Feeds:
Inlägg
Kommentarer
Metta Fjelkner

Metta Fjelkner

Igår eftermiddag kollade jag live på riksdagens web-tv för att se voteringen om lärarlegitimationen, och glädjande nog så gick det igenom.

 Sekunder efter postade Metta Fjelkner (Lärnarnas Riksförbunds ledare) en bloggpost på Newsmill och tillsammans med  Margareta Pålsson (M) på SVT-debatt , flera andra skolpolitiska debattörer. Detta är något som många har väntat på länge. Den enda rösten som verkade en aning negativ var Lärarförbundet – de vill nämligen ha mer pengar och talar om att den är gravt underfinansierad Lärarförbundets egen artikel, även GP skriver om detta. Men kanske bäst  artikel om denna kritik är på SVD:s brännpunkt

Sen så förstår jag att Lärarförbundet säger detta, de sitter trots allt på två stolar. Kommer själv ihåg då jag skulle välja vilket fack att tillhöra då jag studerade till lärare – så fort jag hörde Lärarförbundets representant tala så gick det bort direkt. Lärarförbundet går efter en prinsip att organisera sig som i arbetsrätten kallas ”industriprincipen”, d.v.s all personal inom branschen ingår i facket. Lärarnas Riksförbund (som jag tillhör) går efter yrkesrollen. Riksförbundet organiserar bara lärare, Lärarförbundet har både rektorer, lärare, matpersonal och tja, så gott som alla som arbetar på en skola.. Arbetsgivare och arbetstagare i samma fack känns inte helt optimalt för god förhandling.

Men nog om LR vs Lärarförbundet, åter till legitimationen.

Metta Fjelkner och flera andra talar om att detta är ett avgörande steg mot att återupprätta lärarkåren och dess status och ser nästa steg att staten ska ta mer ansvar och grepp om skolans kunskapsuppdrag (helt i Folkpartiets linje om att förstatliga skolan -där håller jag helt med Metta m.fl. ). Vilket jag tycker låter rimligt som ett nästa steg men jag vill gärna tilläga att man bör  ge skolinspektionen ytterligare befogenheter även mot kommunala skolor (som det är idag är tyvärr Skolinspektionen delvis ett ideologiskt vapen för att stänga ner friskolor men låta kommunala vara – min åsikt).

Men är då allt bra med lärarlegitimationen ? Nej säger jag, och även Göteborgs-posten tydligen som i en artikel problematiserar detta. . MUF och Moderat skolungdom skriver i SVD på Brännpunkt om andra problem såsom de uppfattar det ,  Där tar de upp problemet att rektorer får svårare att rekrytera personal och många kompetenta lärare stängs ute samt att de verkar anse att skolan innan lärarlegitimationen var bra:

” Förutsättningarna för skolor runt om i Sverige ser väldigt olika ut, och rektor måste ha möjlighet att anställa den personal han finner lämpligast för att hantera dessa förutsättningar. Även om den läraren varken är legitimerad eller ens behörig. ”

Arbetsgivarna, SKL och Friskolornas Riksförbund är av precis samma åsikt här. De vill alltså inte ha behöriga lärare, eller de med legitimation utan de vill ha billig arbetskraft. Med risk för att låta som en arg vänster-sosse – men här verkar kapitalet styra över sunt förnuft – typiskt moderater 🙂 Men jag ser många andra problem både med lärarlegitimationen och skolan som helhet och jag tänker lista två av dessa.

Övergångsregler

Det finns flera frågor man bör ställa sig och en av de kanske mest väsentliga är:

– Vad händer med de lärare som inte hämtat ut examen, eller får problem att uppfylla alla kriterier (verksam ett år 100% som lärare, har examen) då väl lagen träder i kraft ?

Måste de arbeta som obehöriga lärare ett tag innan de får ut sin examen ? Detta vet vi väldigt lite om idag. Övergångsbestämmelser är oerhört viktiga vid en sådan stor förändring som detta. DN skriver att tusentals lärare får inte ut legitimationen där det förklaras hur övergångsreglerna ser ut idag, kort och enkelt ”Lärare ska visa upp ett examensbevis och ett tjänstgöringsintyg på att de arbetat minst ett år”.

Innebär detta att en examinerad lärare som inte fått arbeta 1 år heltid eller motsvarande måste arbeta som obehörig tills han/hon når upp till detta och kan då plocka ut sin examen ? Jag själv kommer inte kunna plocka ut min examen då jag jobbat 70% en termin och strö-vik (som så många andra) resten av tiden, är max uppe i ett halvår 100% (motsvarande) . Hur ställer detta sig till de behöriga som jobbar med det de är obehöriga till ? Finns massor av lärare som t.ex är gymnasie eller högstadielärare men arbetar som förskolelärare.

Det behövs smidiga övergångsregler för att kunna hantera detta på bästa sätt.

”Huvudsakliga sysselsättning i huvudämne” – ett problemGammal läroplan - föråldrad

Ett problem som dock kvarstår trots denna förändring och alla nya reformer är att sen LPO94 har vi ett fritt val av ämneskombination när man utbildar sig till lärare. Du kan vara Matte-Musik lärare, eller Samhällskunskap-Kemi o.s.v, du väljer fritt (innan var det mer ”ämneslärare”). Vilket bara detta fria valet har skapat massa problem i skolan att organisera – det är inte det lättaste att hitta en lärare som har Musik-Fysik i kombination att ersätta en lärare som sagt upp sig t.ex. Men detta har vidare lett till andra problem.

