Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘läroböcker’

Delegation för Jämställdhet i skolan (DEJA):s rapport som publicerades nyss ( dock, tro det eller ej, enligt regeringens hemsida publicerades den den 15 januari….) tar upp problematiken med jämställdhet i skolan. Rapporten hävdar, förenklat, att pojkar och flickor inte får samma förutsättningar att lära och trivas i skolan. Flickor presterar bättre, men mår sämre än pojkar. Flickor hindras av könsroller. -> Jag undrar vad Pär Ström tycker om detta fokus enbart på flickor i sammanfattningen….

DN:s egen summering är att Anti-pluggkultur är orsaken bakom en ojämlik skola… Nedan har ni min egen korta summering. Även SVD har samma rubrik 

SVD har en ledare om detta vilket jag kan rekomendera som komplemment till min egen text då denna fokuserar mer på hedersfrågor och rapportens tillkomst.

 Dejas ordförande skriver även på SVD vilket är mycket intressant läsning. Där jag tycker ett av de bästa citaten är ”Jämställdhet brukar ses som en kvinnofråga. På skolans område är det uppenbart att en ökad jämställdhet skulle gynna både flickor och pojkar. De traditionella könsnormerna begränsar både flickor och pojkar.

Min erfarenhet av skolans värld, både som elev och som lärare gör dock att jag spontant håller med. På en gymnasieskola som jag arbetat på så var det största hälsoproblemet på skolan att tjejer gick in i väggen, de ”MÅSTE” få MVG i allt, allt annat är oacceptabelt ansåg de. Ett VG betyder att man är halvt hjärndöd, ett G att man är hjärndöd, bara ett MVG är OK. Detta pressade dem oerhört, de gick till kurator och mådde mycket dåligt. Killarna däremot tog det generellt lite lugnare, men det kan också vara så att män och kvinnor har olika sätt att hantera stress och press.

 Men åter till rapportern som jag tänker försöka resonera kring dess beskrivning av skolans jämställdhetsproblem, rapportens bild av skola och lösningar. Jag kommer senare försöka detaljstudera mer och gå in i detaljer och förhoppningsvis författa en mer detaljerad studie som publiceras här, men tiden får se.

 Bilden av skolan och elever:

Pojkar presterar i genomsnitt sämre än flickor, och får därför sämre betyg. Programvalen till gymnasiet är könsstereotypa – särskilt valen till de yrkesförberedande programmen. Flickor är mer stressade i skolan och mår generellt sämre i tonåren. Pojkar framstår som mer aktiva än flickor när det gäller att behandla andra illa. Ord som ”hora”, ”bögjävel” eller ”kärring” kan användas för att förtrycka genom att framställa vissa människor som mindre värda. Sexualiserad mobbning förekommer och kan även bestå av olika former av fysiska övergrepp.”

Detta citat säger nästan allt. Precis som jag skrivit ovan, men de går mer in i detalj i rapportens inledande kapitel om lösningar. Det berättas även, vilket kan återknytas till min kritiska post mot Boetius för ett tag sedan, att undervisningen inte är jämställd i stoff och didaktik. Helt enkelt att det som undervisas OM inte har förankring i elevernas verklighet. Rapporten uttrycker sig t.om så skarpt att ”Vi är bekymrade över den b ristande kvalitén i många av de läromedel som eleverna använder”. Denna brist de talar om är specifikt historia där kvinnor inte får förebilder, mer luddigt sägs det att även pojkar får snäva mansideal. Här tycker jag att man ska ställa sig kritiskt till detta.

Det är inte konstigt att historia domineras av män. För mig och för de flesta så är historia ett ämne som tjänar att skapa historiemedvetande, att förstå världen kring sig, varför den blev som den blev, varför vi lever som vi gör o.s.v. Då blir det ofta ”Statshistoria” som förklarar det. Statshistoria ger svar på varför skåningar inte talar rikssvenska, varför Stockholm är huvudstad, varför Belgarna snackar franska och många andra frågor som historien ger svar på. Dessa beslut har fattats i en mansdominerad period, där nästan uteslutande män var beslutsfattare då är det självfallet så att män som Napoleon och Hitler får en stor roll.

