Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Historia’

image

http://www.krigsmyter.nu/km10hitlerjudar.pdf

Ovan är en mycket Intressant artikel i en serie jag får i mail. Finns även en dokumentär som heter något i stil med ” det ockulta tredje riket”. Kan förövrigt rekommendera krigsmyter-serien. Det är många intressanta artiklar, allt från Hitlers invasionsplaner av Sverige, Nazismens ursprung till hur Stalin och Hitler samarbetade för att erövra Norge.

Kort handlar det om var nazismens form av anti-semitism kommer ifrån, Ryssland, och att Hitler var vänligt sinnad till Judar även i vuxenlivet. Anti-semitism har funnits under lång tid. Men det som bland annat gör denna artikel intressant är att den belyser det faktum att nazistiska yttringar var vanligt. Vichy-regimen och de franska var inte sena att samla ihop judar för deportering då Nazisterna kom, de gjorde det till och med utan tillsägelse. Det har kommit fram mer och mer om hur samarbetsvilliga de ockuperade var. Ett av de kanske mest kända fallen är ett fall i Polen (som jag tyvärr inte kommer ihåg namnet på) med massgravar av judiska invånare som beskylldes vara Nazisterna som mördat. Men efter undersökningar visar det sig vara så att lokalbefolkningen tog ”chansen” då regimen stödde deras åsikter (något förenklat).

Alltför ofta möts man av en illusion många verkar ha: anti-semitism uppfanns av Hitler och resten av Europa var oskyldiga hjältar som ansåg alla människor lika värda.

Annonser

Read Full Post »

Delegation för Jämställdhet i skolan (DEJA):s rapport som publicerades nyss ( dock, tro det eller ej, enligt regeringens hemsida publicerades den den 15 januari….) tar upp problematiken med jämställdhet i skolan. Rapporten hävdar, förenklat, att pojkar och flickor inte får samma förutsättningar att lära och trivas i skolan. Flickor presterar bättre, men mår sämre än pojkar. Flickor hindras av könsroller. -> Jag undrar vad Pär Ström tycker om detta fokus enbart på flickor i sammanfattningen….

DN:s egen summering är att Anti-pluggkultur är orsaken bakom en ojämlik skola… Nedan har ni min egen korta summering. Även SVD har samma rubrik 

SVD har en ledare om detta vilket jag kan rekomendera som komplemment till min egen text då denna fokuserar mer på hedersfrågor och rapportens tillkomst.

 Dejas ordförande skriver även på SVD vilket är mycket intressant läsning. Där jag tycker ett av de bästa citaten är ”Jämställdhet brukar ses som en kvinnofråga. På skolans område är det uppenbart att en ökad jämställdhet skulle gynna både flickor och pojkar. De traditionella könsnormerna begränsar både flickor och pojkar.

Min erfarenhet av skolans värld, både som elev och som lärare gör dock att jag spontant håller med. På en gymnasieskola som jag arbetat på så var det största hälsoproblemet på skolan att tjejer gick in i väggen, de ”MÅSTE” få MVG i allt, allt annat är oacceptabelt ansåg de. Ett VG betyder att man är halvt hjärndöd, ett G att man är hjärndöd, bara ett MVG är OK. Detta pressade dem oerhört, de gick till kurator och mådde mycket dåligt. Killarna däremot tog det generellt lite lugnare, men det kan också vara så att män och kvinnor har olika sätt att hantera stress och press.

 Men åter till rapportern som jag tänker försöka resonera kring dess beskrivning av skolans jämställdhetsproblem, rapportens bild av skola och lösningar. Jag kommer senare försöka detaljstudera mer och gå in i detaljer och förhoppningsvis författa en mer detaljerad studie som publiceras här, men tiden får se.

 Bilden av skolan och elever:

Pojkar presterar i genomsnitt sämre än flickor, och får därför sämre betyg. Programvalen till gymnasiet är könsstereotypa – särskilt valen till de yrkesförberedande programmen. Flickor är mer stressade i skolan och mår generellt sämre i tonåren. Pojkar framstår som mer aktiva än flickor när det gäller att behandla andra illa. Ord som ”hora”, ”bögjävel” eller ”kärring” kan användas för att förtrycka genom att framställa vissa människor som mindre värda. Sexualiserad mobbning förekommer och kan även bestå av olika former av fysiska övergrepp.”

