välja på är : Liberalism, Konservatism, Feminism och Socialism”


Där svaren skulle vara att Socialism står för rättvisa, Konservatism för Tradition, feminism för jämställdhet, och Liberalism för frihet. Jag förstår att man måste förenkla i skolan, men jag tyckte nog denna ”förenkling” var lite väl magstark. Men det förekommer.

Expressen berättar om Daniel Ådin, Skellefteå som inledde ett prov på gymnasiet med frasen

”Den borgerliga regeringen har kört Sveriges ekonomi i botten. Arbetslösheten är hög och ekonomin befinner sig i en djup lågkonjunktur”

Påståendet om hög arbetslöshet och lågkonjunktur inte fel egentligen. Jag diskuterade mycket om detta då jag skrev mitt examensarbete och kunde se en skillnad. Läraren MÅSTE vara objektiv i grundskolan, men på Gymnasiet behöver läraren inte vara objektiv så länge man berättar att ”detta är min åsikt”.

”Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Då värderingar redovisas, ska det alltid klart framgå vem det är som står för dem.”

Men vill vi verkligen ha en skola där lärarna kan forma eleverna till sina väljare? Nej det tycker jag inte är rimligt, skolan skall försöka vara objektiv, och ge eleverna verktyg för att kunna vara objektiva och kritiskt tänkande när det gäller nyheter och liknande inslag i mediabruset.

Read Full Post »

Hobbygymnasium ?DN rapporterar idag att Gymnasiets kurser skall synas hårdare. Det är specifikt de specialutformade programmen som skall granskas enligt Björklund. Björklund som tidigare har varit så hård mot dessa specialutformade program har nu bytit fot och omfamnar dem, även om det skall vara mer kontroll. Jag har tidigare skrivit om min kritik av det svenska skolväsendet, speciellt kopplingen mellan högstadiet-gymnasiets svaghet och effekterna utav det.

Jag har tidigare hyllat en del av det Björklund och regeringen deklarerat gällande skolväsendet, och jag ställer mig delvis i skaran av supportrar för Björklund. Men jag ställer mig en aning mer kritiskt än vad de flesta verkar göra. Anledningen till kritiken jag har är primärt = Vad skall synas ? Vad är skolans roll helt enkelt ?

Det viktiga är vad som skall synas, inte om det synas hårt eller ej.

Jag tycker idag det är fel att det finns ingen koppling alls mellan antalet studieplatser på Universitet och arbetsmarknadens behov, på gymnasiet finns detta problem också. Jag kommer ihåg en föreläsning från en av herrarna på Skolverket då jag studerade på Malmö Högskola som berättade att utifrån alla gymnasieprogram med specialprogram ”Fotboll” så var det knappt en procent av dem som ”blev något” inom fotboll. Detta leder mig till frågan, vad är det som skall synas ? Är det att lärarna är utbildade, att lektionerna har behörig personal och att de grundläggande kraven uppfylls för grundkompetens ? Eller är det att programmet faktiskt har ett värde, att det är förberedande för verkligheten ? Eller kan vi se specialprogram av typen ”Ät och Dricka-gymnasiet – Testa dina smaklökar, festa och har skoj – samtidigt som du pluggar ! Lär dig att förena nytta med nöje !”. I och med att konkurrensen mellan skolor ökar så måste man finna nya vägar att locka elever till gymnasieskolorna, jag hoppas inte det går så långt som ovan nämnda exempel, men vem vet, ingen av oss kan sia om framtiden.

En Gymnasieskola för verkligheten

Den absolut bästa gymnasieskolan är enligt mig en skola som ser eleven. En skola som utbildar och rustar eleverna för verkligheten utanför gymnasiets väggar, antingen för vidare studier eller för arbetslivet. En skola som helt enkelt har en förankring i verkligheten och med ”nästa steg” för eleven. Endast genom att ha en klar kedja och starka länkar kan man skapa ett samhälle där alla människor får komma till sin rätt i arbetslivet och samhället (vilket trots allt är målet).

Det behövs uppföljning av vad som händer med eleverna som går dessa specialprogram. Kommer de in på arbetsmarknaden ? Eller står de i kö för att utbilda sig på Komvux ?