Skolornas lösning har ofta varit formuleringen att man får anställa lärare som har sin huvudsakliga sysselsättning i sitt ämne. Detta har drabbat/påverkat mig också då jag blivit erbjuden tjänster där 60% av tjänsten är förlagd i mitt ämne, och 40% i ett ämne jag har NOLL kompetens i. Jag har tackat nej till dessa, men det är inte alla som gör. Så även om du är behörig lärare så kommer problemet fortfarande existera med att ämnesbehörigheten saknas.

Jag vet att många argumenterar här att ”är man lärare så är man, fakta kan man lära sig”, men jag håller inte helt med. I så fall kan vi skrota ämneskunskaperna i lärarutbildningen, korta ner utbildningen till 2 år, och bara läsa didaktik och pedagogik i två år sen ut i arbetslivet och lär sig ämneskunskaperna på plats. Så tycker jag det inte fungerar, och skulle inte fungera. Jag ser hellre en kemi-intresserad person undervisa elever i Kemi på en gymnasie-skola än en totalt ointresserad Kemi-lärare som bara tog detta för att han/hon på köpet fick 60% i ett ämne han/hon gillar.

Detta är ett problem som också måste hanteras, men frågan är hur – och där har jag inga lätta svar. Eller tja, ett enkelt svar är att ha ämneslärare, men det är inte praktiskt möjligt p.g.a flera olika anledningar.

Lärarlegitimation löser inte problemet, men det är ett steg i rätt riktning.

 Andra bloggar om detta

http://christermagister.wordpress.com/2011/02/08/lararlegitimation-2/

http://mathsgothe.wordpress.com/2011/03/02/fa-eller-inte-fa-legitimation/#more-1563

http://prestationsprinsen.wordpress.com/

http://lumaol.wordpress.com/

(S) Kantas av en rad problem om man ska följa media, t.ex så hoppar många av (S) och de förlorar stöd och en anledning till detta är oklarheten, den svaga politiken och tydligheten om vad S egentligen är. K-G Bergström ressonerar kring ledarfrågan och tar upp risken att S får ta ur sitt ”b-lag” för att kunna få en ledare. Miljöpartiet i Stockholm bryter med S och otydligheten om vänster-blocket blir därmed större. Detta är förvisso inte en brytning på Riksnivå men det visar ändå en spricka som växer – som en framtida S-ledare måste hantera.

Jag personligen tycker det är bra att MP bryter med S – och det för att MP då mer följer deras ideologi. Jag kommer ihåg då man läste om MP på högstadiet och de visade den berömda skalan som MP lanserade och följde ”Vi är inte höger eller vänster, vi är ekologiska” Där MP:s motpoler var de onda ”tillväxtpartierna” S och M – men ändå har de regerat med ett av dessa. En realitet i politiken som måste ha kompromisser men ändock. Tror nu att om MP fortsätter detta med att distansera sig från blocket tydligare så kommer MP bli starkare och vem vet, kanske bli stadsbärande. Inte för att jag hade hurrat det direkt, men hade rent generellt gärna sett lite mindre blockpolitik och lite mer partipolitik. Men åter till Socialdemokraterna. Även tidningen FOKUS tar upp lite om detta rörande MP – vi kanske får se blågrönt parti nästa val t.ex – vi vet inte.

Socialdemokraterna har haft stora problem att finna sin plats i politiken och synen på samhället.  Vill här speciellt tipsa om denna artikel som faktiskt rätt tydligt visar på svårigheterna S har och har haft rörande identitet. Däri berättas det t.ex att det inte var förrän 1990 som S började tala om att tillväxt är positivt för utveckling. Men i den självgranskning som S har gjort så är det ändå samma gamla visa ”Staten räddar er” genom statliga jobb, statliga investeringar i offentlig sektor o.s.v. Det har vi  hört förut, men i alla fall jag trodde att de hade lämnat det lite – eller tja nyanserat. För jag var nog inte den enda som satte i halsen då man under Monas regim hörde henne tala om att småföretagarna bär sverige, att de behöver ha mer stöd i samhället. Vadan detta tänkte man ? Hon är Sosse, hon ska tala om att satsa på Offentliga jobb och ge subventioner till stor-företag och tung industri ! (vilket de förvisso gjorde i budgeten). Så det har varit en förändring där Högersossarna fått sin vilja fram –  så är i alla fall min analys.

Men de vann inte valet  – så vad får detta för konsekvens ? Jo en konsekvens vet vi redan, de ser över samarbetet med Vänsterpartiet. Men hur påverkar det internt ? Vänstersossarna vill ha samarbete med Vänstern (så där får de en känga), men Högersossarna vill ha småföretagare m.m. Så känger lite överallt. Så valet av S-ledare är nu ett ödesval. FOKUS-artikel om valet av partiledare – Antingen blir det en höger-sosse (Damberg), eller en Vänstersosse som tar över. Eller det kanske finns en grå trist figur som bägge sidor kan tolerera ?

Men jag har ändå en positiv syn på detta. Moderaterna fick sig en riktig käftsmäll för några val sedan och helt plötsligt tog Reinfeldt över, sparkade ut bunker-gänget och gjorde om moderaterna. Helt plötsligt talades det inte BARA om att att allt ska privatiseras, att ALLT ska skötas av marknaden och skattesänkningar. Plötsligt talades det om att stödja det offentliga, att bry sig om medborgarna och samhället – och inte låta marknaden styra allt. Detta var något nytt. Tror nu att äntligen har S fått den käftsmäll de behöver för att förnya sig. Nu är det bara att hoppas att de faktiskt är redo att förnya sig.

