Ny Plan och Bygglag trätt i kraft – Post och Inrikes-tidningar är vinnaren

Jag vill först och främst be om ursäkt att det dröjt länge med aktuella bloggposter, men anledningen är rätt enkel – en ny lag. Jag jobbar inom Bygglovenheten och jag och enheten jag jobbar på är den enhet i en kommun som påverkas mest av detta nya regelverk – så det har varit mycket interna utbildningar, upprättande av rutiner och förberedelser inför 2 maj, och nu implementering av de nya reglerna (samt naturligtvis alla som ville få in sina ansökningar innan 2 maj för att slippa den förhöjda taxan). Men jag känner att jag faktiskt behöver skriva av mig lite om den nya lagen som inte är ”självklarheter” utan lite konsekvenser utöver det uppenbara ”taxan blir dyrare, max 10 veckors handläggningstid”.  Ber om ursäkt om jag blir för ingående och risken att jag blir ”fack-idiot” är stor, men trots allt så är detta det som upptagit mina tankar den senaste månaden.

Kungörelser och laga kraft – Post och Inrikes skor sig

Det nya är att bygglovsbeslut ska kunna vinna laga kraft, d.v.s. man kan inte överklaga besluten utan som byggherre känna sig trygg att ingen kan komma och överklaga beslutet tre år efter bygget och man tvingas riva (så är det idag). Detta är en jättebra förändring, då vi rätt ofta får ett överklagande och massa tid går åt sådant som bara resulterar i ett ”tidigare beslut gäller” från länsstyrelsen. Men hur ska man då få ett beslut att vinna laga kraft kanske ni frågar er ?

Det nya är att man informerar grannar om beslutet, informerar andra berörda att man kan ta del av beslutet och att alla beslut kungörs i Post och Inrikes tidningar. Det absurda är att alla beslut ska kungöras och skickas ut till närmast berörda grannar, det gäller även avslag. Vilket innebär att ni som läser ska inte bli förvånade om ni får ett brev i brevlådan där det står ”Din granne har velat bygga en altan, men det fick han inte.” eller beslut ”Din granne har fått lov att måla om sin fasad”.

Men som sagt alla beslut ska ut i Post och Inrikes tidningar, och de har modellen att varje beslut är en separat kungörelse, och varje sådan kungörelse kostar 40 kr om man gör via internet-formulär, 70 kr om de själva gör jobbet. Det innebär t.ex. att för en medelstor kommun betalar antagligen minst 30,000 kr till post och inrikes tidningar, men detta gäller alla kommuner. Malmö, Stockholm och Göteborg har betydligt mer ärenden och där är det betydligt fler ärenden så detta är en riktig kassako för Post och Inrikes tidningar – speciellt med tanke på att majoriteten av kommuner antagligen kommer av kostnadsskäl använda det automatiska alternativet – och det är just det – automatiskt så ingen personal behövs mer än IT för att se till att servern fungerar. Post och Inrikes Tidningar själva säger att kommunen blir överlägset den största kunden.

Sen en fråga, vem läser post och Inrikes tidningar…. ? Kanske dags att söka jobb på Post och Inrikes-tidningar där IT-proffsen kan räkna med mastig löneförhöjning – har valt fel bransch tydligen ..

Fuskbyggarna

 

Kommunens tillsynsansvar ökar

Många av oss har sett Fuskbyggarna och liknande program på TV och sett med fasa vilka hemska byggen som går igenom processen och får godkänt – detta har man tagit tillvara på och försöker omöjliggöra med nya plan och bygglagen.  Detta gör man egentligen i tre steg.

1. Kontrollansvarig måste vara fristående oberoende från byggherren. – Ni som har sett fuskbyggarna vet precis vad man menar här. I gamla PBL så kan den som bygger huset/tillbyggnaden ,eller vad det nu kan vara, själv vara den som intygar att bygget går schysst till. Med den nya lagen så får det inte vara så, den som intygar att bygget gått schysst till, följt lovet och allt måste vara fristående extern aktör – vilket ökar rättssäkerheten – men frågan är hur man kontrollerar det. Det är knappast så att man kollar byggherrens släkt och vänskapskrets då man väljer kontrollansvarig – så problemet försvinner inte, men det förminskas.
   
2. Kommunen måste göra tillsyn – Innan nya PBL så fanns det inga krav att kommunens tjänstemän åkte ut på byggena och kontrollerade bygget. I den nya lagen så måste kommunens tjänstemän åka ut minst en gång under bygget för kontroll av bygget och på så sätt kunna hitta de uppenbara felen i ett tidigt skede. Viktigt att poängtera att det är just uppenbara fel som de bör kunna upptäcka, men de har inget ansvar för det som de inte upptäcker – det är inte så att alla bygghandläggare är byggingenjörer med full kompetens att se allt, dolda fel finns alltid – men trots allt en tillsyn är inte fel.
   
3. Dokumentationen förbättras – Idag behövs ofta en s.k kontrollplan, detta är ett dokument där man intygar att man gjort kontroller för bygget. I gamla PBL så kunde detta vara ett dokument med texter i stilen med:
       Bygget kontrollerats (X)
      Rörledningar (X)
      Ventilation (X)
   Signerat Kontrollansvarig
   Detta är i enklaste laget – men är i princip accepterat enligt gamla PBL. Men i det nya så måste man berätta exakt vad och hur man kontrollerat något, vem som har gjort det, datum och signatur vilket är en tydlig förbättring.

Slutligen

Det är massa nya administrativa rutiner som kommer, Post och Inrikes-tidningar blir en mycket rik organisation och det blir tryggare för byggare, grannar och kommuner när det gäller byggnation. Det finns väldigt mycket i lagen som är otydligt och tvetydligt, men den röda tråden är säkerhet och trygghet och det gillar jag.

 Andra bloggar om detta:

Sync-Blogg

Read Full Post »