Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Skolpolitik’

Metta Fjelkner

Metta Fjelkner

Igår eftermiddag kollade jag live på riksdagens web-tv för att se voteringen om lärarlegitimationen, och glädjande nog så gick det igenom.

 Sekunder efter postade Metta Fjelkner (Lärnarnas Riksförbunds ledare) en bloggpost på Newsmill och tillsammans med  Margareta Pålsson (M) på SVT-debatt , flera andra skolpolitiska debattörer. Detta är något som många har väntat på länge. Den enda rösten som verkade en aning negativ var Lärarförbundet – de vill nämligen ha mer pengar och talar om att den är gravt underfinansierad Lärarförbundets egen artikel, även GP skriver om detta. Men kanske bäst  artikel om denna kritik är på SVD:s brännpunkt

Sen så förstår jag att Lärarförbundet säger detta, de sitter trots allt på två stolar. Kommer själv ihåg då jag skulle välja vilket fack att tillhöra då jag studerade till lärare – så fort jag hörde Lärarförbundets representant tala så gick det bort direkt. Lärarförbundet går efter en prinsip att organisera sig som i arbetsrätten kallas ”industriprincipen”, d.v.s all personal inom branschen ingår i facket. Lärarnas Riksförbund (som jag tillhör) går efter yrkesrollen. Riksförbundet organiserar bara lärare, Lärarförbundet har både rektorer, lärare, matpersonal och tja, så gott som alla som arbetar på en skola.. Arbetsgivare och arbetstagare i samma fack känns inte helt optimalt för god förhandling.

Men nog om LR vs Lärarförbundet, åter till legitimationen.

Metta Fjelkner och flera andra talar om att detta är ett avgörande steg mot att återupprätta lärarkåren och dess status och ser nästa steg att staten ska ta mer ansvar och grepp om skolans kunskapsuppdrag (helt i Folkpartiets linje om att förstatliga skolan -där håller jag helt med Metta m.fl. ). Vilket jag tycker låter rimligt som ett nästa steg men jag vill gärna tilläga att man bör  ge skolinspektionen ytterligare befogenheter även mot kommunala skolor (som det är idag är tyvärr Skolinspektionen delvis ett ideologiskt vapen för att stänga ner friskolor men låta kommunala vara – min åsikt).

Men är då allt bra med lärarlegitimationen ? Nej säger jag, och även Göteborgs-posten tydligen som i en artikel problematiserar detta. . MUF och Moderat skolungdom skriver i SVD på Brännpunkt om andra problem såsom de uppfattar det ,  Där tar de upp problemet att rektorer får svårare att rekrytera personal och många kompetenta lärare stängs ute samt att de verkar anse att skolan innan lärarlegitimationen var bra:

” Förutsättningarna för skolor runt om i Sverige ser väldigt olika ut, och rektor måste ha möjlighet att anställa den personal han finner lämpligast för att hantera dessa förutsättningar. Även om den läraren varken är legitimerad eller ens behörig. ”

Arbetsgivarna, SKL och Friskolornas Riksförbund är av precis samma åsikt här. De vill alltså inte ha behöriga lärare, eller de med legitimation utan de vill ha billig arbetskraft. Med risk för att låta som en arg vänster-sosse – men här verkar kapitalet styra över sunt förnuft – typiskt moderater 🙂 Men jag ser många andra problem både med lärarlegitimationen och skolan som helhet och jag tänker lista två av dessa.

Övergångsregler

Det finns flera frågor man bör ställa sig och en av de kanske mest väsentliga är:

– Vad händer med de lärare som inte hämtat ut examen, eller får problem att uppfylla alla kriterier (verksam ett år 100% som lärare, har examen) då väl lagen träder i kraft ?

Måste de arbeta som obehöriga lärare ett tag innan de får ut sin examen ? Detta vet vi väldigt lite om idag. Övergångsbestämmelser är oerhört viktiga vid en sådan stor förändring som detta. DN skriver att tusentals lärare får inte ut legitimationen där det förklaras hur övergångsreglerna ser ut idag, kort och enkelt ”Lärare ska visa upp ett examensbevis och ett tjänstgöringsintyg på att de arbetat minst ett år”.

Innebär detta att en examinerad lärare som inte fått arbeta 1 år heltid eller motsvarande måste arbeta som obehörig tills han/hon når upp till detta och kan då plocka ut sin examen ? Jag själv kommer inte kunna plocka ut min examen då jag jobbat 70% en termin och strö-vik (som så många andra) resten av tiden, är max uppe i ett halvår 100% (motsvarande) . Hur ställer detta sig till de behöriga som jobbar med det de är obehöriga till ? Finns massor av lärare som t.ex är gymnasie eller högstadielärare men arbetar som förskolelärare.

Det behövs smidiga övergångsregler för att kunna hantera detta på bästa sätt.