Detta citat säger nästan allt. Precis som jag skrivit ovan, men de går mer in i detalj i rapportens inledande kapitel om lösningar. Det berättas även, vilket kan återknytas till min kritiska post mot Boetius för ett tag sedan, att undervisningen inte är jämställd i stoff och didaktik. Helt enkelt att det som undervisas OM inte har förankring i elevernas verklighet. Rapporten uttrycker sig t.om så skarpt att ”Vi är bekymrade över den b ristande kvalitén i många av de läromedel som eleverna använder”. Denna brist de talar om är specifikt historia där kvinnor inte får förebilder, mer luddigt sägs det att även pojkar får snäva mansideal. Här tycker jag att man ska ställa sig kritiskt till detta.

Det är inte konstigt att historia domineras av män. För mig och för de flesta så är historia ett ämne som tjänar att skapa historiemedvetande, att förstå världen kring sig, varför den blev som den blev, varför vi lever som vi gör o.s.v. Då blir det ofta ”Statshistoria” som förklarar det. Statshistoria ger svar på varför skåningar inte talar rikssvenska, varför Stockholm är huvudstad, varför Belgarna snackar franska och många andra frågor som historien ger svar på. Dessa beslut har fattats i en mansdominerad period, där nästan uteslutande män var beslutsfattare då är det självfallet så att män som Napoleon och Hitler får en stor roll.

Tusen Svenska Kvinnoår

Tusen Svenska Kvinnoår

Likaså vid forskning och litteratur så har det varit en historia från en epok där kvinnor inte ansågs kapabla till sådana värv (stora delar av historien). För er som känner till debatterna inför rösträttens införande gällande kvinnor så var ett argument att kvinnors hjärnor inte klarade av avancerade politiska resonemang. Om man tyckte det på 1900-talet, vad tror ni man ansåg på 1500-talet ?. Med det sagt så vill jag ändå poängtera att jag tycker kvinnor ska få mer plats – den lilla historien som visar hur människor har levt, verkat och påverkats av tidens tand. Kvinnornas historia behövs tas upp. Hur synen på äktenskap och myndighet förändrats är t.ex en bra utgångspunkt. Jag kan skarpt rekommendera Tusen Svenska kvinnoår som jag tycker skulle kunna tjäna som inspirationskälla för att få historien mer ”jämställd”. Men jag menar ändå att det finns goda anledningar till att historien är mansdominerad.

 Ett annat problem de tar upp är ”Pojkkrisen i utbildningen” dvs. fenomenet att pojkar som grupp tenderar att prestera sämre genom utbildningssystemet och att gruppen därmed riskerar att bli ”utbildningsförlorare”. Rapporten menar att det inte anses ”coolt” för pojkar att anstränga sig i skolan, framgång ska uppnås på andra sätt. (helst utan ansträngning). Denna attityd har jag mött själv ute på skolor, men jag undrar om det inte är mer ett försvar för dåliga resultat. Ungefär som en dålig förlorare ”Äsch, jag kände mig inte helt hundra, jag är egentligen bättre, men var inte helt hundra idag”. Men visst har jag sett det och förundrades initialt av det faktum att de mest stolta var de som fick G, de som skämdes var de som fick MVG ( tuffa killar vs Plugghästar).

En annan del av pojkkrisen är att pojkar är mer styrda av könsnormer gällande de val de gör i livet. Tjejer och unga kvinnor har idag större utsträckning förmåga och vilja att utbilda sig inom områden som tidigare var manligt dominerande, medan pojkar och unga män inte förändrar sina utbildningsval. Detta tror jag stämmer till viss del. Jag tror de flesta har hört och sett attityderna här. Jag tror att omedvetet finns detta.

