Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for mars, 2011

Min Hund Selma

Min Hund Selma

Har precis sett ett avsnitt av Huset fullt av Hundar på SVT, och som hundägare själv (stolt ägare av en 4-årig Jack-Russel vid namn Selma), så blir jag faktiskt rätt upprörd. Så bara p.g.a att jag är så upprörd så kommer här en post som inte handlar om Utbildningspolitik, Socialkonservatism (indirekt kanske… om man ser långsökt), historia eller något jag tidigare berört.

Programmet går ut på att en familj får möta 6 hundar, de får göra någon aktivitet med hundarna, och därefter välja bort två, sen göra aktivitet med de 4 kvarvarande, välj bort två o.s.v. ända fram tills sista hunden är vald. Lite Robinson över det hela – so far so good kanske vissa tycker – vad vet jag.

Men om syftet är att man ska upplysa lite om hundägande, att hundar har olika personligheter, karaktärsdrag etc samtidigt som man ska ge lite nöje tycker jag det är väldigt dåligt då det ger en helt fel bild. T.ex i avsnitt ett så kom de med en Vilthund (kräver mycket motion) och i andra avsnittet så kom de med hela skalan (och där valde de den minsta då de ansåg inte att de hade tid att ta hand om en hund som kräver större underhåll – något förenklat). Jättebra att familjen i avsnitt två tänkte lite på hur de kan ta hand om hunden.

Djurskyddet Sverige har uppmärksammat Robinson-elementet och att det är något dåligt, andra bloggar om detta t.ex

http://djurensratt.blogspot.com/2011/03/premiar-for-huset-fullt-av-hundar.html

http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.16218365

 

, men jag ser andra problem.

Vi har idag ett stort problem att många skaffar hund av helt fel anledning, osäkra, otrygga människor skaffar stora kraftpaket till hundar för att ge trygghet (rätt ofta man ser en spinkig tjej kämpa med en stor Rottweiler som verkar ha lite aggressionsproblem) eller mentala kalhyggen som skaffar ”kamphundar”, och utan god träning och ett liv anpassat för vad hunden behöver kan de bli rätt fel. Men man ska betona att det är undantag dessa fall utifrån statistiken, och ibland ser man motsatsen. Såg något riktigt ”häftigt” på tunnelbanan igår – en riktig biff till Kille med överarmar tjocka som lår, tatueringar och rakad skalle, skinjacka och armekängor, och i handen höll han en chiwawa med rosa kläder på sig. Så det finns alla varianter.

Men att då i detta programmet inte ens ta upp ”Är familjen rätt för hunden” ? Utan bara fokusera på ”är hunden rätt för familjen?” Det kan i första anblick verka vara en marginell skillnad. Men man kan välja en social, trevlig hund som man tycker är söt och trevlig på alla sätt, den fungerar med familjen och så, men är katastrofalt val om man ser på vad de olika raserna faktiskt behöver för att må bra.

Nej nu ska jag ut och gå en runda med Selma och lugna mig lite, och kanske kolla igenom denna post då jag kommer hem så jag inte skrivit något som kan misstolkas då jag gick emot visdomen ”Skriv inte i vredesmod” 🙂

Hunden ska vara rätt för familjen, men familjens livsstil ska också vara rätt för hunden – detta är något SVT inte verkar förstå ännu. Men jag hoppas att detta belyser mer i framtida avsnitt.

Annonser

Read Full Post »

Metta Fjelkner

Metta Fjelkner

Igår eftermiddag kollade jag live på riksdagens web-tv för att se voteringen om lärarlegitimationen, och glädjande nog så gick det igenom.

 Sekunder efter postade Metta Fjelkner (Lärnarnas Riksförbunds ledare) en bloggpost på Newsmill och tillsammans med  Margareta Pålsson (M) på SVT-debatt , flera andra skolpolitiska debattörer. Detta är något som många har väntat på länge. Den enda rösten som verkade en aning negativ var Lärarförbundet – de vill nämligen ha mer pengar och talar om att den är gravt underfinansierad Lärarförbundets egen artikel, även GP skriver om detta. Men kanske bäst  artikel om denna kritik är på SVD:s brännpunkt

Sen så förstår jag att Lärarförbundet säger detta, de sitter trots allt på två stolar. Kommer själv ihåg då jag skulle välja vilket fack att tillhöra då jag studerade till lärare – så fort jag hörde Lärarförbundets representant tala så gick det bort direkt. Lärarförbundet går efter en prinsip att organisera sig som i arbetsrätten kallas ”industriprincipen”, d.v.s all personal inom branschen ingår i facket. Lärarnas Riksförbund (som jag tillhör) går efter yrkesrollen. Riksförbundet organiserar bara lärare, Lärarförbundet har både rektorer, lärare, matpersonal och tja, så gott som alla som arbetar på en skola.. Arbetsgivare och arbetstagare i samma fack känns inte helt optimalt för god förhandling.

Men nog om LR vs Lärarförbundet, åter till legitimationen.

Metta Fjelkner och flera andra talar om att detta är ett avgörande steg mot att återupprätta lärarkåren och dess status och ser nästa steg att staten ska ta mer ansvar och grepp om skolans kunskapsuppdrag (helt i Folkpartiets linje om att förstatliga skolan -där håller jag helt med Metta m.fl. ). Vilket jag tycker låter rimligt som ett nästa steg men jag vill gärna tilläga att man bör  ge skolinspektionen ytterligare befogenheter även mot kommunala skolor (som det är idag är tyvärr Skolinspektionen delvis ett ideologiskt vapen för att stänga ner friskolor men låta kommunala vara – min åsikt).