”Huvudsakliga sysselsättning i huvudämne” – ett problemGammal läroplan - föråldrad

Ett problem som dock kvarstår trots denna förändring och alla nya reformer är att sen LPO94 har vi ett fritt val av ämneskombination när man utbildar sig till lärare. Du kan vara Matte-Musik lärare, eller Samhällskunskap-Kemi o.s.v, du väljer fritt (innan var det mer ”ämneslärare”). Vilket bara detta fria valet har skapat massa problem i skolan att organisera – det är inte det lättaste att hitta en lärare som har Musik-Fysik i kombination att ersätta en lärare som sagt upp sig t.ex. Men detta har vidare lett till andra problem.

Skolornas lösning har ofta varit formuleringen att man får anställa lärare som har sin huvudsakliga sysselsättning i sitt ämne. Detta har drabbat/påverkat mig också då jag blivit erbjuden tjänster där 60% av tjänsten är förlagd i mitt ämne, och 40% i ett ämne jag har NOLL kompetens i. Jag har tackat nej till dessa, men det är inte alla som gör. Så även om du är behörig lärare så kommer problemet fortfarande existera med att ämnesbehörigheten saknas.

Jag vet att många argumenterar här att ”är man lärare så är man, fakta kan man lära sig”, men jag håller inte helt med. I så fall kan vi skrota ämneskunskaperna i lärarutbildningen, korta ner utbildningen till 2 år, och bara läsa didaktik och pedagogik i två år sen ut i arbetslivet och lär sig ämneskunskaperna på plats. Så tycker jag det inte fungerar, och skulle inte fungera. Jag ser hellre en kemi-intresserad person undervisa elever i Kemi på en gymnasie-skola än en totalt ointresserad Kemi-lärare som bara tog detta för att han/hon på köpet fick 60% i ett ämne han/hon gillar.

Detta är ett problem som också måste hanteras, men frågan är hur – och där har jag inga lätta svar. Eller tja, ett enkelt svar är att ha ämneslärare, men det är inte praktiskt möjligt p.g.a flera olika anledningar.

Lärarlegitimation löser inte problemet, men det är ett steg i rätt riktning.

 Andra bloggar om detta

http://christermagister.wordpress.com/2011/02/08/lararlegitimation-2/

http://mathsgothe.wordpress.com/2011/03/02/fa-eller-inte-fa-legitimation/#more-1563

http://prestationsprinsen.wordpress.com/

http://lumaol.wordpress.com/

Annonser

Read Full Post »

Delegation för Jämställdhet i skolan (DEJA):s rapport som publicerades nyss ( dock, tro det eller ej, enligt regeringens hemsida publicerades den den 15 januari….) tar upp problematiken med jämställdhet i skolan. Rapporten hävdar, förenklat, att pojkar och flickor inte får samma förutsättningar att lära och trivas i skolan. Flickor presterar bättre, men mår sämre än pojkar. Flickor hindras av könsroller. -> Jag undrar vad Pär Ström tycker om detta fokus enbart på flickor i sammanfattningen….

DN:s egen summering är att Anti-pluggkultur är orsaken bakom en ojämlik skola… Nedan har ni min egen korta summering. Även SVD har samma rubrik 

SVD har en ledare om detta vilket jag kan rekomendera som komplemment till min egen text då denna fokuserar mer på hedersfrågor och rapportens tillkomst.

 Dejas ordförande skriver även på SVD vilket är mycket intressant läsning. Där jag tycker ett av de bästa citaten är ”Jämställdhet brukar ses som en kvinnofråga. På skolans område är det uppenbart att en ökad jämställdhet skulle gynna både flickor och pojkar. De traditionella könsnormerna begränsar både flickor och pojkar.

Min erfarenhet av skolans värld, både som elev och som lärare gör dock att jag spontant håller med. På en gymnasieskola som jag arbetat på så var det största hälsoproblemet på skolan att tjejer gick in i väggen, de ”MÅSTE” få MVG i allt, allt annat är oacceptabelt ansåg de. Ett VG betyder att man är halvt hjärndöd, ett G att man är hjärndöd, bara ett MVG är OK. Detta pressade dem oerhört, de gick till kurator och mådde mycket dåligt. Killarna däremot tog det generellt lite lugnare, men det kan också vara så att män och kvinnor har olika sätt att hantera stress och press.

 Men åter till rapportern som jag tänker försöka resonera kring dess beskrivning av skolans jämställdhetsproblem, rapportens bild av skola och lösningar. Jag kommer senare försöka detaljstudera mer och gå in i detaljer och förhoppningsvis författa en mer detaljerad studie som publiceras här, men tiden får se.

 Bilden av skolan och elever:

Pojkar presterar i genomsnitt sämre än flickor, och får därför sämre betyg. Programvalen till gymnasiet är könsstereotypa – särskilt valen till de yrkesförberedande programmen. Flickor är mer stressade i skolan och mår generellt sämre i tonåren. Pojkar framstår som mer aktiva än flickor när det gäller att behandla andra illa. Ord som ”hora”, ”bögjävel” eller ”kärring” kan användas för att förtrycka genom att framställa vissa människor som mindre värda. Sexualiserad mobbning förekommer och kan även bestå av olika former av fysiska övergrepp.”