 En tjej som är bilmekaniker, stridspilot, militär, byggare o.s.v är ”cool, häftig, tuff tjej”. En kille som är förskolelärare, dansös, mat-tant, o.s.v får genast sin sexuella läggning ifrågasatt. Tragiskt men alltför ofta sant.

Deras lösningar – ett urval

  1. Krossa könsmaktsordningen .
    1. Könet är starkt kopplat till identiteten och identitetsskapandet, och det finns skäl att identifiera och motverka de strukturer som skapar olika könsnormer för kvinnor och män, och som lägger grunden för maktrelationer baserade på kön. – Inte helt hundra på att jag är överrens med dem här då jag tycker det finns drag av de radikala feministerna som skyller allt på att män är små-furstar som vill agera förtryckare av kvinnor. Visst behövs en del av de strukturer och könsnormer brytas upp, men allt är inte socialt konstruerat, viktigt att betänka. Men de gör en god poäng med att varje kategorisering återskapar könsskillnader. Konsten är att både se betydelse av kön och genus, samtidigt som man ser variationen mellan individer. Det håller jag helt med om.
    2.  Det behövs ett ökat fokus på jämställdhet i relationer mellan grupper
      Det finns en tendens att fokusera en grupp i taget och kanske även ett problem i sänder. Exempelvis har jämställdhetsarbetet i skolan handlat om arbetet om att främja flickors intresse för teknik, om att minska flickors stress eller om att stärka flickors självkänsla. Risken är att jämställdhetsproblemet helt förläggs hos individerna i målgruppen, och lösningen ensidigt blir att ändra på individerna i gruppen Jämställdhetsarbetet skulle i vissa fall vinna på att i större utsträckning lägga fokus på relationerna mellan flickor och pojkar eller på relationerna mellan eleverna och skolans personal, och i gengäld i mindre utsträckning på enskilda grupper av elever.
      Mycket goda poänger där att fokusera på andra faktorer och vidga sitt spectrum. Man kan dessutom göra insatser på killar också. Fokus bör inte alltid vara på att kvinnor ska gå bygg-linje, utan att killar gå vård och omsorg.
    3.  Ett ökat fokus behövs på ämnesstoff och ämnesdidaktik – Det finns ett behov att förstärka den del av jämställdhetsarbetet som handlar om ämnesstoffet och ämnesdidaktiken. – Se ovan om historia och o-jämställd undervisning.

Överlag tycker jag det är en mycket intressant rapport som var mer nyanserad än jag hade förväntat mig och tar fram mycket dynamik och förklaringsfaktorer till en icke jämställd skola. Men jag tror man ska vara försiktig att beteckna all form av icke jämställda strukturer och ageranden som socialt konstruerade.

Verkligheten har varit icke jämställd under mycket lång tid, om man då ska berätta om detta, ska man låtsas som att det var jämställt då?

Read Full Post »

image

Äger äntligen en smartphone och ska nu överväga att mobilblogga då och då med lite mindre och kortare poster. Detta är min premiärpost.

Jag är mycket glad över statistiken för 2010. Det är många människor som, förvisso i olika grad, påverkats av min blogg. Jag hoppas och tror att 2011 kommer innebära ett uppsving i antalet poster från mig.

2010 avslutades med att jag friade till min sambo och svaret blev självfallet Ja! Så lyckan är stor.

Annars följer jag med spänning den skolpolitiska agendan. Speciellt den om lärarlegitimation – den ena falangen skulle innebära att jag får legitimation den andra inte.

Slutligen vill jag tipsa om en tidskrift för de historieintresserade: se bild. Jag har alltid varit intresserad av de gamla furstendömena och dynastierna och detta är en tidskrift på just detta ämne. (har själv mycket stor kunskap om de tyska staterna 1800-1918)

Tillönskar er alla en god fortsättning

Read Full Post »

DN hade nyligen en rätt intressant, men kort text, om Finlands statskick och deras förhållningssätt till svenska monarkin.  Finland har alltid varit något som intresserat mig historiskt, de är trots allt en viktig del av svensk historia och den svenska historien och den finska har nästan alltid varit intimt förknippad. De känner till våra kungar, för de var deras kungar. Men det som däremot är otydligt för mig är värderingarna. Men detta blev lite förändrat då jag i helgen som gick var i Åbo för första gången i mitt liv.