 

Vid 1900-talets början uppgick Sveriges befolkning till 5,1 miljoner. Knappt 36 000 var födda i ett annat land. År 2004 hade Sveriges befolkning just passerat 9 miljoner och då fanns 1,1 miljoner utrikes födda i riket.

Många ser bara ovan citat som verklighet– invandrarna blir fler. Andra väljer att blicka lite mer och tala om att invandring är inget problem, men integrationen är dålig (Åkesson och SD:s nya linje).

Nyligen publicerade regeringskansliet skriften fickfakta 2010 om integration som kan läsas i dess helhet på: http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/93/72/c453d413.pdf

Där förmedlas väldigt mycket bra och intressant fakta rörande integrationen i Sverige. Det är för mig omöjligt att samla in all fakta och sammanfatta det i en post här på bloggen så jag kommer välja vissa bitar som jag fokuserar på och resonerar kring för att belysa detta ämne som är så viktigt. Viktigt därför att det är med fakta man bemöter fördomar och krossar illusioner.

Fördommar eller verklighet ?

Här tar jag upp två ”Myter” eller ”verklighet” som jag stött på och som jag tycker är viktiga att lyfta:

”Indianerna stoppade inte invandringen, nu lever de i reservat”

Rubriken här är provokativ, men en mening som jag tror att många av er stött på i skrift eller på annat sätt. Man kan än idag se den som dekal på bilar eller som slagord. Att blicka tillbaka i historien och dra paralleller gör både de som främjar tolerans och de som främjar intolerans. Men hur är verkligheten  som dessa människor målar fram om framtiden ? Att ”de” tar över då de blir fler och ”svenskarna” sätts i reservat ?

Enligt prognosen som görs så kommer fördelningen utrikes-födda och inrikes-födda att öka (till ”fördel”) för de utrikes födda. Men en klar majoritet kommer vara inrikes födda även så långt fram i tiden som 2060. Oron att ”svenskar” skulle bli minoritet inom nära förestående framtid existerar inte.

”Anhöriginvandring är starkaste strömmen av invandrare”

En annan verklighet som media och många andra aktörer för fram är bilden av att det är mycket ”onödig” invandring. Scenarios där barn skickas till Sverige, bränner sina pass, registreras som papperslös, får medborgarskap och vipps så kommer hela tjocka släkten som anhöriginvandring till Sverige är ett vanligt scenario som verkar vara vanligt förekommande.

Enligt rapporten finns det en viss ”sanning” i anhöriginvandringen då den största stapeln för skäl till invandring de facto är anhöriginvandring.  Likaså visar statistiken tydligt att de anhöriga, naturligtvis, till största del väljer att bosätta sig hos sina anhöriga. Men statistiken säger inget om hur många anhöriga i snitt varje ”anhörig” tar med sig, så man kan inte dra några slutsatser av detta egentligen utan bara krasst konstatera att människor är som människor är. Man vill bo nära sina nära och kära.

En uppdelning på enskilda länder visar att den största gruppen som invandrat nästan alla år är  personer födda i Sverige som återvänder hit. Det näst största landet är Irak följt av Somalia.

En misslyckad integration ?


Men hur tas då alla dessa invandrare emot ? Hur fungerar integrationen egentligen ? Även här ger skriften delvis svar på detta med de indikationer som går att få fram via statistik.

 SFI:

”Av samtliga elever som påbörjat SFI år 2007 avslutade ca 61 procent sin utbildning med minst godkänt resultat. En större andel kvinnor än män slutför SFI.”

Det har diskuterats en hel del i det politiska rummet om kvalitén av SFI, vilket jag kan förstå. Jag har flera goda vänner och bekanta från olika länder som gått SFI och haft åsikten att det är ”lekskola”. Men trots detta så är SFI det verktyg det offentliga ger för att invandrare ska lära sig svenska. Att då ”success-rate” är 61% tycker jag låter helt ok med tanke på att det är ett helt nytt språk man ska lära sig – vilket inte är helt lätt. Jag har själv det senaste året försökt lära mig lite Ryska, det är baske mig inte lätt men med en god grund så lär man sig. Jag är övertygad att jag har grunden nu, kan alfabetet, förstår enkel konversation så att Om jag hade bott i Ryssland så hade jag säkert talat väldigt bra ryska efter ett tag då jag har grundförståelsen, jag förstår hur ”text låter”, kan läsa och enkel kommunikation. Det är den grunden som jag tror många behöver.

 Skolan:

Andelen behöriga till gymnasieskolan ökar med vistelsetiden i Sverige. Bland elever från Afrika och Asien är drygt 56 respektive 59 procent behöriga till gymnasieskolan. Bland flickor och pojkar födda i Sverige är andel behöriga till gymnasieskolan 92 respektive 90 procent.

Det berättas även i rapporten att det starkaste sambandet som står att finna är elever  som anlänt till Sverige sent under grundskolåren når ofta inte skolans kunskapsmål. De skillnader som finns mellan invandrare och inrikes födda före skolstart förklaras i huvudsak av socioekonomiska faktorer.  Den största skillnaden och största förklaringsfaktor till andel behöriga till gymnasiet är den mellan hög respektive lågt utbildade föräldrar.