Detta citat säger nästan allt. Precis som jag skrivit ovan, men de går mer in i detalj i rapportens inledande kapitel om lösningar. Det berättas även, vilket kan återknytas till min kritiska post mot Boetius för ett tag sedan, att undervisningen inte är jämställd i stoff och didaktik. Helt enkelt att det som undervisas OM inte har förankring i elevernas verklighet. Rapporten uttrycker sig t.om så skarpt att ”Vi är bekymrade över den b ristande kvalitén i många av de läromedel som eleverna använder”. Denna brist de talar om är specifikt historia där kvinnor inte får förebilder, mer luddigt sägs det att även pojkar får snäva mansideal. Här tycker jag att man ska ställa sig kritiskt till detta.

Det är inte konstigt att historia domineras av män. För mig och för de flesta så är historia ett ämne som tjänar att skapa historiemedvetande, att förstå världen kring sig, varför den blev som den blev, varför vi lever som vi gör o.s.v. Då blir det ofta ”Statshistoria” som förklarar det. Statshistoria ger svar på varför skåningar inte talar rikssvenska, varför Stockholm är huvudstad, varför Belgarna snackar franska och många andra frågor som historien ger svar på. Dessa beslut har fattats i en mansdominerad period, där nästan uteslutande män var beslutsfattare då är det självfallet så att män som Napoleon och Hitler får en stor roll.

Tusen Svenska Kvinnoår

Tusen Svenska Kvinnoår

Likaså vid forskning och litteratur så har det varit en historia från en epok där kvinnor inte ansågs kapabla till sådana värv (stora delar av historien). För er som känner till debatterna inför rösträttens införande gällande kvinnor så var ett argument att kvinnors hjärnor inte klarade av avancerade politiska resonemang. Om man tyckte det på 1900-talet, vad tror ni man ansåg på 1500-talet ?. Med det sagt så vill jag ändå poängtera att jag tycker kvinnor ska få mer plats – den lilla historien som visar hur människor har levt, verkat och påverkats av tidens tand. Kvinnornas historia behövs tas upp. Hur synen på äktenskap och myndighet förändrats är t.ex en bra utgångspunkt. Jag kan skarpt rekommendera Tusen Svenska kvinnoår som jag tycker skulle kunna tjäna som inspirationskälla för att få historien mer ”jämställd”. Men jag menar ändå att det finns goda anledningar till att historien är mansdominerad.

 Ett annat problem de tar upp är ”Pojkkrisen i utbildningen” dvs. fenomenet att pojkar som grupp tenderar att prestera sämre genom utbildningssystemet och att gruppen därmed riskerar att bli ”utbildningsförlorare”. Rapporten menar att det inte anses ”coolt” för pojkar att anstränga sig i skolan, framgång ska uppnås på andra sätt. (helst utan ansträngning). Denna attityd har jag mött själv ute på skolor, men jag undrar om det inte är mer ett försvar för dåliga resultat. Ungefär som en dålig förlorare ”Äsch, jag kände mig inte helt hundra, jag är egentligen bättre, men var inte helt hundra idag”. Men visst har jag sett det och förundrades initialt av det faktum att de mest stolta var de som fick G, de som skämdes var de som fick MVG ( tuffa killar vs Plugghästar).

En annan del av pojkkrisen är att pojkar är mer styrda av könsnormer gällande de val de gör i livet. Tjejer och unga kvinnor har idag större utsträckning förmåga och vilja att utbilda sig inom områden som tidigare var manligt dominerande, medan pojkar och unga män inte förändrar sina utbildningsval. Detta tror jag stämmer till viss del. Jag tror de flesta har hört och sett attityderna här. Jag tror att omedvetet finns detta.

 En tjej som är bilmekaniker, stridspilot, militär, byggare o.s.v är ”cool, häftig, tuff tjej”. En kille som är förskolelärare, dansös, mat-tant, o.s.v får genast sin sexuella läggning ifrågasatt. Tragiskt men alltför ofta sant.