Nu har jag uttalat mig rätt negativt mot specialprogram, men det är för att jag ser så stora risker. Men det inte sagt att det faktiskt finns bra specialprogram. IB-programmet har mig veterligen ett gott rykte, det finns även speciella gymnasier av typ Lantbruksgymnasium, Motorgymnasium, Flyggymnasium o.s.v där eleverna får grunder i jordbruk, bilmekanik, flygteknik o.s.v. Dessa gymnasier har oftast direkt lokal anknytning, Flyggymnasium ligger i ett område med mycket flyg-inriktad industri o.s.v. Det finns alltså en klar koppling mellan arbetsmarknaden och samhällets behov, då är det inga problem. Gymnasiet har en verklighetsförankring helt enkelt.

 

Read Full Post »

Den gode Stalin ?

Den gode Stalin ?

Historieskrivning har intresserat mig under flera år, och speciellt hur det används politiskt. Även i Sverige så har historieskrivningen på universitetsnivå men även på skolnivå varit högst politiskt, och kanske speciellt i synen på Sovjetunionen. Det är då med stort intresse jag läste dagens artiklar från DN, där den ena berättar att Stalin blir mer och mer rumsren i Sovjetunionen och den andra hur Putin aktivt har gjort Sovjetunionen rumsren, bytt ut nationalsången, firar veteranerna från ww2 o.s.v. Detta är självklart högst politiskt. Genom detta så legitimerar Putin sin regim och skapar en enhetlighet i nationen. Putin har ett problem, ett land med flera olika nationaliteter. Säkerligen har Putin som ideal att Ryssland har medborgarnationalism, där man är ”Rysk Medborgare” först och i andra hand Tatar, Ryss, Kazakstanier o.s.v (ungefär som USA) för att inte ha de etniska splittringarna.

Men vi skall inte peka finger för mycket och tro att det bara är i Sovjet som man hyllar Stalin. Jag har själv studerat svensk historieskrivning i läroböcker gällande synen om Sovjet och tro det eller ej men det dröjde fram tills 2000-talet innan man började skriva om de riktigt hemska sakerna i Sovjetunionen. (länk till mitt examensarbete: Läroböckerna och kommunistiska regimers brott mot mänskligheten )

Historieskrivning i Sverige om Sovjet:

En väldigt kort summering som är väldigt talande för detta ur mitt examensarbete följer för att sedan återknyta till Ryssland:

  • – ”Drygt 30 år senare sitter det en ny generation sovjetmedborgare i lomonosouniversitetet i Moskva och lyssnar till en föreläsning. Analfabetismen är utrotad och erövringen av rymden har börjat.” – Citat lärobok i Historia 1970-tal
  • ”Jorden togs från bönderna och stora mekaniserade statsjordbruk friställde arbetskraft för en snabb utbyggnad av den tunga industrin. På bara tio år blev Sovjetunionen en av världens ledande industrinationer. Denna utveckling skedde på bekostnad av den enskildes konsumtion”. – Citat lärobok 1990-tal
  • Att folk svalt och det fanns svältnöjd (t.ex i Ukraina) nämns inte förräns 1980-talet
Representativ bild från Hildingsons läroböcker

Representativ bild från Hildingsons läroböcker

Fram tills 1990-talet så talade man inte något om att industrialiseringen under Stalineran hade negativa effekter, mycket fokus läggs på det positiva. Att byarna fick elektricitet, att Sovjet drog Ryssland ut ur den mörka medeltiden. Det talas om att människor mördades, men med relativt milda ordalag fram tills 1990-talet. Det är inte förrän på 2000-talet man talar direkt om Gulag. Som ni kan se i citat 2 ovan så sent som 1990-talet så handlar det om att arbetskraft ”friställdes” vilket naturligtvis inte var hella sanningen, människor tvångskommenderades och det var inte bara konsumtionen som led.

Om ni är intresserade av detta mer utförligt är ni välkommna att läsa examensarbetet i fullo.

Om Ryssland idag

Så som ovan skrivet så vill jag påvisa att använda historia politiskt är inget nytt, att vara objektiv är svårt och tar tid så jag tycker inte man skall döma Ryssland för hårt. Det som dock är skrämmande är att man på nytt tar upp detta att man på NYTT lyfter Stalin och höjer upp honom igen, från att varit lite mindre omtyckt (om jag förstår artikelförfattaren korrekt). Att hylla en person som har så många människor på sitt samvete är inte helt korrekt, sedan kan man alltid resonera kring om det var ”nödvändiga offer” . Utan Stalin så hade Hitler vunnit (och liknande resonemang) har jag hört många gånger, och motvilligt får jag väll säga att det ligger en viss sanning i det, bekämpa ont med ont.