Men är då allt bra med lärarlegitimationen ? Nej säger jag, och även Göteborgs-posten tydligen som i en artikel problematiserar detta. . MUF och Moderat skolungdom skriver i SVD på Brännpunkt om andra problem såsom de uppfattar det ,  Där tar de upp problemet att rektorer får svårare att rekrytera personal och många kompetenta lärare stängs ute samt att de verkar anse att skolan innan lärarlegitimationen var bra:

” Förutsättningarna för skolor runt om i Sverige ser väldigt olika ut, och rektor måste ha möjlighet att anställa den personal han finner lämpligast för att hantera dessa förutsättningar. Även om den läraren varken är legitimerad eller ens behörig. ”

Arbetsgivarna, SKL och Friskolornas Riksförbund är av precis samma åsikt här. De vill alltså inte ha behöriga lärare, eller de med legitimation utan de vill ha billig arbetskraft. Med risk för att låta som en arg vänster-sosse – men här verkar kapitalet styra över sunt förnuft – typiskt moderater 🙂 Men jag ser många andra problem både med lärarlegitimationen och skolan som helhet och jag tänker lista två av dessa.

Övergångsregler

Det finns flera frågor man bör ställa sig och en av de kanske mest väsentliga är:

– Vad händer med de lärare som inte hämtat ut examen, eller får problem att uppfylla alla kriterier (verksam ett år 100% som lärare, har examen) då väl lagen träder i kraft ?

Måste de arbeta som obehöriga lärare ett tag innan de får ut sin examen ? Detta vet vi väldigt lite om idag. Övergångsbestämmelser är oerhört viktiga vid en sådan stor förändring som detta. DN skriver att tusentals lärare får inte ut legitimationen där det förklaras hur övergångsreglerna ser ut idag, kort och enkelt ”Lärare ska visa upp ett examensbevis och ett tjänstgöringsintyg på att de arbetat minst ett år”.

Innebär detta att en examinerad lärare som inte fått arbeta 1 år heltid eller motsvarande måste arbeta som obehörig tills han/hon når upp till detta och kan då plocka ut sin examen ? Jag själv kommer inte kunna plocka ut min examen då jag jobbat 70% en termin och strö-vik (som så många andra) resten av tiden, är max uppe i ett halvår 100% (motsvarande) . Hur ställer detta sig till de behöriga som jobbar med det de är obehöriga till ? Finns massor av lärare som t.ex är gymnasie eller högstadielärare men arbetar som förskolelärare.

Det behövs smidiga övergångsregler för att kunna hantera detta på bästa sätt.

”Huvudsakliga sysselsättning i huvudämne” – ett problemGammal läroplan - föråldrad

Ett problem som dock kvarstår trots denna förändring och alla nya reformer är att sen LPO94 har vi ett fritt val av ämneskombination när man utbildar sig till lärare. Du kan vara Matte-Musik lärare, eller Samhällskunskap-Kemi o.s.v, du väljer fritt (innan var det mer ”ämneslärare”). Vilket bara detta fria valet har skapat massa problem i skolan att organisera – det är inte det lättaste att hitta en lärare som har Musik-Fysik i kombination att ersätta en lärare som sagt upp sig t.ex. Men detta har vidare lett till andra problem.

Skolornas lösning har ofta varit formuleringen att man får anställa lärare som har sin huvudsakliga sysselsättning i sitt ämne. Detta har drabbat/påverkat mig också då jag blivit erbjuden tjänster där 60% av tjänsten är förlagd i mitt ämne, och 40% i ett ämne jag har NOLL kompetens i. Jag har tackat nej till dessa, men det är inte alla som gör. Så även om du är behörig lärare så kommer problemet fortfarande existera med att ämnesbehörigheten saknas.

Jag vet att många argumenterar här att ”är man lärare så är man, fakta kan man lära sig”, men jag håller inte helt med. I så fall kan vi skrota ämneskunskaperna i lärarutbildningen, korta ner utbildningen till 2 år, och bara läsa didaktik och pedagogik i två år sen ut i arbetslivet och lär sig ämneskunskaperna på plats. Så tycker jag det inte fungerar, och skulle inte fungera. Jag ser hellre en kemi-intresserad person undervisa elever i Kemi på en gymnasie-skola än en totalt ointresserad Kemi-lärare som bara tog detta för att han/hon på köpet fick 60% i ett ämne han/hon gillar.

Detta är ett problem som också måste hanteras, men frågan är hur – och där har jag inga lätta svar. Eller tja, ett enkelt svar är att ha ämneslärare, men det är inte praktiskt möjligt p.g.a flera olika anledningar.

Lärarlegitimation löser inte problemet, men det är ett steg i rätt riktning.

 Andra bloggar om detta

http://christermagister.wordpress.com/2011/02/08/lararlegitimation-2/

http://mathsgothe.wordpress.com/2011/03/02/fa-eller-inte-fa-legitimation/#more-1563

http://prestationsprinsen.wordpress.com/

http://lumaol.wordpress.com/

Read Full Post »