I Grevens Tid

I Grevens tid staty

Historieromantiken har naturligtvis hyllats från Svensk sida, men man kunde ändå se vad finland vill visa för historia utåt, och det blev rätt klart att det handlar om goda svenska adelsmän som styrde landet vist och väl och gav utbildning till landet Per ”I grevens tid” Brahe står staty utanför Åbo Domkyrka, och inuti domkyrkan ligger krigareliten från svenskt 1600-tal med Torsten Stålhandske i spetsen.

Den store reformatorn i Finland var Agricola och väggen bredvid altaret inuti Domkyrkan pryds av en målning där

Karin Månsdotters grav

Karin Månsdotter bakom galler även efter döden

Agricola överräcker den finska översättningen av bibeln till Gustav Vasa. Men den kanske mest storslagna graven i domkyrkan är den av Katarina Månsdotter (Karin Månsdotter) äkta maka och hustru till Erik XIV som har en riktig ärofylld plats i kyrkan. Den olyckliga kungliga kärleken påminner oss om svunna tiders synsätt på kärlek och äktenskap. När jag såg detta så blev jag direkt att tänka på Tv-serien the Tudors och hur mycket likheter det finns mellan Henrik VIII och Sveriges historia. Skillnaden var att monarkin i England var betydligt starkare än den svenska på denna tid så Henrik VIII kunde göra precis hur han ville. Erik XIV hade massa bråkiga bröder emot sig.

Det kändes lustigt att gå runt i Åbo och se alla dessa storsvenska personligheter nämnas lite överallt. På Åbo slott talade man mycket om Johan III, fast det talades då inte om honom som monark utan som Hertig av Finland. Platsen där Erik XIV satt fängslad vet man exakt var den var och det var verkligen att känna historiens vingslag då man gick in i det rummet och stängde dörren bakom sig, eller då man gick i korridoren där vakter patrullerade utanför. Fantastisk upplevelse som jag kan rekomendera alla historieintresserade att göra någon gång.

Arkitektur, stilen och så mycket bara kändes ”Sverige” då man var i Finland. Om Åbo känns så här pass svenskt, hur är det då med resten ? Jag kommer ihåg min professor på Statsvetenskapliga institutionen i Lund som berättade att Finlands regeringsform än idag är principiellt densamma som den Axel Oxenstierna gav Sverige på 1600-talet. Vi har spår av den i Sverige idag också med kollegier, men i Finland är kopplingen tydligen ännu starkare.

Men hur ser Finland på den svenska historien före modern tid ? Hur ser andra länder som har styrts av Sverige på detta ? Jag vet att Esterna benämner svensk-tiden som den ”goda tiden”, så mycket vet jag. Men i Finland vet jag inte riktigt mer än att Klubbekrigen har betydligt bättre klang i Finsk historia (ses som en form av Nils dacke-uppror) än det har i Svensk historieskrivning där det närmast ses som uppviglare med enbart ont uppsåt.

Gången utanför Erik XIV:s Cell

Gången utanför Erik XIV:s Cell

Men hur bedöms de svenska kungarna, guvernörerna över Finland, de otaliga krigen. Det lilla jag vet specifikt om Finsk historia är, kortfattat. De är ena jäklar på hästryggar och med Torsten Stålhandske och hans hakke pääli var kavalleriet ostoppbart under 30-åriga kriget. Finland är den landsända som höll sig lojalt med kungahuset även i upprorstider och det finns en del vasaborgar.

I modern tid har jag hört från några finsk-ättlingar jag samspråkat med genom åren att det är först där som illviljan mot Sverige ökar. Finland bad om hjälp då Sovjet anföll Finland, men regeringen fegade ur och gav inget stöd, även om civilbefolkningen såg att Finlands sak är vår och gick i strid mot de röda horderna från öst. Men denna ovilja att hjälpa Finland då de är i nöd är något som finnarna kommer ihåg.