Deras lösningar – ett urval

  1. Krossa könsmaktsordningen .
    1. Könet är starkt kopplat till identiteten och identitetsskapandet, och det finns skäl att identifiera och motverka de strukturer som skapar olika könsnormer för kvinnor och män, och som lägger grunden för maktrelationer baserade på kön. – Inte helt hundra på att jag är överrens med dem här då jag tycker det finns drag av de radikala feministerna som skyller allt på att män är små-furstar som vill agera förtryckare av kvinnor. Visst behövs en del av de strukturer och könsnormer brytas upp, men allt är inte socialt konstruerat, viktigt att betänka. Men de gör en god poäng med att varje kategorisering återskapar könsskillnader. Konsten är att både se betydelse av kön och genus, samtidigt som man ser variationen mellan individer. Det håller jag helt med om.
    2.  Det behövs ett ökat fokus på jämställdhet i relationer mellan grupper
      Det finns en tendens att fokusera en grupp i taget och kanske även ett problem i sänder. Exempelvis har jämställdhetsarbetet i skolan handlat om arbetet om att främja flickors intresse för teknik, om att minska flickors stress eller om att stärka flickors självkänsla. Risken är att jämställdhetsproblemet helt förläggs hos individerna i målgruppen, och lösningen ensidigt blir att ändra på individerna i gruppen Jämställdhetsarbetet skulle i vissa fall vinna på att i större utsträckning lägga fokus på relationerna mellan flickor och pojkar eller på relationerna mellan eleverna och skolans personal, och i gengäld i mindre utsträckning på enskilda grupper av elever.
      Mycket goda poänger där att fokusera på andra faktorer och vidga sitt spectrum. Man kan dessutom göra insatser på killar också. Fokus bör inte alltid vara på att kvinnor ska gå bygg-linje, utan att killar gå vård och omsorg.
    3.  Ett ökat fokus behövs på ämnesstoff och ämnesdidaktik – Det finns ett behov att förstärka den del av jämställdhetsarbetet som handlar om ämnesstoffet och ämnesdidaktiken. – Se ovan om historia och o-jämställd undervisning.

Överlag tycker jag det är en mycket intressant rapport som var mer nyanserad än jag hade förväntat mig och tar fram mycket dynamik och förklaringsfaktorer till en icke jämställd skola. Men jag tror man ska vara försiktig att beteckna all form av icke jämställda strukturer och ageranden som socialt konstruerade.

Verkligheten har varit icke jämställd under mycket lång tid, om man då ska berätta om detta, ska man låtsas som att det var jämställt då?

Read Full Post »

Nu har jag varit hos Jobbcoach rätt många gånger. Mångt och mycket handlar det om självinventering, att finna vad det är man vill göra egentligen, vad man trivs med, och vad man faktiskt kan. Jag har lyckan att min Sambo är HR-ansvarig och har själv arbetat som rekryterare så hon har hjälpt mig mycket med detta synsätt så mitt CV är redan idag bra och personliga brev likaså. Men jag kan ändå rekommendera detta då det blev ännu klarare för mig vad det är som driver mig, vad jag tycker är roligt och vad som får mig motiverad.

Hade en diskussion med Coachen om varför man inte har självinventering för lägre åldrar, och om det redan fanns. Hon berättade då att det fanns ett som var anpassat för yngre, där man kunde finna drivkrafter. Detta är inga absoluta sanningar men en fingervisning. Detta borde verkligen vara något som existerade i skolorna, högstadiet i 9:an och gymnasiet i 3:an hade varit lämpligt skulle jag tro. På så sätt så kan man minska risken att ungdomar gör felaktiga val baserat på ”vad man ska läsa” och istället göra rätt val.

Personligen så började jag gymnasiet med IT-linje, för jag gillade ju datorer tänkte jag. Syokonsulenten tyckte det var en god idé, för data-killar gillar sånt. Men då jag väl kom dit så var det hemskt, fy fasen, det är nog det värsta jag gjort. Massa praktiskt skruvande i datorer, diskutera Pneumatik och elektriska strömmar. Fanns ingen som jag kunde prata med om sådant som intresserade mig utöver datorer. Så efter två veckor så böt jag program, fick då goda rådet att läsa Naturvetenskapliga programmet, ”för det gillar de duktiga eleverna och det ger en god framtid”. Och NEJ, det var inte min grej heller. Slutligen, efter tredje bytet så fann jag rätt. Samhälle/Samhälle. Där var det roligt att gå till skolan, betygen ökade och jag har sedan dess läst samhällsvetenskapliga ämnen, tycker om det jättemycket.  – Ett enkelt test av den typ Jobbcoacherna använder här hade identifierad massa saker inför valet bland annat

1. Praktiskt program är inte Mikaels grej

2. Micke vill vara med och påverka samhället, han tycker SH är det roligaste ämnet i skolan därför att han tycker politik är viktigt och skoj.

3. Mikael har arbetat hemma på familjeföretaget med mycket kundkontakt, och trivs i den biten. Gillar att diskutera och föra ressonemang runt middagsbordet

O.s.v. Jag vet inte exakt vad ett utformat test för denna åldersgrupp hade kunnat resultera i, men det ovan är något som jag vet att sådana test gör glasklart. Det hade sparat mig två byten på gymnasiet. Jag hade ”vett nog” att byta. Men jag har nära släkt som läste NV för det är ”vad man ska läsa”, vantrivdes, mådde dåligt, och gick ut med dåliga betyg. Att byta var inget som var ett alternativ, har man väl valt ska man slutföra det.

Vad man bör göra ?

Det finns mycket som man bör göra för skolans värld. Något jag tycker man borde först och främst göra är att göra kopplingen mellan skola och arbetsliv mer tydlig. (Lite i andan av entrepenörskap). Men entrepenörskap går lite för långt i vissa fall. Man ska inte gå från en skola där man utgår ifrån att ALLA ska bli Anställda, till en skola där man utgår ifrån att ALLA ska bli egna företagare/entrepenörer. Det ska finnas utrymme för bägge.