Tusen Svenska Kvinnoår

Tusen Svenska Kvinnoår

Likaså vid forskning och litteratur så har det varit en historia från en epok där kvinnor inte ansågs kapabla till sådana värv (stora delar av historien). För er som känner till debatterna inför rösträttens införande gällande kvinnor så var ett argument att kvinnors hjärnor inte klarade av avancerade politiska resonemang. Om man tyckte det på 1900-talet, vad tror ni man ansåg på 1500-talet ?. Med det sagt så vill jag ändå poängtera att jag tycker kvinnor ska få mer plats – den lilla historien som visar hur människor har levt, verkat och påverkats av tidens tand. Kvinnornas historia behövs tas upp. Hur synen på äktenskap och myndighet förändrats är t.ex en bra utgångspunkt. Jag kan skarpt rekommendera Tusen Svenska kvinnoår som jag tycker skulle kunna tjäna som inspirationskälla för att få historien mer ”jämställd”. Men jag menar ändå att det finns goda anledningar till att historien är mansdominerad.

 Ett annat problem de tar upp är ”Pojkkrisen i utbildningen” dvs. fenomenet att pojkar som grupp tenderar att prestera sämre genom utbildningssystemet och att gruppen därmed riskerar att bli ”utbildningsförlorare”. Rapporten menar att det inte anses ”coolt” för pojkar att anstränga sig i skolan, framgång ska uppnås på andra sätt. (helst utan ansträngning). Denna attityd har jag mött själv ute på skolor, men jag undrar om det inte är mer ett försvar för dåliga resultat. Ungefär som en dålig förlorare ”Äsch, jag kände mig inte helt hundra, jag är egentligen bättre, men var inte helt hundra idag”. Men visst har jag sett det och förundrades initialt av det faktum att de mest stolta var de som fick G, de som skämdes var de som fick MVG ( tuffa killar vs Plugghästar).

En annan del av pojkkrisen är att pojkar är mer styrda av könsnormer gällande de val de gör i livet. Tjejer och unga kvinnor har idag större utsträckning förmåga och vilja att utbilda sig inom områden som tidigare var manligt dominerande, medan pojkar och unga män inte förändrar sina utbildningsval. Detta tror jag stämmer till viss del. Jag tror de flesta har hört och sett attityderna här. Jag tror att omedvetet finns detta.

 En tjej som är bilmekaniker, stridspilot, militär, byggare o.s.v är ”cool, häftig, tuff tjej”. En kille som är förskolelärare, dansös, mat-tant, o.s.v får genast sin sexuella läggning ifrågasatt. Tragiskt men alltför ofta sant.

Deras lösningar – ett urval

  1. Krossa könsmaktsordningen .
    1. Könet är starkt kopplat till identiteten och identitetsskapandet, och det finns skäl att identifiera och motverka de strukturer som skapar olika könsnormer för kvinnor och män, och som lägger grunden för maktrelationer baserade på kön. – Inte helt hundra på att jag är överrens med dem här då jag tycker det finns drag av de radikala feministerna som skyller allt på att män är små-furstar som vill agera förtryckare av kvinnor. Visst behövs en del av de strukturer och könsnormer brytas upp, men allt är inte socialt konstruerat, viktigt att betänka. Men de gör en god poäng med att varje kategorisering återskapar könsskillnader. Konsten är att både se betydelse av kön och genus, samtidigt som man ser variationen mellan individer. Det håller jag helt med om.
    2.  Det behövs ett ökat fokus på jämställdhet i relationer mellan grupper
      Det finns en tendens att fokusera en grupp i taget och kanske även ett problem i sänder. Exempelvis har jämställdhetsarbetet i skolan handlat om arbetet om att främja flickors intresse för teknik, om att minska flickors stress eller om att stärka flickors självkänsla. Risken är att jämställdhetsproblemet helt förläggs hos individerna i målgruppen, och lösningen ensidigt blir att ändra på individerna i gruppen Jämställdhetsarbetet skulle i vissa fall vinna på att i större utsträckning lägga fokus på relationerna mellan flickor och pojkar eller på relationerna mellan eleverna och skolans personal, och i gengäld i mindre utsträckning på enskilda grupper av elever.
      Mycket goda poänger där att fokusera på andra faktorer och vidga sitt spectrum. Man kan dessutom göra insatser på killar också. Fokus bör inte alltid vara på att kvinnor ska gå bygg-linje, utan att killar gå vård och omsorg.
    3.  Ett ökat fokus behövs på ämnesstoff och ämnesdidaktik – Det finns ett behov att förstärka den del av jämställdhetsarbetet som handlar om ämnesstoffet och ämnesdidaktiken. – Se ovan om historia och o-jämställd undervisning.