Hur står det då till med de utrikes födda invandrarna i Sverige och deras utbildningsnivå ? Den är något längre än de födda i Sverige.  När det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaden liten, 38 procent av de inrikes födda i åldern 25-64 år är eftergymnasialt utbildade jämfört med 36 procent av de utrikes födda. Bland de utrikes födda återfinns en högre andel som endast har förgymnasial utbildning än bland de inrikes födda, 21  respektive 13 procent.

Men här är det viktigt att komma ihåg att ”invandrare” inte är heterogen grupp där alla är lika. Vid en jämförelse av andel 25 åringar av utländsk härkomst i Sverige som påbörjat högskolestudier så ser man att t.ex Iranier så har 60% påbörjat högskolestudier, medan bara 16 % av somalierna.  Det handlar alltså mer om kultur, syn på utbildning och andra faktorer som påverkar ens val i livet. Inte om man är Invandrare eller Ej.

Arbetsmarknaden:

Gällande sysselsättning så har det sagts och skrivits så mycket om detta så jag vill inte gå in  på detta för mycket. Sysselsättningsgraden för inrikes födda är c:a 80% och det gäller under hela 2000-talet. För de utrikes födda är tyvärr siffran mellan 60 och 70%. Vad är då förklaringen till denna skillnad ? Jo det enkla faktumet att vistelsetiden har betydelse. Det tycker jag är rätt självklart, om man fortfarande håller å att lära sig svenska, komma in i samhället, få arbetslivserfarenhet, nätverk, kontakter, fila på snyggt CV o.s.v. så är självfallet chansen att få sysselsättning mindre.

 Ju längre tid i Sverige desto högre sysselsättningsgrad, helt enkelt. Sysselsättningsgraden är omkring 18 procent efter ett år i Sverige, dock ökar det till omkring 50 procent för männen och 30 procent för kvinnorna efter fem år.  Det intressanta här är att kvinnor har så pass mycket lägre grad av sysselsättning. En fråga om jämställdhet och könsroller från andra kulturer och det arv det för med sig antagligen. En kvinna som kommer från ett land där kvinnor inte får gå i högskola har inte så bra odds att få jobb jämfört med hennes jämnåriga manliga kamrater som fått gå i högskola – bara för att ge ett förtydligande exempel.

Integrationen verkar gå bättre än vad domedags-scenariot som jag tycker man matas med hela tiden där bilden av den arbetslöse invandraren verkar vara norm. Det går åt rätt håll, men det verkar ha stagnerat och det behövs mer krafttag. Speciellt inriktade insatser  för att stärka kvinnor, att göra kopplingen mellan SFI och arbetsliv tydligare och en skola som faktiskt ”möter eleven där den är” (som det heter i läroplanen). Dessa är insatser som jag tror skulle hjälpa integrationen ytterligare i samhället.

I dagens DB får Jimmie Åkesson tala ut ordentligt om hans syn på Islamism och de unga. Jimmie Åkesson menar där att lagen måste skärpas för att stävja islamistisk terror och undersöka utbredning av islamiska attityder. Det behövs en nationell handlingsplan mot islamistisk terror. Det behövs en undersökning av ungas attityder för att kunna identifiera grogrunden till islamism. Åkesson uttalar att debatten måste förändras ”Tyvärr har debatten kommit att präglas av rädsla för att säga fel saker och därmed bli anklagad för att vara fientlig mot muslimer och stämplas med epitet som islamofob.”. – Vilket han förvisso har lite rätt i.

Åkesson menar även att det råder en form av slapphänthet att man vägrar ta itu med frågan och att det är allvarligt:

 ”Säpos rapport satte fokus på problemet att personer i Sverige reser utomlands för att delta i träningsläger i terrorgruppers regi. Säpo bedömer att detta har ökat på senare tid och att detta på sikt utgör det allvarligaste potentiella hotet mot Sverige. Dock konstateras det att man i dag saknar verktyg för att bekämpa detta. I Sverige är det inte som i många andra länder olagligt att delta i sådana träningsläger. Sverigedemokraterna anser att det är hög tid att regeringen täpper till detta hål i lagstiftningen. ”

 So far så låter det som en god diskussion, man behöver inte hålla med om man så inte vill. Men sen kommer Åkessons ”demonisering” av de, muslimerna. Åkesson tar då upp Ordföranden för Sveriges Muslimska råd (SMR) och at en man i hennes absoltuta närhet gripits tre gånger misstänkt för terrorism m.m. Summering av det som han säkerligen vill ska komma fram : t.om de mest respekterade muslimerna har terroristkollegor – . Kan föreställa mig ett framtida frukostbord med Jimmie Åkesson och barn som inte vill äta upp gröten ”Ät upp gröten, annars kommer muslimerna och tar dig”…

Men om vi då kort försöker granska det Åkesson faktiskt föreslår, utan att gå in närmare på argumenten för, utan göra en egen liten analys.

Egen syn på Åkessons förslag:

Åkesson föreslår alltså:  

  1. Hårdare lagar mot terrorism 
  2. Undersöka utbredning av islamism 
  3. Nationell handlingsplan mot islamism

Om vi då diskuterar att man ska ha hårdare lagar mot terrorism. DN har en faktaruta där nuvarande lagar beskrivs

Enligt den nya lagen straffas den som offentligt uppmanar till terror¬brott. Det gäller t ex budskap som manar till terrorism, som sprids via internet. Det blir även straffbart att rekrytera eller att utbilda till terrorism, t ex att ge instruktioner om tillverkning av sprängämnen som används vid terrorbrott. Den nya lagen trädde i kraft den 1 december.”