Så mitt förslag är att man först och främst rent praktiskt inför sådana här test som obligatoriskt inför valet av gymnasie, men även sista året på gymnasiet. Utöver det bör faktiskt Samhällskunskapen utvecklas och få några mer timmar alternativt ett nytt ämne. Jag vet att flera borgerliga partier driver ”livskunskaps”-frågan. Jag skulle vilja utveckla detta till att inte bara beröra privatekonomi och sådant, utan även ”Hur man skriver ett bra CV, hur man skriver bra personligt brev” o.s.v.

Jag tror att dessa förändringar hade förbättrat skolan avsevärt och skapat en skola som inte är isolerad från omvärldens arbetsmarknad och behov.

Read Full Post »

Bort med de Obehöriga !

DN och SVD, svd2 skriver idag om folkpartiets senaste utspel, att de obehöriga lärarna ska bort.

Läraryrket har en låg status utav flera anledningar. Vi ser skolor, kommunpolitiker och många fler som argumenterar att lärarexamen är ingen garanti för en god lärare och att man därmed skall stå fri att anställa obehöriga lärare. Hur kan man någonsin få status i ett yrke om man anser att 3-5 års utbildning inte är värd mer än ”sunt förnuft”? Hur kan man få status i ett yrke om man är precis lika kompetent att utföra yrket oavsett om man är utbildad eller ej ? Svaret är självklart, det går inte !

I skolverkets senaste rapport berättar de följande intressanta fakta om procentuell andel av personalen med högskoleutbildning inom området:

  • * 51-54% behörig i förskola
  • * 57% behörig i fritidshem (en minskning med nästan 11%)

I Grundskolan är siffrorna lite mer glädjande

  • 68% behöriga i grundskolor, det är friskolor som drar ner snittet (i kommunala är 87% behöriga)

Det märkliga är att det minskar i gymnasiet.

74% har behörighet, en minskning med 9% sedan 1999.

Även här har friskolorna lägst grad (55%) av behöriga.

Dessa siffror kanske verkar ”ofarliga” i vissa ögon, men att obehöriga personal utan adekvat utbildning är så kraftigt representerade i de formativa åren av ett barns utveckling är för mig en skrämmande faktor. Förskolan och grundskolan är väldigt viktiga år i ett barns utveckling och då ska en förälder vara säker på att den skola som han/hon skickar sitt barn till tar hand om hans/hennes barn på bästa möjliga sätt efter modern pedagogik utifrån det som skolan faktiskt står för.

I en granskning av ekonomerna Stefan Fölster, Anders Morin och Monica Renstig om skolans situation så kom de fram till en relativt självklar slutsats. Skolorna behöver inte mer resurser, det är inte kvantitet som räknas, utan kvalitet. Eleverna behöver lärarledda lektioner av kvalificerad personal. Att satsa på lärarkvalitet istället för lärarkvantitet visar entydigt enligt dessa forskare ha stört betydelse för elevernas resultat än de resurser eller antal av lärare som arbetar.

När man går i skolverkets rapport (Lägesbedömning 2009) så säger de uttryckligen i flertalet ämnen om orsaken till de dåliga resultaten i svensk skola att:

* ”Inom de naturorienterande

ämnena visar analyserna att undervisningen i de tidigare åren inte

motsvarar de krav som ställs i kursplanerna i första hand beroende på bristande

kompetens hos lärarna att undervisa i de naturorienterande ämnena.”

Genom att förbjuda skolor att anställa obehöriga lärare så kan detta fenomen försvinna. Det får självfallet ges viss frihet för skolor att själva leda och fördela arbetet. Det är orimligt att korttidsvikariat och liknande skall prompt tillsättas av behöriga, men längre vikariat och fasta anställningar skall inte tillfalla de obehöriga, men så är fallet idag.

Read Full Post »

Ja, nu har det förts fram att eleverna i de svenska skolväsendet har dåliga kunskaper i matematik och fysik. Anledningen till detta är precis det som jag har sagt flera gånger i denna blogg. Jag citerar DN:

”Skolverket ser flera tänkbara förklaringar till de försämrade gymnasieresultaten, en är att eleverna har betydligt sämre förkunskaper från grundskolan. Därmed måste gymnasielärarna ägna mycket tid åt repetition. Samma sak när studenter går vidare till universitet och högskolor. ”

Ni som har följt min blogg vet att detta är något jag har tryckt mycket hårt på. Första året på gymnasiet ÄR en repetition av högstadiet, så var det inte med läroplanerna innan 1994 då allt var en del av en kedja där gymnasiet fördjupade. Så var intentionen, jag kan dock inte svara på om utfallet blev bra, men intentionen var god.

Gymnasiet är en repetition, och när man då väl kommer till högskola och universitet så finns det så mycket kunskaper som Gymnasiet skall ha gett elever som saknas. Om vi ser till oss som har studerat på högre nivå tror jag vi alla har upplevt detta. Lärare som är så frustrerade över att behöva förklara vad en fotnot är, att behöva lägga ner energi på att förklara elementära saker. Undersökningen här visar att det inte bara rör samhällsämnena (som jag är mest införstådd med) utan även matematik och fysik.