Jag ska minsann läsa på mer om Finsk Historia, det är en självklarhet nu efter detta och hoppas att någon kan fylla i denna post med egna tankar och perspektiv på detta mycket intressanta ämne.

Read Full Post »

Ebba Witt-brattström

Ebba Witt-brattström

Med glädje och stort intresse har jag uppmärksammat två historieskrivningsdebatter som pågår för närvarande. Jag börjar med Ann-Sofie Ohlander och Ebba Witt-Brattströms rapport om att historieboken är en manlig domän.

Två historieböcker och två läroböcker för gymnasiet är de böcker som dessa två professorer studerat för att komma till sin slutsats. (Vilket jag kan tycka är märkligt då jag inte fick ha färre än 5 böcker i min liknande studie om kommunismen i historieläroböcker då ”urvalet ska inte vara för litet”. )

Det Ohlander och Witt-Brattström kommer fram till är att det är 62 kvinnor och 930 män som namnges i dessa böcker, och att kvinnor ofta nämns som ett bihang till männen. De hävdar dessutom att historieskrivningen har ”sexistiska och förnedrande inslag”. De exemplifierar denna sexism med att först citera en lärobok:

”Om kejsarinnan Teodora berättas i en grundskolebok att hon före giftermålet med Justinianus arbetade på cirkus: ”I ett bejublat stripteasenummer låg hon naken på scenen, endast täckt av en hög med vetekorn, som två dresserade gäss åt upp.” Det är häpnadsväckande att möta sexistiska uttryck av denna art i läroböcker för skolan. ”

De avslutar med följande text:

Ann-Sofie Ohlander

Ann-Sofie Ohlander

Vi har i dag en återkommande diskussion om självdestruktiva drag och handlingar hos framför allt flickor. 2005 uppgav 29 procent unga kvinnor i åldrarna 16–19 år (jämfört med sju procent unga män) att de kände ängslan, oro eller ångest. Man måste på allvar ställa frågan hur skolelever, flickor som pojkar, påverkas av att få historien presenterad som en aldrig ifrågasatt eller diskuterad manlig angelägenhet med traditionella manliga perspektiv, en historia som inte rymmer kvinnor och som dessutom har sexistiska och förnedrande inslag.

Ja, är det någon som överhuvudtaget kan ta dessa två professorer seriöst? Enligt dem så är anledningen till att kvinnor känner ängslan, oro, eller ångest, att kvinnor haft en underordnad roll historiskt sett och att historieläroböckerna avspeglar detta. Hoppsan, jag hade ju ingen aning om att de ångestfyllda, oroliga kvinnliga eleverna jag stött på är detta på grund av historien. Allt jag behöver göra är alltså att berätta om att ”kvinnor kan” och visa det i historien så är allt bra igen. Fantastiskt !

Seriöst dock, historien har dominerats av män. Like it or not, men det är fakta. Sen kan man alltid diskutera vad det är i historien som är viktigt att ta upp. Jag är av uppfattning att de historiska skeenden, personer, händelser o.s.v. som har haft påverkan på världen som vi lever i i idag är det som är viktigt. Genom historien kan vi förstå nutiden helt enkelt.

Då enbart män fick vara vetenskapsmän och filosofer är det naturligtvis svårt att finna kvinnliga exempel på vetenskapsmän och filosofer som betytt mycket i världshistorien före kvinnornas genomslag på detta område. Likaså med krig och kungar (som trots allt har format och påverkat vår värld oerhört mycket.).

En uppmaning till Witt-brattström och Ohlander: läs inte bara historia, försök FÖRSTÅ historien. Historien har varit sexistisk, kvinnan var ”underdånig” mannen och hade en underordnad roll. Att kvinnor var ”Put on God’s green Earth for Mans amusement” var vedertaget. Man måste förstå den tid som människorna levde i för att kunna beskriva den, oavsett om man själv tycker om det var rätt eller fel.

För övrigt, som historielärare vet jag betygskriterierna för historia, och Witt-Brattström & Ohlander hade fått ett svagt VG av mig. De vet att saker har hänt, men de förstår inte varför.