Detta tycker jag låter acceptabelt, lite svårt att upprätthålla med en god grundpraxis. Frågan är då vad är det Åkesson menar med hårdare lagar ? Detta är inte direkt specificerat från Åkesson mer än att i Sverige är det inte olagligt att utbilda sig i terrorism. Den ovan nämnda lagen motsäger där Åkessons påstående då det klart och tydligt står att det faktiskt är straffbart. Har inte Åkesson läst på ? Eller är det något mer specifikt han menar ? Det har jag ingen aning om.

 När det då gäller att undersöka utbredningen av islamism bland unga så är jag rätt övertygad om att detta görs till viss grad, men det är svårt att reda ut. Man har aktivt arbetat med skolans värdegrund, det är trots allt där många unga spenderar sin vardag och formar sin egen värdegrund och har utvärderingar. Forum för Levande Historia har som uppdrag att motverka nazism, intolerans och nu senast även kommunistiska regimers brott mot mänskligheten – en rimlig förlängning är att tala om extremism i allmänheten – att se grundkärnan. För är det inte det allt handlar om ? Extremism? Vad är egentligen skillnaden mellan en amerikansk abortmotståndare som tar extremistiska åsikter till sig och börjar mörda läkare som utför abort och en islamist som dödar otrogna ?

Att ytterligare verka för en demokratisk värdegrund grundat på alla människors lika värde, tolerans för olikheter och respekt för människovärdet är det bästa vapnet mot extremism. Sen är det inte fel att försöka kolla hur allvarligt det står till. Men detta är svårt. Den undersökning som gjordes angående ungas åsikter om nazism som chockerade dåvarande Statsminister Göran Persson så pass att Forum för Levande historia skapades har totalt sågats därefter. Likaså med UOK:s (upplysning om kommunism) som påvisade att 90% av de unga såg positivt på Stalin och kommunism (något förenklat). Så det är oerhört svårt att kolla utbredningen, men alla former av extremism, hot mot demokrati ska självfallet försöka stävjas.

Slutligen, nationell handlingsplan mot islamism. Detta känns som ett klassiskt politiskt ställningstagande. Det har, enligt mig,  alltid varit så att handlingsplaner, arbetsgrupper mot brott o.s.v är politiska redskap. Det har under lång tid funnits speciella enheter inom polisen vars uppgift är att kartlägga och hantera högerextremism, motsvarighet för att hantera vänsterextremism finns inte. Detta trots att dessa grupper står för mycket förstöring i samhället med nedbrända affärer, sabotage och mycket mer. Regering och riksdag har alltså tidigare utpekat att just högerextremister är lite extra farliga, så pass att de måste ha en speciell enhet för att hantera dem.

Det Åkesson nu vill göra är att ha en handlingsplan mot Islamism för att utpeka dem som en extra farlig grupp. Jag tycker inte man ska dra för stora växlar på detta, utan försöka sätta det i perspektiv. Det senaste jag läst var att man uppskattar att det i Sverige idag finns 250.000 personer som bekänner sig till Islam. Betydligt mer i Sverige och ändå är inte terrordåd en del av vardagen varken i USA eller Sverige. Det kommer alltid finnas extremister, oavsett vilken ideologi de väljer att vara extremist inom.

Det bästa man kan göra är att inte falla in och vilja kontrollera och få svenska varianter av ”the patriot act” i USA. Utan enträget arbeta för tolerans i samhället.

image

http://www.krigsmyter.nu/km10hitlerjudar.pdf

Ovan är en mycket Intressant artikel i en serie jag får i mail. Finns även en dokumentär som heter något i stil med ” det ockulta tredje riket”. Kan förövrigt rekommendera krigsmyter-serien. Det är många intressanta artiklar, allt från Hitlers invasionsplaner av Sverige, Nazismens ursprung till hur Stalin och Hitler samarbetade för att erövra Norge.

Kort handlar det om var nazismens form av anti-semitism kommer ifrån, Ryssland, och att Hitler var vänligt sinnad till Judar även i vuxenlivet. Anti-semitism har funnits under lång tid. Men det som bland annat gör denna artikel intressant är att den belyser det faktum att nazistiska yttringar var vanligt. Vichy-regimen och de franska var inte sena att samla ihop judar för deportering då Nazisterna kom, de gjorde det till och med utan tillsägelse. Det har kommit fram mer och mer om hur samarbetsvilliga de ockuperade var. Ett av de kanske mest kända fallen är ett fall i Polen (som jag tyvärr inte kommer ihåg namnet på) med massgravar av judiska invånare som beskylldes vara Nazisterna som mördat. Men efter undersökningar visar det sig vara så att lokalbefolkningen tog ”chansen” då regimen stödde deras åsikter (något förenklat).

Alltför ofta möts man av en illusion många verkar ha: anti-semitism uppfanns av Hitler och resten av Europa var oskyldiga hjältar som ansåg alla människor lika värda.

Delegation för Jämställdhet i skolan (DEJA):s rapport som publicerades nyss ( dock, tro det eller ej, enligt regeringens hemsida publicerades den den 15 januari….) tar upp problematiken med jämställdhet i skolan. Rapporten hävdar, förenklat, att pojkar och flickor inte får samma förutsättningar att lära och trivas i skolan. Flickor presterar bättre, men mår sämre än pojkar. Flickor hindras av könsroller. -> Jag undrar vad Pär Ström tycker om detta fokus enbart på flickor i sammanfattningen….

