Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for december, 2009

Nu är det snart Jul, denna underbara högtid för många (för vissa inte lika positivt). Men för mig är Julen en glädjens högtid. Det är en av två gånger på året som hela släkten samlas under enbart trevliga omständigheter. Sen att jag inte är en så stor fan av julbord det är en helt annan sak, prinskorv och köttbullar går alltid ner.

Är svenskar korkade ? Om vinterväglag

Men något som gör mig förvånad, varje år, är hur korkad människan måste vara. Se på nyheterna, det som rapporteras är verkligen på ”du är korkad nivå”, och det är nog för att det faktiskt behövs. T.ex DN:

Stor Risk för halka.

Jag citerar

Snö i kombination med kyla och moddiga vägar kan på vissa håll i landet ge svår halka.

– Överallt där snön faller finns det stor risk för snöhalka eftersom det fortsätter att vara kallt, säger Elin Torstensson

– Mycket hänger på vägarnas underhåll. Är de väl skottade och skrapade blir halkrisken mindre, säger Elin Torstensson.

Det känns verkligen revolutionerade, hade ingen aning om att snö, kyla och o-skottade vägar innebar en halkrisk.. Shit, man lär sig något nytt varje dag.

Förstår att det kan vara en vits att påminna om halkrisken, men är det så illa att man faktiskt måste upplysa bilister om att snö+is+kyla=halka ?

Annat i världen

Andra saker och ting jag uppmärksammat i medierna denna vecka är naturligtvis att Auschwitzskylten stals. Som en väldigt historieintresserad kille följde jag detta med stort intresse, och glädjen inföll sig då skylten kom till rätta. Skyltens budskap i sig är inget revolutionernade ”Arbeit macht freiheit” ->Arbete ger frihet. Jag kommer ihåg min farmor som hade liknande ordspråk,  ”Arbete befodrar hälsa och välstånd, och förhindrar många tillfällen till synd”. Att moralisera kring arbete är inget nytt, så budskapet på skylten är inget revolutionerande. Men vart den stod, det blev en så stark paradox. Ett av de värsta förintelselägrena i historien (om inte det värsta) talade om att arbete gav frihet, det har blivit en symbol. Symboler är viktiga i vårt moderna samhälle där människor är mer vilsna i sin historia och identitet än någonsin.

HSB har även gjort bort sig, igen. Det var inte så länge sedan det var på nyheter hur man på HSB kunde fråga hur bostadsområdet var och därmed få en ”invandrar-fri” bostad och liknande. Detta verkar fortgå befarar SVD.

Så det är rätt lite julglädje på nyheterna att tala om.

Personliga reflektioner

Själv så blickar jag tillbaka på några månaders bloggande nu, med stor glädje. Det var mycket roligare än jag trodde att blogga, sedan att få respons från så många personer som jag faktiskt fått, och över 2000 besökare redan gör mig mycket glad. Ser fram emot det nya året.

Tack alla besökare och kommentatorer på bloggen, det är ni som gör detta roligt!

God Jul / Mikael Andersson

Annonser

Read Full Post »

Bort med de Obehöriga !

DN och SVD, svd2 skriver idag om folkpartiets senaste utspel, att de obehöriga lärarna ska bort.

Läraryrket har en låg status utav flera anledningar. Vi ser skolor, kommunpolitiker och många fler som argumenterar att lärarexamen är ingen garanti för en god lärare och att man därmed skall stå fri att anställa obehöriga lärare. Hur kan man någonsin få status i ett yrke om man anser att 3-5 års utbildning inte är värd mer än ”sunt förnuft”? Hur kan man få status i ett yrke om man är precis lika kompetent att utföra yrket oavsett om man är utbildad eller ej ? Svaret är självklart, det går inte !

I skolverkets senaste rapport berättar de följande intressanta fakta om procentuell andel av personalen med högskoleutbildning inom området:

  • * 51-54% behörig i förskola
  • * 57% behörig i fritidshem (en minskning med nästan 11%)

I Grundskolan är siffrorna lite mer glädjande

  • 68% behöriga i grundskolor, det är friskolor som drar ner snittet (i kommunala är 87% behöriga)

Det märkliga är att det minskar i gymnasiet.

74% har behörighet, en minskning med 9% sedan 1999.

Även här har friskolorna lägst grad (55%) av behöriga.