Read Full Post »

Berliner Stadtschloss idag

Berliner Stadtschloss idag. En plansch och en gräsplätt

Jag var i helgen på en kort resa till Berlin, det var fullt med folk överallt som inte lämnat staden efter murens fall-firandet, och 100-meter långa köer till alla attraktioner. Men för mig var ett av de mest intressanta scenerna var en gräsplätt, en byggarbetsplats där inget fanns. Hur kan ”inget” vara intressant kanske ni uppmärksamma läsare nu tänker ? Tillåt mig att förklara.

Tyskland var från 1871 ett kejsardöme fram tills 1918, en av de stora symbolerna för kejsarmakten var det stora kejserliga palatset, Berliner Stadtschloss, i Berlin. En vacker majestätisk byggnad där Hohenzollern regerade det mäktiga tyska riket. Kriget kom och kejsarmakten och de andra monarkierna i Tyskland störtades från tronerna; Weimarrepubliken kom till makten, och i slutänden valde en liten österrikisk korpral vid namn Adolf in i parlamentet. Tredje riket kom och gick, och Stadstschloss var förstört av ryska granater och brittiska bomber, men det kunde ändå rustas upp om man så ville. Men för DDR (Östtyskland) var denna symbol för det gamla kejserliga en styggelse som demolerades. För att markera att det nya socialistiska paradiset byggdes på ruinerna av det gamla, så byggdes DDR:s parlament ”Palast des Republiks” på samma grund som de gamla kejsarpalatset legat. Detta fuskbygge fick vid enandet av Tyskland saneras p.g.a asbest, och tillslut demoleras.

På denna historiska grund så fanns ingenting nu och denna historiskt viktiga plats var öppen för diskussion om vad man skulle göra. Som ni tidigare har sett i historien ovan så är detta en plats med olika historier, en viktig plats för DDR och socialismen i Tysklands historia och en viktig plats för kejsarmakten. Det var just denna diskussion som blev hätskt. Vilken historia skall vi bevara ? Ska vi bevara historia i huvud taget ?

De olika alternativen

För att enkelt sammanfatta fanns det flera grupper som förespråkade olika åtgärder:

  • Återbygga palatset i dess helhet, internt och externt.
  • Återbygga fasaden men modernt invändigt.
  • Återbygga Palast der Republik (DDR-palatset) då detta var en viktig historisk byggnad
  • Skapa en park på platsen, att inte välja historia
    Palast der Republik

    Palast der republik

     

Det argumenterades att det nya stadsschloss skulle återskapa enhet och integritet i de historiska delarna av Berlin, Domen och andra historiska byggnader från den tiden ligger precis i närheten. Det argumenterades emot kejsarpalatset då man inte hade så gott grundmaterial för att kunna återuppbygga det exakt invändigt och att det hade varit för stora kostnader.

Resultatet blev att alternativ två blev verklighet. Att återbygga fasaden men att det skall vara modernt invändigt. Det nya palatset skall hedra Humboldt och bära denna tänkares namn.

Här valde tyskarna att ta fram deras kejserliga historia, deras kungliga historia. De valde en tusenårig historia framför en modern historia på knappt 100 år. Min åsikt var att detta val var helt rätt! Och förhoppningsvis kan detta tjäna förändrande för den tyska identiteten i landet och även utåt. Det fanns faktiskt ett Tyskland före Adolf Hitler, glöm inte det.

Andra länkar till svenska texter om berliner stadtschloss : 1, 2

Officiel sida: 1, 2

Avslutningsvis en bild på hur visionen är om hur Berlin vid denna del kommer se ut 2015

Berlin 2015

Berlin 2015

Read Full Post »

Berlinmurens fall

Likt dominobrickor föll hela östblocket

Idag är det 20 år sedan Berlinmuren föll, och likt symboliken i Berlin idag, östblocket föll som dominobrickor. Verkligen en dag att fira. Men också en dag att blicka tillbaka på denna historiska företeelse, och lära sig av historien men för att lära sig av historien måste man känna till den men jag tänker i denna text inte gå in närmare på förloppet, utan vad det ledde till snarare.

