Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for november, 2010

Medier rapporterar mer och mer om krisen inom Kristdemokraterna, f.d riksdagsmän går rakt ut och berättar att de hellre ser en ”Värdekonservativ” partiledare såsom Mats Odell . Detta utvecklas mer i Brännpunkt på svd där Hägglund bland annat sägs sakna ideologisk övertygelse.

KDU:s vice ordförande går ut och kritiserar partiledningen rätt hårt, . KD företrädare vill att partistyrelsen ska ställa sina platser till förfogande

Det verkar alltså vara en stor kris i partiet, vilket inte är något nytt. Kommer ihåg rubrikerna för x-antal år sedan då KDU valde Charlie Weimers till ordförande för KDU, flera anhängare till motkandidaten avgick från KDU efter med motiveringen att ”Höger-falangen” tagit över. Så det finns inte bara en ”Socialkonservativ” vs ”Värdekonservativ” splittring, utan även en ”Vänster-höger” splittring i partiet. Men hur resonerar dessa väljare ?

Cecilia Dalman Eek gjorde en rätt god analys i Göteborgsposten som kan summeras med dessa ord.

”Av SVT:s Valu att döma, gick sekulära socialkonservativa till Moderaterna och vänsterkristna socialt medvetna gick till Socialdemokraterna. Kvar är en fundamentalistisk högerkristen kärna, vars profil inte är särskilt modern.”

Eek är ju själv socialdemokrat så hon är självfallet väldigt kritiskt mot all borgerligt, men jag tror hon har en poäng själv. Precis de tankebrydderier som hon tar upp i detta lilla korta stycke har jag själv. Jag gillar Hägglund, att han för fram Wilhelm Röpke i flera av sina tal och bevisligen i sin politik tycker jag är mycket bra. Något förenklat kan man säga att Röpke är den Tyska sociala marknadsekonomins fader. Röpke menade, ännu mer förenklat, att kapitalism är bra, marknadsekonomi är bra, men kapitalism saknar hjärta och tar inte alls hänsyn till de sociala effekter kapitalism kan ha därför bör man betona rättigheter, sociala normer, och upprätthålla ett gott samhälle där ekonomisk vinning inte är de enda värdet i livet.

Hägglund har även under sin tid hittils fått mycket kritik från de Värdekonservativa då företrädare för denna falang fått en undanskymd roll i politiken och att en mer socialkonservativ prägel har förts fram i partiet. Ett parti som förut talade förbud, nu talar om individens frihet och valfrihet.

Odell tyckte jag skötte sig rätt bra då han var minister, men han tillhör den värdekonservativa falangen, precis som Attefall. Jag bryr mig inte om vilken kyrka de tillhör, vad de tror privat eller hur det påverkar dem privat. Som jag tidigare sagt i en bloggpost så är jag rätt trött på religionsfobin i Sverige, där religionsfrihet handlar om att man har rätt att INTE tillhöra en religion, men om man gör det då är man ”konstig”. Jag är själv inte speciellt religiös, men har full respekt för kyrkor, samfund och de troende. Problemet blir då politik och religion sammansvetsas till en enhet vilket, enligt mig, värdekonservativa gör. Jag hoppas och tror att Hägglund och socialkonservatismen segrar och ur detta går ett starkare och tydligare alternativ.

Jag trodde i min enfald att denna strid var vunnen, att just den ”fundamentalistisk högerkristen kärna” som Eek kallar dem hade förlorat och att vi Socialkonservativa kan förlita oss på att ha ett parti som är starkt för denna politiska inriktning. Men så verkar inte vara fallet. Jag röstade på KD i förra riksdagsvalet, den Socialkonservativa rösten behövs. Men jag har hela tiden haft en oro att de värdekonservativa krafterna tar över, den rädslan finns ännu. Så kanske även jag, i framtiden, blir tvungen att göra som Eek säger att många i min sits gör  gå till moderaterna. Även om det idag skulle bära emot då jag tycker att de i många frågor sätter ideoligi före verklighet.

Annonser

Read Full Post »

Jag har alltid tyckt det är skoj att sammanställa fakta, att organisera oreda och se mönster, att mäta resultat o.s.v. Så jag har nu gjort ett försök att sammanfatta bloggen hittills.

Mest populära poster

 Om man bortser från startsidan, som självfallet är mest populär så är mina topp 5 poster

  1. Sverigedemokraternas rädsla för muslimer
  2. Skolans fostrande ansvar: Alkoholundervisningen
  3. Mitt liv och tankar om republikansk diktatur
  4. Berlinmurens fal, lär av historien
  5. Leve Stalin, vår befriare. Fakta vs myt

Om man däremot normaliserar statistiken och ser vilka poster som har längst ”livstid”. D.v.s de som inte bara läses i massor vid publicering utan faktiskt lever kvar lång tid efter så blir resultatet lite annorlunda.