Överlag tycker jag det är en mycket intressant rapport som var mer nyanserad än jag hade förväntat mig och tar fram mycket dynamik och förklaringsfaktorer till en icke jämställd skola. Men jag tror man ska vara försiktig att beteckna all form av icke jämställda strukturer och ageranden som socialt konstruerade.

Verkligheten har varit icke jämställd under mycket lång tid, om man då ska berätta om detta, ska man låtsas som att det var jämställt då?

Annonser

Read Full Post »

Ebba Witt-brattström

Ebba Witt-brattström

Med glädje och stort intresse har jag uppmärksammat två historieskrivningsdebatter som pågår för närvarande. Jag börjar med Ann-Sofie Ohlander och Ebba Witt-Brattströms rapport om att historieboken är en manlig domän.

Två historieböcker och två läroböcker för gymnasiet är de böcker som dessa två professorer studerat för att komma till sin slutsats. (Vilket jag kan tycka är märkligt då jag inte fick ha färre än 5 böcker i min liknande studie om kommunismen i historieläroböcker då ”urvalet ska inte vara för litet”. )

Det Ohlander och Witt-Brattström kommer fram till är att det är 62 kvinnor och 930 män som namnges i dessa böcker, och att kvinnor ofta nämns som ett bihang till männen. De hävdar dessutom att historieskrivningen har ”sexistiska och förnedrande inslag”. De exemplifierar denna sexism med att först citera en lärobok:

”Om kejsarinnan Teodora berättas i en grundskolebok att hon före giftermålet med Justinianus arbetade på cirkus: ”I ett bejublat stripteasenummer låg hon naken på scenen, endast täckt av en hög med vetekorn, som två dresserade gäss åt upp.” Det är häpnadsväckande att möta sexistiska uttryck av denna art i läroböcker för skolan. ”

De avslutar med följande text:

Ann-Sofie Ohlander

Ann-Sofie Ohlander

Vi har i dag en återkommande diskussion om självdestruktiva drag och handlingar hos framför allt flickor. 2005 uppgav 29 procent unga kvinnor i åldrarna 16–19 år (jämfört med sju procent unga män) att de kände ängslan, oro eller ångest. Man måste på allvar ställa frågan hur skolelever, flickor som pojkar, påverkas av att få historien presenterad som en aldrig ifrågasatt eller diskuterad manlig angelägenhet med traditionella manliga perspektiv, en historia som inte rymmer kvinnor och som dessutom har sexistiska och förnedrande inslag.

Ja, är det någon som överhuvudtaget kan ta dessa två professorer seriöst? Enligt dem så är anledningen till att kvinnor känner ängslan, oro, eller ångest, att kvinnor haft en underordnad roll historiskt sett och att historieläroböckerna avspeglar detta. Hoppsan, jag hade ju ingen aning om att de ångestfyllda, oroliga kvinnliga eleverna jag stött på är detta på grund av historien. Allt jag behöver göra är alltså att berätta om att ”kvinnor kan” och visa det i historien så är allt bra igen. Fantastiskt !

Seriöst dock, historien har dominerats av män. Like it or not, men det är fakta. Sen kan man alltid diskutera vad det är i historien som är viktigt att ta upp. Jag är av uppfattning att de historiska skeenden, personer, händelser o.s.v. som har haft påverkan på världen som vi lever i i idag är det som är viktigt. Genom historien kan vi förstå nutiden helt enkelt.

Då enbart män fick vara vetenskapsmän och filosofer är det naturligtvis svårt att finna kvinnliga exempel på vetenskapsmän och filosofer som betytt mycket i världshistorien före kvinnornas genomslag på detta område. Likaså med krig och kungar (som trots allt har format och påverkat vår värld oerhört mycket.).

En uppmaning till Witt-brattström och Ohlander: läs inte bara historia, försök FÖRSTÅ historien. Historien har varit sexistisk, kvinnan var ”underdånig” mannen och hade en underordnad roll. Att kvinnor var ”Put on God’s green Earth for Mans amusement” var vedertaget. Man måste förstå den tid som människorna levde i för att kunna beskriva den, oavsett om man själv tycker om det var rätt eller fel.

För övrigt, som historielärare vet jag betygskriterierna för historia, och Witt-Brattström & Ohlander hade fått ett svagt VG av mig. De vet att saker har hänt, men de förstår inte varför.

Read Full Post »