DN:s egen summering är att Anti-pluggkultur är orsaken bakom en ojämlik skola… Nedan har ni min egen korta summering. Även SVD har samma rubrik 

SVD har en ledare om detta vilket jag kan rekomendera som komplemment till min egen text då denna fokuserar mer på hedersfrågor och rapportens tillkomst.

 Dejas ordförande skriver även på SVD vilket är mycket intressant läsning. Där jag tycker ett av de bästa citaten är ”Jämställdhet brukar ses som en kvinnofråga. På skolans område är det uppenbart att en ökad jämställdhet skulle gynna både flickor och pojkar. De traditionella könsnormerna begränsar både flickor och pojkar.

Min erfarenhet av skolans värld, både som elev och som lärare gör dock att jag spontant håller med. På en gymnasieskola som jag arbetat på så var det största hälsoproblemet på skolan att tjejer gick in i väggen, de ”MÅSTE” få MVG i allt, allt annat är oacceptabelt ansåg de. Ett VG betyder att man är halvt hjärndöd, ett G att man är hjärndöd, bara ett MVG är OK. Detta pressade dem oerhört, de gick till kurator och mådde mycket dåligt. Killarna däremot tog det generellt lite lugnare, men det kan också vara så att män och kvinnor har olika sätt att hantera stress och press.

 Men åter till rapportern som jag tänker försöka resonera kring dess beskrivning av skolans jämställdhetsproblem, rapportens bild av skola och lösningar. Jag kommer senare försöka detaljstudera mer och gå in i detaljer och förhoppningsvis författa en mer detaljerad studie som publiceras här, men tiden får se.

 Bilden av skolan och elever:

Pojkar presterar i genomsnitt sämre än flickor, och får därför sämre betyg. Programvalen till gymnasiet är könsstereotypa – särskilt valen till de yrkesförberedande programmen. Flickor är mer stressade i skolan och mår generellt sämre i tonåren. Pojkar framstår som mer aktiva än flickor när det gäller att behandla andra illa. Ord som ”hora”, ”bögjävel” eller ”kärring” kan användas för att förtrycka genom att framställa vissa människor som mindre värda. Sexualiserad mobbning förekommer och kan även bestå av olika former av fysiska övergrepp.”

Detta citat säger nästan allt. Precis som jag skrivit ovan, men de går mer in i detalj i rapportens inledande kapitel om lösningar. Det berättas även, vilket kan återknytas till min kritiska post mot Boetius för ett tag sedan, att undervisningen inte är jämställd i stoff och didaktik. Helt enkelt att det som undervisas OM inte har förankring i elevernas verklighet. Rapporten uttrycker sig t.om så skarpt att ”Vi är bekymrade över den b ristande kvalitén i många av de läromedel som eleverna använder”. Denna brist de talar om är specifikt historia där kvinnor inte får förebilder, mer luddigt sägs det att även pojkar får snäva mansideal. Här tycker jag att man ska ställa sig kritiskt till detta.

Det är inte konstigt att historia domineras av män. För mig och för de flesta så är historia ett ämne som tjänar att skapa historiemedvetande, att förstå världen kring sig, varför den blev som den blev, varför vi lever som vi gör o.s.v. Då blir det ofta ”Statshistoria” som förklarar det. Statshistoria ger svar på varför skåningar inte talar rikssvenska, varför Stockholm är huvudstad, varför Belgarna snackar franska och många andra frågor som historien ger svar på. Dessa beslut har fattats i en mansdominerad period, där nästan uteslutande män var beslutsfattare då är det självfallet så att män som Napoleon och Hitler får en stor roll.

Tusen Svenska Kvinnoår

Tusen Svenska Kvinnoår

Likaså vid forskning och litteratur så har det varit en historia från en epok där kvinnor inte ansågs kapabla till sådana värv (stora delar av historien). För er som känner till debatterna inför rösträttens införande gällande kvinnor så var ett argument att kvinnors hjärnor inte klarade av avancerade politiska resonemang. Om man tyckte det på 1900-talet, vad tror ni man ansåg på 1500-talet ?. Med det sagt så vill jag ändå poängtera att jag tycker kvinnor ska få mer plats – den lilla historien som visar hur människor har levt, verkat och påverkats av tidens tand. Kvinnornas historia behövs tas upp. Hur synen på äktenskap och myndighet förändrats är t.ex en bra utgångspunkt. Jag kan skarpt rekommendera Tusen Svenska kvinnoår som jag tycker skulle kunna tjäna som inspirationskälla för att få historien mer ”jämställd”. Men jag menar ändå att det finns goda anledningar till att historien är mansdominerad.

 Ett annat problem de tar upp är ”Pojkkrisen i utbildningen” dvs. fenomenet att pojkar som grupp tenderar att prestera sämre genom utbildningssystemet och att gruppen därmed riskerar att bli ”utbildningsförlorare”. Rapporten menar att det inte anses ”coolt” för pojkar att anstränga sig i skolan, framgång ska uppnås på andra sätt. (helst utan ansträngning). Denna attityd har jag mött själv ute på skolor, men jag undrar om det inte är mer ett försvar för dåliga resultat. Ungefär som en dålig förlorare ”Äsch, jag kände mig inte helt hundra, jag är egentligen bättre, men var inte helt hundra idag”. Men visst har jag sett det och förundrades initialt av det faktum att de mest stolta var de som fick G, de som skämdes var de som fick MVG ( tuffa killar vs Plugghästar).