Men det får en del löjliga proportioner, läste i tidning för några veckor sedan att man i rysk historieskrivning nu inte bara skriver att Ryssland var tvungna att gå med på Molotov-Ribbentropp-pakten, utan att det faktiskt var en schysst pakt. Polen fick en högst trevlig förfrågan från Tyskland som de ohövligt svarade med ett ”FU” och då var det naturligtvis så att Tyskland var tvungen att hämnas, varpå Ryssland hjälpte till. Så just Tyskland-Sovjets samarbete att käka upp Polen var helt ”ok” i den nya ryska historieskrivningen.

Tillägg 24 Okt: DN skrev om att Makten suddar ut Stalins brott nyligen och ny information har uppdagats. Det avslöjas att historiker åttalas och får deras forskning beslagtagen då den berättar om Sovjetunionens baksida, Gulag och det som inträffade där. Stalin anses fortfarande vara en god ledare, framförallt p.g.a hans roll som ledare under andra världskriget. Man får inte kritisera något av det som hände i Sovjetunionen under andra världskriget, det är heligt och får inte kritiseras. Allt som hände i Sovjet är ”ok” för det var det stora patriotiska fosterländska kriget helt enkelt. Skrämmande utveckling.

Slutledning:

Det är väldigt fel att okritiskt hylla Stalin, och att föra fram honom som ett ideal är väldigt skrämmande. Det är en otäck verklighet och jag trodde verkligen att Ryssland hade lagt Sovjet bakom sig men nu har de återtagit det. Jag är inte speciellt oroad att Putin vill skapa ett nytt Sovjet, men om grogrunden läggs så kan de extrema grupperna få vatten på sin kvarn genom hyllning av Stalin. Men samtidigt förstår jag att det är politiskt smart att finna enande symboler för att skapa enhetlighet i Ryssland idag, men det betyder inte att det är rätt.

Read Full Post »

Hoppas nu bara hela alliansen får Björklunds åsikt.

Hoppas nu bara hela alliansen får Björklunds åsikt.

Det är med stor glädje jag idag läste debattartikel från Björklund & Co gällande förstatligandet av skolväsendet. (Finns även artikel i expressen och SVD) Detta är något jag tyckt varit rimligt under lång tid men inget parti har stått upp för detta fram tills nu. Härligt och ÄNTLIGEN !

Det finns många sätt att se på detta, och jag förstår att det finns de som hävdar att den kommunala kännedomen om kommunens förhållanden är ett starkt argument för kommunalisering, men jag tycker inte detta argument håller. Anledningen är för att precis som Björklund & co skriver så kommer kommunerna involveras men mest på en administrativ nivå, och det är helt rätt. Staten kan inte bedömma de lokala förhållandena på samma sätt som kommunens eget valda representanter kan.

Läraryrket har lågt status, dålig lön (det är faktiskt inte rimligt att en femårig högskoleutbildning skall innebära en ingångslön på runt 20-22), dåliga arbetsförhållanden samt väldigt varierande uppgifter på skolor. Det är inte heller rättvist att det skiljer så pass mellan kommuner som det gör idag. Debattartikeln berättar att det kan skilja så pass mycket som 50.000 kr spenderade pengar per elev mellan kommuner. Detta påverkar självklart resultaten och skolornas möjligheter. Danderyds och Lommas skolor har säkerligen bättre förutsättningar än en skola i Tensta, Rosengård o.s.v.

Jag har själv suttit med på möten i kommunens partigrupp och varit med budgeteringsarbete, i en relativt fattig kommun. Där ses det nästan som ett problem att låginkomst-familjer flyttar in, för detta innebär större kostnader för barnomsorg, skola och liknande vilket gör det svårt att få budgeten att fungera. Dessa eldsjälar i kommunen gör allt de kan för att ge ungdomar och barn en bra start, men det finns en ekonomisk verklighet. Detta resulterar i att ungdomar/barn har antagligen en bättre förutsättning i en rik kommun än en fattig. Med det inte sagt att det finns undantag, men det säger sig självt att mer resurser innebär bättre förutsättningar, men sen finns de självklart de som lyckas trotts dåliga odds.