  1. Skolans fostrande ansvar: Alkoholundervisningen
  2. Berlinmurens fal, lär av historien
  3. Leve Stalin, vår befriare. Fakta vs myt
  4. Sverigedemokraternas rädsla för muslimer
  5. Mitt liv och tankar om republikansk diktatur

Övrig statistik

 Jag nådde 1000 besökare runt omkring den 26 oktober 2009. Nu lite mer än ett år senare har jag över 7000 besökare. I snitt får jag 15 nya besökare per dag. Den dagen då flest besökare var inne var den 19 Oktober 2009 och då läste de flesta min post om Sverigedemokrater och muslimer.

Förvånande nog så är nummer ett sökord som hittat min sida ”Alkohol” tätt följt av ”Sverigedemokraterna” och” franska revolutionen”. På en hedervärd fjärdeplats finner vi ”Kronprinsessan Victoria”.

EDIT: Fick Mail från en som läser min blogg via RSS och tydligen förs dessa inte in i statistiken, så viss diskrepans där 🙂

Read Full Post »

En av författarnaMed viss avsmak och förfäran följer jag nyheterna om skandalboken om majestätet, författat av Thomas Sjöberg, Deanne Rauscher och Tove Meyer. Jag har själv i mitt umgänge haft flera personer som tjänat nära kungen, bland annat som livvakt, och dessa avfärdar de mest skandalomsusade av det som förs fram. Expressen visar med skrämmande tydlighet, , att dessa författare är inte ute efter att förmedla sanningen, utan att skapa skandaler. Om de behandlas ”illa” så kommer de kanske publicera intima sex-detaljer om kungen. Elisabeth Tarras-Wahlberg gör en hedervärd insats och försvarar, eller tja kanske mer nyanserar, monarken . En livvakt uttalar sig även om att kungen sattes i prekära situationer men stod emot dessa, .

Tror nog att vi alla hamnat i situationer där frestelsen varit stor men vi stått emot, men det finns många som inte kan det. Det är bara att se på Stureplans-killarna idag vilken typ av festligheter dessa har. Det räcker att gå till det vedervärdiga Café Opera en populär afton för att se denna förlegade typ av människor som står i sitt harem och pekar ut vilka kvinnor som är vackra nog för att umgås med dem och dricka champagne för 40.000 kr flaskan. I dessa kretsar finns ett helt sjukt sätt att se på människor som assecoarer som visar status (självfallet med en Rolex eller Breitling-klocka vid sidan). Så den världen som Kungen antagligen rörde sig inom fanns antagligen stor frestelse till ett sådant agerande. Men det kanske inte var lika märkligt då kungen var ung, det kan jag inte uttala mig om. Jag är mer orolig för Madelene som rör sig i dessa kretsar. Hade hellre sett en stor sociologisk granskning av människorna som rör sig på Stureplans uteliv, kort och gott de som går på V. Det har större samhällsintresse då dessa i många fall blir en ”samhälls-elit”.

 Men även här så får man vara kritisk, som mot alla källor. Vad tjänar källorna på att uppge information ? Detta är klassisk källkritik – om en källa har incitament att berätta en viss story så berättas den. Förr i tiden så var det uppdragsgivaren (t.ex monarken som betalade lönen till konstnärer och författare, vilket då självfallet förhärligade monarken – Den som ger pengarna styr samvetet). I dagens värld så kommer mutbrott, jäv-situationer m.m upp då tjänstemän, politiker och statschefer gör detta. Vart kan man då få pengar för att berätta en bra story ? Media naturligtvis ! Detta har uppmärksammats många gånger i modern press-historia. Christer Pettersson som fick rätt bra med pengar för att vara ”Palmes mördare” o.s.v

Men vilka är dessa författare ? Thomas SJöberg är en allsysslare som arbetat på flera olika tidningar, Tove Meyer verkar rätt okänd men Deanne Rauscher däremot är känd sen innan. Deanne Rauscher är en kungakritiker och skandalförfattare av stora proportioner, 2004 förfttate Rauscher tillsammans med Janne Mattson ”Makten, männen, mörkläggningen: historien om bordellhärvan 1976” som vart mycket omtalad i media. Skandaler säljer, se bara på Aftonbladet och expressen. Mer om detta på bland annat: DN Jag är inte emot att makten granskas, eller ej heller monarken och monarkin. Men det finns något som heter respekt för människor. Kungabevakning har, som tur är, varit rätt harmonisk i svensk kontext. Tyska tidningar fick hovets advokat Printz på sig och fick lära sig att man inte publicerar lögner. Andra kungligheter som haft problem med media är t.ex Princess Diana – som under sin livstid både hyllades och förföljdes, och efter sin livstid smutskastas och nu av många författare målas upp som en lössläppt kvinna med liten eller ingen inre moralisk kompass om rätt och fel. Skandalpressen driver vidare, säljer lösnummer, ger källor pengar och författare publicitet alla är nöjda på publicist-sidan.

Men som sagt, skandal-böcker är inte ovanliga – en mycket bra lisa om detta på SVD.

Republikanerna vädrar morgonluft, och njuter säkerligen av denna hysteri.

Read Full Post »