För dem som är intresserade av det historiska förloppet så kan jag tipsa om DN , DN2 och Deutsche Welles animering av berlinmuren.

Även bland östdiktaturernas politiska motståndare i väst var det inte ovanligt att man erkände systemets ekonomiska bedrifter, och såg planekonomin som ett verkligt alternativ till kapitalismen. På ytan verkade planekonomin fungera. Och prestationerna VAR verkliga. Under hela 1950-talet och långt in i 1960-talet visade öststaterna upp tillväxttal som var jämförbara med och ibland faktiskt överträffade de i väst. Planekonomins inre motsägelser fanns dock där från allra första början, men det tog tid för dem att bli akuta eller ens synliga. – Peter Englund

Det som Peter Englund tar upp är kanske något av det viktigaste som murens fall ledde till på sikt. Östdiktaturernas fina fasad revs ner och bakom såg man ett rangligt skelett, dåligt konstruerat, ett fuskbygge som inte kunde jämföra sig med vad man i väst hade producerat. Med detta så borde planekonomin varit död som ideologi, men tragiskt nog är det inte det. Kommunismen dog inte i och med Berlinmurens fall, men den fick sig en rejäl käftsmäll.

Västs feghet och oförmåga att agera

Seminariet jag var på om Murens fall

Seminariet jag var på om Murens fall

Muren delade Berlin, men det var bara en del av den stora delningen som fanns i Europa. Som Churchill uttryckte sig ”From Stettin in the Baltic to Trieste in the Adriatic, an iron curtain has descended across the Continent. och han hade så rätt. Churchill ville intervenera, han avskydde Stalin men fick ett Nej.

Hur starkt var östblocket egentligen ? Var det så att allt kollapsade på en gång eller var det sprickor sen innan och nu orkade öst inte hålla emot mer ?

Jag var på en heldag om 20 år sen kommunismens fall i Stockholm för några veckor sedan där frihetskämpar från Polen, Estlands president och flera andra stora digniteter (Sverige företrätt av Hökmark) och det som sades där var väldigt starkt för mig.

Det som de som verkligen levde och verkade i östblocket sa att om det inte hade varit för Thatcher, Reagan och Påven så hade kanske inte murens fall blivit verklighet. Det behövdes starka röster som inte accepterade östblockets existens, som ifrågasatte och visade vägen. Dessförinnan hade västvärlden stilla suttit ner och accepterat östs existens och deras övergrepp. Precis som väst gjorde då Hitler annekterade Sudetlandet, och flertalet andra moderna exempel där Europa beskylls för feghet och att agera för segt.

Mart Laar, f.d premiärminister o utrikesminister av Estland, uttalade sig om sina erfarenheter och det stod klart för honom att det som ”behövdes” var att de förtryckta massorna i öst kände att väst brydde sig, att de stod där vid deras sida mot förtrycket. Alla inom östblocket kunde se hur svagt sovjetblocket var, allt som behövdes var en push, de visste alla menade Laar. Det är en väldigt stark besvikelse mot Västmakterna som Laar gav uttryck för, de väntade på att de skulle stödja folket, men fick inget stöd.

” ”The only way (victory) was not achieved, the moment it became clear for the soviet leaders that whatever they did the west would not interfere”

”In 1956 it was clear to us, the West would never help” – Mart Laar

Enligt dem som talade då så kunde östblocket fallit redan på 50-talet om Västeuropa stöttat befolkningarna som ville ha frihet, men de gjorde de inte. Östeuropas folk var ensamma, och ensam är inte stark.

Jag tror personligen inte att hela östblocket hade fallit så lätt, Sovjet hade trots allt vunnit andra världskriget och deras makt och självförtroende var säkert större 1956 än den var 1989.