Expressen drar samma slutsatser som jag och lägger till om hur lärandet måste förändras. Detta är något jag har funderat mycket på. Första gången jag mötte en bra mattelärare var på universitetet då jag studerade Nationalekonomi A. En fantastisk glad, inspirerande lärare i matematik för ekonomer i Lund. Han förklarade enkelt och med passion.

I skolan dessförinnan har det varit medelmåttor, som på frågan ”Men.. varför blir x^2+xy+xy+y^2 = (x+y)(x+y) ?” svarade ”För det är så formeln står, lär dig formen bara så blir allt bra”. Jag är en sådan person som måste FÖRSTÅ för att kunna lära mig. Jag tror knappast jag är ensam om detta..

Det finns många fel i lärarutbildningen, men det varierar per ort. Ett exempel som jag gav nyligen på bloggen Tradition & Fason var att man i lärarutbildningen (där jag gick i alla fall) inte har något moment eller undervisning i betygsättning eller konflikthantering – märkligt att man inte får sådan kunskap i lärarutbildning… Så lärarutbildningen behöver förbättras avsevärt.

Mats Gerdau, Riksdagsledamot M, har en skolblogg där han debatterat detta också och hans slutsatser utifrån en mer detaljerad studie av undersökningen. Där kan jag citera om orsakerna:

”samt undervisningen med för stort fokus på procedurer i stället för förståelse och för mycket eget arbete för eleverna (verkar också sannolikt). ”

Vilket jag tolkar som min ovanstående kritik om att förståelsen inte anses viktig, bara man kan proceduren. Det är glädjande att se att mina tankar jag haft om skolväsendet kommer fram som sanning via undersökningar, media och experter. Kanske är skolan på väg åt rätt håll numera ? Det får vi verkligen hoppas.

En annan sak man bör tänka på är ämnets ”glädje”. Jag får tyvärr erkänna att jag inte kommer ihåg undersökningens namn, men vet att så är fallet. Det är så att elever rankar matte som ett av de roligaste ämnena ända fram till högstadiet. Därefter sjunker ämnets popularitet. Måste det verkligen vara så att matte är ett nödvändigt ont ? Eller är det skolor och lärare som gör ämnet tråkigt ?

Hur gör man matte roligt ?

En tanke jag fick i skrivandes stund är att matte borde vara mer individualistisk om möjligt. Inte i den mening att den skall vara speciell för varje elev, men varför inte för varje klass ?. Jag blir och tänka på min kusin som har ”turen” att hans bygglärare är samma person som undervisar honom i matte. I en parallellass så har de en matte-no-lärare. Min kusins klass tycker matte är helt ok, de ser användning av det, den andra klassen har större problem. Anledningen ? Jo mycket enkelt.

Kusinens klass får mattetal i formen av : ”Du skall vara med på ett bygge av ett garage, med väggarna av bräder. Garagets omkrets kommer att vara 10 meter, med en höjd på 3 meter, men vid 2,5 meter så kommer ett ståltak. Så väggarna är 2,5 meter. Varje bräda är 1 dm bred och 2,5 meter hög. Hur många bräder måste du beställa hos grossisten för att kunna slutföra detta bygge ?” Genom att se till elevens verksamhet så kan de se nyttan i att kunna matte och det är lättare och roligare att lära sig.

Andra artiklar om ämnet i SVD: 1, 2

Read Full Post »

MVG - En rättighet ?

MVG - En rättighet ?

Jag har tidigare diskuterat utifrån rationella argument och mina egna observationer, betygsinflationen i Sverige och incitamenten att sätta höga betyg. Nyligen släppte skolverket sin rapport och medier har varit relativt snabba att kommentera detta. DN:s ledare handlar om detta se även en artikel om det hela.

Jag tänkte göra det lätt för er läsare att summera de viktigaste punkterna. ledaren i DN menar att arbetsgivare inte tar hänsyn till betygen då de anställer en person, det finns så mycket mer som är viktigt. Betyg är ingen indikator på hur bra det kommer gå för personen i livet. Visst det har de rätt i. MEN det innebär också att läraren har en makt över karriären. Ett IG i biologi eller annat ämne kan göra att personen i fråga INTE kommer in på den utbildningen han/hon vill.

Ledaren är väldigt snabb att göra en retorisk poäng och indirekt peka ut friskolor som bovarna i draman. Bovarna som sätter bra betyg för att öka deras konkurrenskraft, det motbevisas förvisso av Skolverket som inte ser NÅGRA sådana skillnader. Det handlar om att vi är alla människor, och med en läroplan som den vi har idag så är det ett extremt stort utrymme för subjektiva tolkningar av vad som är de olika betygsnivåerna.

Lösningen som ledaren ger är att man måste öppna upp flera vägar till högre studier, såsom antagningsprov.

Mitt resonemang:

De tankar som DN för fram, och den fakta som skolverket presenterar är intressanta och jag håller med i sak, och det har jag gjort förut också då jag har skrivit om detta: Högstadiet-Gymnasiet , en Luddig koppling.