Dessa siffror kanske verkar ”ofarliga” i vissa ögon, men att obehöriga personal utan adekvat utbildning är så kraftigt representerade i de formativa åren av ett barns utveckling är för mig en skrämmande faktor. Förskolan och grundskolan är väldigt viktiga år i ett barns utveckling och då ska en förälder vara säker på att den skola som han/hon skickar sitt barn till tar hand om hans/hennes barn på bästa möjliga sätt efter modern pedagogik utifrån det som skolan faktiskt står för.

I en granskning av ekonomerna Stefan Fölster, Anders Morin och Monica Renstig om skolans situation så kom de fram till en relativt självklar slutsats. Skolorna behöver inte mer resurser, det är inte kvantitet som räknas, utan kvalitet. Eleverna behöver lärarledda lektioner av kvalificerad personal. Att satsa på lärarkvalitet istället för lärarkvantitet visar entydigt enligt dessa forskare ha stört betydelse för elevernas resultat än de resurser eller antal av lärare som arbetar.

När man går i skolverkets rapport (Lägesbedömning 2009) så säger de uttryckligen i flertalet ämnen om orsaken till de dåliga resultaten i svensk skola att:

* ”Inom de naturorienterande

ämnena visar analyserna att undervisningen i de tidigare åren inte

motsvarar de krav som ställs i kursplanerna i första hand beroende på bristande

kompetens hos lärarna att undervisa i de naturorienterande ämnena.”

Genom att förbjuda skolor att anställa obehöriga lärare så kan detta fenomen försvinna. Det får självfallet ges viss frihet för skolor att själva leda och fördela arbetet. Det är orimligt att korttidsvikariat och liknande skall prompt tillsättas av behöriga, men längre vikariat och fasta anställningar skall inte tillfalla de obehöriga, men så är fallet idag.

Read Full Post »

Ja, nu har det förts fram att eleverna i de svenska skolväsendet har dåliga kunskaper i matematik och fysik. Anledningen till detta är precis det som jag har sagt flera gånger i denna blogg. Jag citerar DN:

”Skolverket ser flera tänkbara förklaringar till de försämrade gymnasieresultaten, en är att eleverna har betydligt sämre förkunskaper från grundskolan. Därmed måste gymnasielärarna ägna mycket tid åt repetition. Samma sak när studenter går vidare till universitet och högskolor. ”

Ni som har följt min blogg vet att detta är något jag har tryckt mycket hårt på. Första året på gymnasiet ÄR en repetition av högstadiet, så var det inte med läroplanerna innan 1994 då allt var en del av en kedja där gymnasiet fördjupade. Så var intentionen, jag kan dock inte svara på om utfallet blev bra, men intentionen var god.

Gymnasiet är en repetition, och när man då väl kommer till högskola och universitet så finns det så mycket kunskaper som Gymnasiet skall ha gett elever som saknas. Om vi ser till oss som har studerat på högre nivå tror jag vi alla har upplevt detta. Lärare som är så frustrerade över att behöva förklara vad en fotnot är, att behöva lägga ner energi på att förklara elementära saker. Undersökningen här visar att det inte bara rör samhällsämnena (som jag är mest införstådd med) utan även matematik och fysik.

Expressen drar samma slutsatser som jag och lägger till om hur lärandet måste förändras. Detta är något jag har funderat mycket på. Första gången jag mötte en bra mattelärare var på universitetet då jag studerade Nationalekonomi A. En fantastisk glad, inspirerande lärare i matematik för ekonomer i Lund. Han förklarade enkelt och med passion.

I skolan dessförinnan har det varit medelmåttor, som på frågan ”Men.. varför blir x^2+xy+xy+y^2 = (x+y)(x+y) ?” svarade ”För det är så formeln står, lär dig formen bara så blir allt bra”. Jag är en sådan person som måste FÖRSTÅ för att kunna lära mig. Jag tror knappast jag är ensam om detta..

Det finns många fel i lärarutbildningen, men det varierar per ort. Ett exempel som jag gav nyligen på bloggen Tradition & Fason var att man i lärarutbildningen (där jag gick i alla fall) inte har något moment eller undervisning i betygsättning eller konflikthantering – märkligt att man inte får sådan kunskap i lärarutbildning… Så lärarutbildningen behöver förbättras avsevärt.