En annan del av pojkkrisen är att pojkar är mer styrda av könsnormer gällande de val de gör i livet. Tjejer och unga kvinnor har idag större utsträckning förmåga och vilja att utbilda sig inom områden som tidigare var manligt dominerande, medan pojkar och unga män inte förändrar sina utbildningsval. Detta tror jag stämmer till viss del. Jag tror de flesta har hört och sett attityderna här. Jag tror att omedvetet finns detta.

 En tjej som är bilmekaniker, stridspilot, militär, byggare o.s.v är ”cool, häftig, tuff tjej”. En kille som är förskolelärare, dansös, mat-tant, o.s.v får genast sin sexuella läggning ifrågasatt. Tragiskt men alltför ofta sant.

Deras lösningar – ett urval

  1. Krossa könsmaktsordningen .
    1. Könet är starkt kopplat till identiteten och identitetsskapandet, och det finns skäl att identifiera och motverka de strukturer som skapar olika könsnormer för kvinnor och män, och som lägger grunden för maktrelationer baserade på kön. – Inte helt hundra på att jag är överrens med dem här då jag tycker det finns drag av de radikala feministerna som skyller allt på att män är små-furstar som vill agera förtryckare av kvinnor. Visst behövs en del av de strukturer och könsnormer brytas upp, men allt är inte socialt konstruerat, viktigt att betänka. Men de gör en god poäng med att varje kategorisering återskapar könsskillnader. Konsten är att både se betydelse av kön och genus, samtidigt som man ser variationen mellan individer. Det håller jag helt med om.
    2.  Det behövs ett ökat fokus på jämställdhet i relationer mellan grupper
      Det finns en tendens att fokusera en grupp i taget och kanske även ett problem i sänder. Exempelvis har jämställdhetsarbetet i skolan handlat om arbetet om att främja flickors intresse för teknik, om att minska flickors stress eller om att stärka flickors självkänsla. Risken är att jämställdhetsproblemet helt förläggs hos individerna i målgruppen, och lösningen ensidigt blir att ändra på individerna i gruppen Jämställdhetsarbetet skulle i vissa fall vinna på att i större utsträckning lägga fokus på relationerna mellan flickor och pojkar eller på relationerna mellan eleverna och skolans personal, och i gengäld i mindre utsträckning på enskilda grupper av elever.
      Mycket goda poänger där att fokusera på andra faktorer och vidga sitt spectrum. Man kan dessutom göra insatser på killar också. Fokus bör inte alltid vara på att kvinnor ska gå bygg-linje, utan att killar gå vård och omsorg.
    3.  Ett ökat fokus behövs på ämnesstoff och ämnesdidaktik – Det finns ett behov att förstärka den del av jämställdhetsarbetet som handlar om ämnesstoffet och ämnesdidaktiken. – Se ovan om historia och o-jämställd undervisning.

Överlag tycker jag det är en mycket intressant rapport som var mer nyanserad än jag hade förväntat mig och tar fram mycket dynamik och förklaringsfaktorer till en icke jämställd skola. Men jag tror man ska vara försiktig att beteckna all form av icke jämställda strukturer och ageranden som socialt konstruerade.

Verkligheten har varit icke jämställd under mycket lång tid, om man då ska berätta om detta, ska man låtsas som att det var jämställt då?

image

Äger äntligen en smartphone och ska nu överväga att mobilblogga då och då med lite mindre och kortare poster. Detta är min premiärpost.

Jag är mycket glad över statistiken för 2010. Det är många människor som, förvisso i olika grad, påverkats av min blogg. Jag hoppas och tror att 2011 kommer innebära ett uppsving i antalet poster från mig.

2010 avslutades med att jag friade till min sambo och svaret blev självfallet Ja! Så lyckan är stor.

Annars följer jag med spänning den skolpolitiska agendan. Speciellt den om lärarlegitimation – den ena falangen skulle innebära att jag får legitimation den andra inte.

Slutligen vill jag tipsa om en tidskrift för de historieintresserade: se bild. Jag har alltid varit intresserad av de gamla furstendömena och dynastierna och detta är en tidskrift på just detta ämne. (har själv mycket stor kunskap om de tyska staterna 1800-1918)

Tillönskar er alla en god fortsättning

2010 in review

The stats helper monkeys at WordPress.com mulled over how this blog did in 2010, and here’s a high level summary of its overall blog health:

Healthy blog!

The Blog-Health-o-Meter™ reads This blog is on fire!.

Crunchy numbers

Featured image

A helper monkey made this abstract painting, inspired by your stats.

A Boeing 747-400 passenger jet can hold 416 passengers. This blog was viewed about 5,300 times in 2010. That’s about 13 full 747s.

In 2010, there were 27 new posts, growing the total archive of this blog to 52 posts. There were 3 pictures uploaded, taking up a total of 4mb.

The busiest day of the year was January 19th with 89 views. The most popular post that day was Ryssland – Ett militärt spöke !.

Where did they come from?

The top referring sites in 2010 were dn.se, svd.se, facebook.com, sv.wordpress.com, and google.se.

Some visitors came searching, mostly for alkohol, franska revolutionen, kronprinsessan victoria, centerpartiet, and victoria och daniel.

Attractions in 2010

These are the posts and pages that got the most views in 2010.

1

Ryssland – Ett militärt spöke ! January 2010
1 comment

2

Skolans fostrande ansvar: Alkoholundervisning. October 2009
2 comments

3

Mitt liv och tankar om Republikansk diktatur May 2010
3 comments

4

Berlinmurens fall, Lär av Historien ! – Ett starkt EU November 2009
1 comment

5

Monarkin är stark i Sverige – om opinion och monarki March 2010
2 comments

Kampen inom KD.