Den tydlighet som en gång fanns i läroplanerna har försvunnit, luddiga och flummiga läroplaner och kursmål är det som existerar i skolan idag. Det är ett extremt stort tolkningsutrymme om VAD som skall läras ut, och HUR detta skall bedömas.

Detta är en stor anledning till att betygen sjunker i landet och internationellt.

Exempel, detta är G-nivå för Historia A på gymnasiet:

  • Eleven beskriver grundläggande drag i den historiska utvecklingen och visar på olika krafter som styrt och styr den historiska processen.
  • Eleven ger bakgrund och sammanhang till några skeenden och företeelser i vår tid.
  • Eleven använder frekventa epokbegrepp och andra centrala historiska begrepp.
  • Eleven formulerar med handledning historiska problem och frågeställningar.
  • Eleven sätter in sig själv i ett historiskt sammanhang.

Läs detta. Och notera vad läraren själv får bestämma:

Franska revolutionen, något man behöver känna till ?

Franska revolutionen, något man behöver känna till ?

1. Det står inget vilka ”grundläggande drag” i historisk utveckling som åsyftas mer än att de skall styra den historiska processen. Ja detta kan tolkas fritt. Det kan vara allt från politisk historia (krig och kungar) till socialistisk historieskrivning om hur kapitalet och viljan att anförskaffa kapital har påverkat historien. Det finns mängder av historiska teorier om hur historien drivs framåt, David.S Landes, McNeil, Anallskolan m.m. Alla är säkerligen lika ”Ok”, det är upp till läraren att välja

2. Eleven ger bakgrund och sammanhang till NÅGRA skeeden…. i vår tid. Vad är vår tid ? Räcker det om jag som lärare säger åt eleven att berätta bakgrunden till berlinmurens fall för att uppfylla detta kravet ?

Ja detta är bara två punkter och lite exemplifiering av hur betygskriterierna är flummiga. På flertalet skolor jag varit på så finns det informella betygskriterier då de kriterier som finns i kursplaner och läroplaner är för luddiga.

De informella kriterierna lyder oftast:

G: Eleven känner till ATT något har hänt

VG: Eleven förstår varför något hände

MVG: Eleven förstår vad som hände, varför, och vad det ledde till.

Så klara exempel enligt ovan betygsskala på frågan (Förenklat !!!) ”Berätta om andra världskrigets förlopp”

G: Hitler styrde i Tyskland, han började kriga mot Polen, sen så Frankrike… danmark… norge. Sen så blev det krig mot Sovjetunionen och där förlorade Hitler kriget tillslut.

VG: Hitler var var nazist, och styrde Tyskland. En av de tankarna som de hade var att alla tyskar skulle tillhöra tyskland. Därför började Hitler krig mot polen och tjeckien. Kriget blev större, och England, Sovjetunionen och USA krigade mot Hitler som tillslut förlorade.

MVG: (VG-svaret) + Europa låg i ruiner, vilket gjorde att Sverige (som inte hade bombats) kunde bli en rik nation då de kunde bygga upp Europa med deras industrier. Flera nya länder skapades i Europa och nazismen var nu krossad i Europa. Det blev ett Europa delat mellan öst och väst, mellan kommunism och kapitalism som inte tog slut förrän sent 80-tal.

Ni ser här att de informella kriterierna är lättare att bedöma, och de har skapats p.g.a att de existerande är för luddiga. Uppenbarligen behövs det tydligare riktlinjer och betygskriterier, eftersom varje skola själv tar fram sådana. Kan man i så fall låta skolorna själva sätta upp egna kriterier? Mitt svar är att vi i ett sådant fall aldrig kommer att kunna ge två elever från olika skolor samma förutsättningar för lärande. Vi kommer inte heller kunna säga att Anna i Skola A som har VG kan mer än Maria i SkolaB som rag G. Dessa elever kommer dessutom att ha helt olika kunskapsnivåer vid antagling till övriga lärosäten/universitet. Är det en sådan framtid vi vill ha för framtident ungdomar? Mitt svar är nej. En klarare koppling mellan skolväsendena, en tydligare läroplan kommer skapa en bättre grund för en god skola med rättvisa betyg där tydlighet är ledande. (mer…)

Read Full Post »

Rik skola

Är en resursrik skola garanti för bra skolgång ? NEJ ! (bilderna har inget med texten att göra, utan bara excempel på resursrik skola)

Idag har det av någon obeskrivlig anledningen skrivits mycket om skolväsendet i Sverige, det som tas upp är inget nytt för mig direkt, men rätt intressanta saker och chockerande att behöva läsa om såhär pass offentligt. Min bild har tidigare varit att man försökt tiga ihjäl detta. Jag tänkte vi börjar med:

SVD som skriver om Skolans resursbrist.