Mats Gerdau, Riksdagsledamot M, har en skolblogg där han debatterat detta också och hans slutsatser utifrån en mer detaljerad studie av undersökningen. Där kan jag citera om orsakerna:

”samt undervisningen med för stort fokus på procedurer i stället för förståelse och för mycket eget arbete för eleverna (verkar också sannolikt). ”

Vilket jag tolkar som min ovanstående kritik om att förståelsen inte anses viktig, bara man kan proceduren. Det är glädjande att se att mina tankar jag haft om skolväsendet kommer fram som sanning via undersökningar, media och experter. Kanske är skolan på väg åt rätt håll numera ? Det får vi verkligen hoppas.

En annan sak man bör tänka på är ämnets ”glädje”. Jag får tyvärr erkänna att jag inte kommer ihåg undersökningens namn, men vet att så är fallet. Det är så att elever rankar matte som ett av de roligaste ämnena ända fram till högstadiet. Därefter sjunker ämnets popularitet. Måste det verkligen vara så att matte är ett nödvändigt ont ? Eller är det skolor och lärare som gör ämnet tråkigt ?

Hur gör man matte roligt ?

En tanke jag fick i skrivandes stund är att matte borde vara mer individualistisk om möjligt. Inte i den mening att den skall vara speciell för varje elev, men varför inte för varje klass ?. Jag blir och tänka på min kusin som har ”turen” att hans bygglärare är samma person som undervisar honom i matte. I en parallellass så har de en matte-no-lärare. Min kusins klass tycker matte är helt ok, de ser användning av det, den andra klassen har större problem. Anledningen ? Jo mycket enkelt.

Kusinens klass får mattetal i formen av : ”Du skall vara med på ett bygge av ett garage, med väggarna av bräder. Garagets omkrets kommer att vara 10 meter, med en höjd på 3 meter, men vid 2,5 meter så kommer ett ståltak. Så väggarna är 2,5 meter. Varje bräda är 1 dm bred och 2,5 meter hög. Hur många bräder måste du beställa hos grossisten för att kunna slutföra detta bygge ?” Genom att se till elevens verksamhet så kan de se nyttan i att kunna matte och det är lättare och roligare att lära sig.

Andra artiklar om ämnet i SVD: 1, 2

Read Full Post »

I en rapport om Förtroendet för partierna i specifika områden så hoppar medierna på rätt skarpt om att S sjunker på alla områden. Denna hemliga, mystiska undersökning presenteras dessutom i pdf-format på SVT.se. Det målas upp ett krisscenarion för centern och KD som inte har stöd i något enligt media. Men vid en närmare koll på undersökningen ser vi intressanta fenomen och jag tänkte här utifrån denna undersökning visa borgerligheten. (även DN skriver om detta)

PDF-filen

Moderaterna

Moderaterna med Borg och Reinfeldt i spetsen är naturligtvis det mest dominerande partiet av de borgerliga överlag, men det finns områden där de har starkast förtroende i alliansen. Det blir väldigt tråkigt att bara rabbla upp massa statistik. Så jag försöker i textform presentera det hela.

Det framgår att störst förtroende för moderaterna i Sverige finns när det gäller skatter, svenska ekonomin, lag och ordning, kärnkraft och EU-frågor. Att EU-frågor är stort förtroende är inte konstigt, mycket draghjälp p.g.a ordförandeskapet. Men på arbetslöshetsfrågan fortsätter kampen, 35% mot 34% för socialdemokraterna. Det är kniven på strupen för arbetslöshetsfrågan.

Folkpartiet

Folkpartiet, det är säkert inga överraskningar här Skolan där har befolkningen störst förtroende för FP. I andra frågor är de med och har förtroende hos folket, men det är just i denna fråga som folkpartiet profilerat sig och skapat förtroendekapital mot de rödgröna.

Folkpartiets hårda linje mot skolan, ordning och reda, lag och ordning verkar gå hem och ge dem stort förtroende. Ränderna går aldrig ur. När jag började intressera mig för politik så sa min far (född 1945) ”Då skall du väll bli folkpartist ? Det är ju alla lärare?”. Ränderna verkar inte gå ur. Lärarpartiet finns, glädjande nog, kvar.