Öst och Väst, pros and cons

DDR Statsvapen

DDR Statsvapen

Väldigt ofta då jag pratar med människor från forna öst så hyllas öst-staterna på olika sätt. Och självfallet var inte allt av ondo. Östblocket hade en stor integrationspolitik där alla öst-stater skulle ha samma maträtter och liknande, intentionen var att alla skulle vara samma ”folk” genom att man blandades och blev ett multikulturellt samhälle, påminner en del om det multikulturella Sverige när man ser till grundtanken.

Aftonbladet exemplifierar på andra sätt som Östtysklands invånare såg på DDR. Även med en intervju. Det som berättas är att i Östtyskland var utbildningen gratis, alla hade ett jobb, priserna var låga. Det var jämställt i samhället genom grundlag, men även praktiskt. Dagis, dagmammor och möjlighet att få mammaledighet var väldigt utvecklat. Men på det sättet som muren revs så var det inte en föreningen mellan öst och väst som hände, det var en annektering. Öst annekterades av Västtyskland och deras lagar och verklighet blev lag. När man skulle återuppbygga Östtyskland blev det fri entreprenad, och såsom jag hörde på tv4 idag, så var det västtyska företag som byggde upp öst så i väst blev det massor av arbete i öst, medan man i öst inte märkte någon större förändring. Den östtyska eliten kastades ut från sina jobb och ersattes av västtyskar helt enkelt.

Expressen visar dessa siffror i en artikel där det berättas att år 1991 var 10,2 procent arbetslösa i öst, mot 6,2 procent i väst. I dag har väst 7,2 procents arbetslöshet, mot 14,7 procent i öst.
– Det finns en känsla att de dubbelt så höga arbetslöshetssiffrorna i öst är huggna i sten, säger Angela Merkel, Tysklands förbundskansler, själv uppvuxen i det forna DDR.

Men man skall samtidigt erkänna det enorma kapital som Väst pumpade in i öst för att få upp dem till en högre nivå. Enligt en rapport från kommerskollegium från 2004 så var den tyska svaga ekonomins orsak återföreningen med öst, c:a 1/3 av av den låga tillväxten kan direkt kopplas till detta. Kostnaderna är enorma, motsvarar årligen 5% av BNP. Expressen uppger att det hittills kostat 12-16 biljoner kronor att rusta upp öst.

Tyskland hade säkert mått bra av att ha tagit en del av östtysklands ideologi, dagis, dagmammor ses ju nästan som något förkastligt i Tyskland idag. Hemmafrun är idealet, den arbetande mamman ses som oansvarig och dålig människa då hon inte tar hand om barnen.

Men man kan inte förneka att det har blivit bättre. SVD ger mycket bra grafisk representation av detta, och för att ta upp de mest talande exemplen:

DDR

DDR lever kvar i folkminnet och hyllas.

Vid Berlinmurens fall hade 20% av östtyska hushåll telefon, idag har 97%. c:a 50% hade bil, nu har 72%. Samtidigt kan man fråga sig om det hade sett annorlunda idag även om inte västtyskland tagit över. Och är det telefon och bil som gör folk lyckliga, egentligen ? Men det är fortfarande stora skillnader. Östtyskland är där arbetslösheten finns, c:a 15 % arbetslöshet i forna öst, mot 7-8 % i väst.

Personliga tankar, avslutning

Det är förvånansvärt hur DDR har förvånansvärt många likheter med den värld Socialdemokraterna vill skapa. Då människor berättar vad som var bra med DDR så tar de upp saker som man som svensk får höra är bra med Sverige, fri sjukvård, fri skola, dagis och subventionerade mediciner etc (Det är billigt). Vi får kanske vara tacksamma att vänstern i Sverige inte tyckte allt som DDR stod för var bra idéer att använda.

Det vi kan lära av detta är mycket. Europa måste vara starkare, mer handlingskraftig. Endast med handlingskraftiga statschefer eller allianser kan man ta bort de förtryckande regimerna. Med den nya Europeiska Unionen med en gemensam utrikespolitik så tar vi i Europa ett steg i denna riktning. En samlad röst som snabbt kan fatta beslut, och säga.

Nej vi tolererar inte diktatur och förtryck, ändra er, för vi Viker oss Inte!”.

Read Full Post »

Older Posts »