När jag studerade i Malmö och fick höra om att detta med resursbrist är en myt. Rosengårdsskolan beskrevs och upplevdes av praktikanter där samt av oss som besökte skolan som en ”rik” skola. Enligt ordinarie personalen där så hade de så mycket pengar att de inte visste vad de skulle göra med dem, och att det nästintill fanns en platt-tv i varenda korridor, pengar fanns i ett överflöd. Det ser väldigt bra ut i den kommunala budgeten att man satsar på skolan – sen om det ger resultat det är en helt annan sak.

SVD berättar om en granskning som gjorts av två herrar och en dam och de har slutsatsen att varken resurser eller lärartäthet är viktigt för hur eleverna presterar i skolan, det viktiga är den tid som lärarna tillbringar med eleverna.. Shit, detta lät verkligen revolutionerande. Menar de att lärarledda lektioner är bra? Wow (Ja, ni tolkar rätt, jag är sarkastisk.)

Denna granskning visar även att resurserna i skolan ökat med 8% per elev under den senaste 15-årsperioden, så detta med resursbrist är en myt. Det finns inget statistiskt samband mellan resursåtgång och resultaten hos eleverna. Detta har jag hävdad många gånger i diskussioner och det är härligt att se att denna granskning stödjer min tes.

Lärarnas Riksförbund hoppar in i debatten  i artikel i SVD och säger att problemet är för stora klasser. Och självklart har hon en poäng, det är väldigt svårt att vara en god lärare om man har 30 elever. I lärarens uppdrag står det att man skall se varje elev, och möta eleverna där den är. Det är inte helt lätt om man har 30+ elever. Men är då lösningen större lärartäthet ? Det visar inte granskningen, så här kanske Metta är lite fel ute. Här tycker jag mer att Lärarförbundet har rätt då de säger att läraren får lägga mycket mer energi på områden som inte är kärnuppdraget, undervisning, planering och efterarbete. Läraren är numera VAB, poliser, vaktmästare och mycket mer som tar arbete från den undervisande biten. Så här tycker jag att Eva-Lis Sirén som representant för Lärarförbundet är mer ”rätt ute” än LR.

Kvantitet (fler lärare, mer resurser)är inte tillräckligt utan det är Bättre Kvalité som är lyckeln. Utbildare lärare som är i klassrummet och undervisar, resurser som det faktiskt finns fog för. Sluta tro att ”Mer resurser” löser alla problem. Det löste inte problemen i poliskåren, det löste inte problemen i sjukvården även om vissa partier fortsätter tjata om ”Mer resurser till X” så är det inte det som är det mest effektiva.

Om vi då återknyter så skriver DN att Täbys gymnasieelever lyckas bäst i länet, tyvärr så står det inget om varför Täby lyckas så väl. Men jag har läst studier förut som menar att i sådana här områden är föräldrarna mer ”kräsna” då de själv är utbildare, de ställer höga krav på deras barn (på gott och ont), men även på skolan. De kräver kvalité, och de får det.

Objektivitet i Skolan – Propaganda i skolan ?

Det finns massor av fall där lärare avskedas p.g.a deras åsikter. För något år sedan avskedades en lärare i Ronneby för att han var aktiv Sverigedemokrat, för att nämna ett exempel. Men hur är det med skolan egentligen ? Jag visade i mitt examensarbete att historieläroböcker knappast var objektiva, men det är inte skolan heller. Jag får ibland ta del av vad mina kusiner läser på Gymnasiet. Senast förra veckan kom en av mina kusiner hem och ville ha stöd för prov i SO om politiska ideologier. Frågorna han hade var:

  • ”Vilken ideologi står för rättvisa?
  • Vilken ideologi står för tradition?
  • Vilken ideologi står för jämställdhet?
  • Vilken ideologi står för frihet?
  • Alternativen du har att välja på är : Liberalism, Konservatism, Feminism och Socialism”


Där svaren skulle vara att Socialism står för rättvisa, Konservatism för Tradition, feminism för jämställdhet, och Liberalism för frihet. Jag förstår att man måste förenkla i skolan, men jag tyckte nog denna ”förenkling” var lite väl magstark. Men det förekommer.

Expressen berättar om Daniel Ådin, Skellefteå som inledde ett prov på gymnasiet med frasen

”Den borgerliga regeringen har kört Sveriges ekonomi i botten. Arbetslösheten är hög och ekonomin befinner sig i en djup lågkonjunktur”

Påståendet om hög arbetslöshet och lågkonjunktur inte fel egentligen. Jag diskuterade mycket om detta då jag skrev mitt examensarbete och kunde se en skillnad. Läraren MÅSTE vara objektiv i grundskolan, men på Gymnasiet behöver läraren inte vara objektiv så länge man berättar att ”detta är min åsikt”.

”Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Då värderingar redovisas, ska det alltid klart framgå vem det är som står för dem.”

Men vill vi verkligen ha en skola där lärarna kan forma eleverna till sina väljare? Nej det tycker jag inte är rimligt, skolan skall försöka vara objektiv, och ge eleverna verktyg för att kunna vara objektiva och kritiskt tänkande när det gäller nyheter och liknande inslag i mediabruset.

Read Full Post »

Older Posts »