Centerpartiet

Centerpartiet profilerar sig som näringslivets parti, med stort miljöintresse. Men trots detta så är det moderaterna som förtroendet är störst för bland de borgerliga angående miljön. Men det finns inget område där centern är den ”starka borgerliga rösten”, där förtroendet är störst för dem. Vilket kan vara förståeligt, näringslivet är en klassisk moderat fråga.

Centerpartiet är starkast på landsbygden som jag förstått det, men trots det verkar de satsa på att förlora dessa väljarskaror genom att inte betona miljö, lantbruk etc tillräckligt. Eskil Erlandsson gör enligt min mening ett bra jobb, och är förtroendeingivande. Får se vad som händer på detta område, men jag tycker mig se att Carlgren syns mer och mer nu. Kanske Centern börjar prata miljö nu ?

Kristdemokraterna

Göran Hägglund med sitt KD har profilerat sig som familjepartiet, de som bryr sig om familjen och de gamla. Enligt denna undersökning så har denna profilering lyckats väl. KD är utmanaren mot Socialdemokraterna i Barnomsorg (dock i kraftigt underläge, 12% mot 34%), Sjukvård (12% mot 29%). Men på familjepolitik är det betydligt jämnare 16 % för KD 22% för sossarna.

KD fortsätter alltså att vara det partiet som ”bryr sig”, om de gamla, om barnen, om familjerna. Det är där deras kärnfrågor ligger, och de verkar få ett förtroende i dessa frågor. De har störst förtroende av alla de borgerliga partierna i dessa frågor, vilket självfallet är bra. Detta visar att det är fyra partier som styr landet, med olika profilfrågor och därmed olika grad av förtroende.

Alliansen som helhet

Alliansens partier har lyckats olika bra att profilera sig i sina hjärtefrågor, centerpartiet är det partiet som i mina ögon har lyckats minst. Men mycket kan ha att göra med SAAB affären och liknande att just nu är detta förtroende lågt. Men allt handlar i slutänden om vilka som blir valfrågorna, och här har alliansen profilerat sig väl och bör kunna ta röster.

Den stora kampen är arbetslöshetsfrågan, om det är en valfråga så kommer det bli stenhårt då förtroendet för borgerlighetens kämpe mot de rödgrönas kämpe är nästintill detsamma.

Denna undersökning får man ta med en nypa salt, och det är faktiskt valfrågorna, det som engagerar väljarna som avgör. Om det kommer vara skoldebatten, då kommer vi efter nästa val att se ett stort folkparti. Om det blir familjepolitik och barnomsorg så kanske KD blir ett av de större borgerliga partierna. Det är inget vi kan sia om idag hur valresultatet kommer att bli. Men startfältet är redo för striden, positionerna markerade och alla vet vad de skall göra.

Read Full Post »

MVG - En rättighet ?

MVG - En rättighet ?

Jag har tidigare diskuterat utifrån rationella argument och mina egna observationer, betygsinflationen i Sverige och incitamenten att sätta höga betyg. Nyligen släppte skolverket sin rapport och medier har varit relativt snabba att kommentera detta. DN:s ledare handlar om detta se även en artikel om det hela.

Jag tänkte göra det lätt för er läsare att summera de viktigaste punkterna. ledaren i DN menar att arbetsgivare inte tar hänsyn till betygen då de anställer en person, det finns så mycket mer som är viktigt. Betyg är ingen indikator på hur bra det kommer gå för personen i livet. Visst det har de rätt i. MEN det innebär också att läraren har en makt över karriären. Ett IG i biologi eller annat ämne kan göra att personen i fråga INTE kommer in på den utbildningen han/hon vill.

Ledaren är väldigt snabb att göra en retorisk poäng och indirekt peka ut friskolor som bovarna i draman. Bovarna som sätter bra betyg för att öka deras konkurrenskraft, det motbevisas förvisso av Skolverket som inte ser NÅGRA sådana skillnader. Det handlar om att vi är alla människor, och med en läroplan som den vi har idag så är det ett extremt stort utrymme för subjektiva tolkningar av vad som är de olika betygsnivåerna.

Lösningen som ledaren ger är att man måste öppna upp flera vägar till högre studier, såsom antagningsprov.

Mitt resonemang:

De tankar som DN för fram, och den fakta som skolverket presenterar är intressanta och jag håller med i sak, och det har jag gjort förut också då jag har skrivit om detta: Högstadiet-Gymnasiet , en Luddig koppling.