För att återkoppla till detta med lärarkåren, jag har själ gått lärarutbildning. Jag tycker dock FP gör en väldig förenklad koppling då de hävdar att studieresultaten i skolorna påverkar hur bra en lärare är. I min värld så betyder det inte att en elev som fick MVG i alla ämnen på Gymnasiet är en bättre lärare än en som fick G i allt. Den med lite ”lägre” betyg kan ha en helt annan förståelse för dem som har det svårt i skolan, och det kanske är just därför som han/hon valde att bli lärare, att lyfta dem som var i samma sits som en själv. Men samtidigt så kan jag förstå resonemanget, för en elev med höga betyg så är läraryrket inte ett bra val. Så var det i alla fall i min gymnasieklass, ingen av de högpresterande ville ha ett ”lågstatus yrke” såsom lärare. De ville bli advokater, socionomer o.s.v. Så allt handlar om status och attraktionskraft.

En förstatligande hade ökat läraryrkets status, skolornas kvalité hade inte varit så starkt påverkad av vart i landet de är lokaliserade och det hade funnits en enhetlighet mellan skolorna. Förstatligandet är inte mirakelmedicinen, men i förening med nya läroplaner, nya lärarutbildningar och en modern skola så är det min starka övertygelse att skolväsendet kommer att bli en av landets stora stoltheter: Ingmar Stenmark, Peter Forsberg, Svenska Välfärdsamhället, IKEA är några av de stoltheterna vi har, och snart kan vi lägga till det svenska skolväsendet.

Summa summarum: GO BJÖRKLUND ! Detta är härligt !

Read Full Post »

Alkohol förbjuden ?h

Alkohol förbjuden ?h

Jag är en stor fan av DN och deras senaste artikel om Alkoholundervisningen i skolorna, och att detta skall skrotas är mycket intressant. Det berättas i artikeln att det är bortkastade pengar att undervisa om alkohol i skolan (enligt Folkhälsoinstitutet). Myndigheten förordar istället att mer ansvar skall läggas på föräldrar.

Detta ser jag inte som ett stort problem i sak, jag är lite allmänt trött på synen att skolan skall lösa alla problem. Det var ramaskri för några år sedan då ungdom/Barn-fettma uppmärksammades och skulden lades på skolorna som hade för lite idrott. Men nej, faktiskt, det är inte skolans uppgift att uppfostra och se till att barnen är friska och sunda allena, det finns föräldrar. Föräldrar har ansvar att även de engagera barnen på fritid med idrott, promenader, att äta hälsosamt o.s.v. Så helt rätt att folkhälsoinstitutet förordar att föräldrar har ansvar, en viktig och bra markering.

Folkhälsoinstitutet talar om att ge föräldrar verktyg att möta barnen/ungdomarnas argument för att dricka alkohol, att man skall skrota skräckpropagandan för att istället komma åt kärnan av varför det dricks mycket, t.ex att förstå sina känslor. Jag förstår och håller med om att skräckpropaganda säkerligen inte fungerar i så pass stor utsträckning.

Det jag tror är väldigt viktigt när det gäller alkoholen i Sverige är flera saker, men en av de absolut viktigaste är att fostra individer, både i hemmet och skolan. Att kunna stå upp för sig själv som individ och göra val baserat på vad man själv vill, inte vad gruppen vill, är en styrka som varje individ bör ha, men tyvärr inte alla har. Om individerna har denna insikt och trygghet i sig själva så kommer de, då den tuffe killen med ciggen säga ”Nej tack, jag röker inte sådan skit och jag vill inte supa skallen av mig heller” om det nu är deras åsikt, istället för att falla för grupptrycket och hänga med.

Om denna grund väl är lagd så tror jag att mycket är klart. Jag har det förtroendet för ungdomar och barn att alkoholism är något dåligt, att knark är dåligt, jag tror knappast man måste lära ut detta speciellt mycket. Det som däremot skola och föräldrar kan spela en roll är att förklara hur alkoholen verkar på kroppen, att lära dem förstå att det finns gränser och man kan inte veta vad som händer då omdömet försvinner.

Ett lysande excempel på detta sätt att förmedla budskap är en av de senaste reklamerna mot alkoholism. Men man ser en festlighet, där det dricks hejvillt, en kvinna drar in man till toa och han filmer det som händer, det blir slagsmål och i slutscenen så ranglar en full herre ut på vägen och blir påkörd. Detta är inte skräckpropaganda, utan det visar att det kan säkert hända ”kul saker” för alla skrattar ju och har roligt, men man förlorar förståndet och det kan gå riktigt illa. Jag tycker om den reklamen mycket. Ta hand om dig

För att förtydliga,

JA föräldrar har det yttersta ansvaret
MEN Skolan har ett ansvar att skapa starka individer som är medvetna om alkoholens effekter på handlingsförmågan

Read Full Post »

Older Posts »