Den tydlighet som en gång fanns i läroplanerna har försvunnit, luddiga och flummiga läroplaner och kursmål är det som existerar i skolan idag. Det är ett extremt stort tolkningsutrymme om VAD som skall läras ut, och HUR detta skall bedömas.

Detta är en stor anledning till att betygen sjunker i landet och internationellt.

Exempel, detta är G-nivå för Historia A på gymnasiet:

  • Eleven beskriver grundläggande drag i den historiska utvecklingen och visar på olika krafter som styrt och styr den historiska processen.
  • Eleven ger bakgrund och sammanhang till några skeenden och företeelser i vår tid.
  • Eleven använder frekventa epokbegrepp och andra centrala historiska begrepp.
  • Eleven formulerar med handledning historiska problem och frågeställningar.
  • Eleven sätter in sig själv i ett historiskt sammanhang.

Läs detta. Och notera vad läraren själv får bestämma:

Franska revolutionen, något man behöver känna till ?

Franska revolutionen, något man behöver känna till ?

1. Det står inget vilka ”grundläggande drag” i historisk utveckling som åsyftas mer än att de skall styra den historiska processen. Ja detta kan tolkas fritt. Det kan vara allt från politisk historia (krig och kungar) till socialistisk historieskrivning om hur kapitalet och viljan att anförskaffa kapital har påverkat historien. Det finns mängder av historiska teorier om hur historien drivs framåt, David.S Landes, McNeil, Anallskolan m.m. Alla är säkerligen lika ”Ok”, det är upp till läraren att välja

2. Eleven ger bakgrund och sammanhang till NÅGRA skeeden…. i vår tid. Vad är vår tid ? Räcker det om jag som lärare säger åt eleven att berätta bakgrunden till berlinmurens fall för att uppfylla detta kravet ?

Ja detta är bara två punkter och lite exemplifiering av hur betygskriterierna är flummiga. På flertalet skolor jag varit på så finns det informella betygskriterier då de kriterier som finns i kursplaner och läroplaner är för luddiga.

De informella kriterierna lyder oftast:

G: Eleven känner till ATT något har hänt

VG: Eleven förstår varför något hände

MVG: Eleven förstår vad som hände, varför, och vad det ledde till.

Så klara exempel enligt ovan betygsskala på frågan (Förenklat !!!) ”Berätta om andra världskrigets förlopp”

G: Hitler styrde i Tyskland, han började kriga mot Polen, sen så Frankrike… danmark… norge. Sen så blev det krig mot Sovjetunionen och där förlorade Hitler kriget tillslut.

VG: Hitler var var nazist, och styrde Tyskland. En av de tankarna som de hade var att alla tyskar skulle tillhöra tyskland. Därför började Hitler krig mot polen och tjeckien. Kriget blev större, och England, Sovjetunionen och USA krigade mot Hitler som tillslut förlorade.

MVG: (VG-svaret) + Europa låg i ruiner, vilket gjorde att Sverige (som inte hade bombats) kunde bli en rik nation då de kunde bygga upp Europa med deras industrier. Flera nya länder skapades i Europa och nazismen var nu krossad i Europa. Det blev ett Europa delat mellan öst och väst, mellan kommunism och kapitalism som inte tog slut förrän sent 80-tal.

Ni ser här att de informella kriterierna är lättare att bedöma, och de har skapats p.g.a att de existerande är för luddiga. Uppenbarligen behövs det tydligare riktlinjer och betygskriterier, eftersom varje skola själv tar fram sådana. Kan man i så fall låta skolorna själva sätta upp egna kriterier? Mitt svar är att vi i ett sådant fall aldrig kommer att kunna ge två elever från olika skolor samma förutsättningar för lärande. Vi kommer inte heller kunna säga att Anna i Skola A som har VG kan mer än Maria i SkolaB som rag G. Dessa elever kommer dessutom att ha helt olika kunskapsnivåer vid antagling till övriga lärosäten/universitet. Är det en sådan framtid vi vill ha för framtident ungdomar? Mitt svar är nej. En klarare koppling mellan skolväsendena, en tydligare läroplan kommer skapa en bättre grund för en god skola med rättvisa betyg där tydlighet är ledande. (mer…)

Read Full Post »