Medier rapporterar mer och mer om krisen inom Kristdemokraterna, f.d riksdagsmän går rakt ut och berättar att de hellre ser en ”Värdekonservativ” partiledare såsom Mats Odell . Detta utvecklas mer i Brännpunkt på svd där Hägglund bland annat sägs sakna ideologisk övertygelse.

KDU:s vice ordförande går ut och kritiserar partiledningen rätt hårt, . KD företrädare vill att partistyrelsen ska ställa sina platser till förfogande

Det verkar alltså vara en stor kris i partiet, vilket inte är något nytt. Kommer ihåg rubrikerna för x-antal år sedan då KDU valde Charlie Weimers till ordförande för KDU, flera anhängare till motkandidaten avgick från KDU efter med motiveringen att ”Höger-falangen” tagit över. Så det finns inte bara en ”Socialkonservativ” vs ”Värdekonservativ” splittring, utan även en ”Vänster-höger” splittring i partiet. Men hur resonerar dessa väljare ?

Cecilia Dalman Eek gjorde en rätt god analys i Göteborgsposten som kan summeras med dessa ord.

”Av SVT:s Valu att döma, gick sekulära socialkonservativa till Moderaterna och vänsterkristna socialt medvetna gick till Socialdemokraterna. Kvar är en fundamentalistisk högerkristen kärna, vars profil inte är särskilt modern.”

Eek är ju själv socialdemokrat så hon är självfallet väldigt kritiskt mot all borgerligt, men jag tror hon har en poäng själv. Precis de tankebrydderier som hon tar upp i detta lilla korta stycke har jag själv. Jag gillar Hägglund, att han för fram Wilhelm Röpke i flera av sina tal och bevisligen i sin politik tycker jag är mycket bra. Något förenklat kan man säga att Röpke är den Tyska sociala marknadsekonomins fader. Röpke menade, ännu mer förenklat, att kapitalism är bra, marknadsekonomi är bra, men kapitalism saknar hjärta och tar inte alls hänsyn till de sociala effekter kapitalism kan ha därför bör man betona rättigheter, sociala normer, och upprätthålla ett gott samhälle där ekonomisk vinning inte är de enda värdet i livet.

Hägglund har även under sin tid hittils fått mycket kritik från de Värdekonservativa då företrädare för denna falang fått en undanskymd roll i politiken och att en mer socialkonservativ prägel har förts fram i partiet. Ett parti som förut talade förbud, nu talar om individens frihet och valfrihet.

Odell tyckte jag skötte sig rätt bra då han var minister, men han tillhör den värdekonservativa falangen, precis som Attefall. Jag bryr mig inte om vilken kyrka de tillhör, vad de tror privat eller hur det påverkar dem privat. Som jag tidigare sagt i en bloggpost så är jag rätt trött på religionsfobin i Sverige, där religionsfrihet handlar om att man har rätt att INTE tillhöra en religion, men om man gör det då är man ”konstig”. Jag är själv inte speciellt religiös, men har full respekt för kyrkor, samfund och de troende. Problemet blir då politik och religion sammansvetsas till en enhet vilket, enligt mig, värdekonservativa gör. Jag hoppas och tror att Hägglund och socialkonservatismen segrar och ur detta går ett starkare och tydligare alternativ.

Jag trodde i min enfald att denna strid var vunnen, att just den ”fundamentalistisk högerkristen kärna” som Eek kallar dem hade förlorat och att vi Socialkonservativa kan förlita oss på att ha ett parti som är starkt för denna politiska inriktning. Men så verkar inte vara fallet. Jag röstade på KD i förra riksdagsvalet, den Socialkonservativa rösten behövs. Men jag har hela tiden haft en oro att de värdekonservativa krafterna tar över, den rädslan finns ännu. Så kanske även jag, i framtiden, blir tvungen att göra som Eek säger att många i min sits gör  gå till moderaterna. Även om det idag skulle bära emot då jag tycker att de i många frågor sätter ideoligi före verklighet.

Jag har alltid tyckt det är skoj att sammanställa fakta, att organisera oreda och se mönster, att mäta resultat o.s.v. Så jag har nu gjort ett försök att sammanfatta bloggen hittills.

Mest populära poster

 Om man bortser från startsidan, som självfallet är mest populär så är mina topp 5 poster

  1. Sverigedemokraternas rädsla för muslimer
  2. Skolans fostrande ansvar: Alkoholundervisningen
  3. Mitt liv och tankar om republikansk diktatur
  4. Berlinmurens fal, lär av historien
  5. Leve Stalin, vår befriare. Fakta vs myt

Om man däremot normaliserar statistiken och ser vilka poster som har längst ”livstid”. D.v.s de som inte bara läses i massor vid publicering utan faktiskt lever kvar lång tid efter så blir resultatet lite annorlunda.

  1. Skolans fostrande ansvar: Alkoholundervisningen
  2. Berlinmurens fal, lär av historien
  3. Leve Stalin, vår befriare. Fakta vs myt
  4. Sverigedemokraternas rädsla för muslimer
  5. Mitt liv och tankar om republikansk diktatur

Övrig statistik

 Jag nådde 1000 besökare runt omkring den 26 oktober 2009. Nu lite mer än ett år senare har jag över 7000 besökare. I snitt får jag 15 nya besökare per dag. Den dagen då flest besökare var inne var den 19 Oktober 2009 och då läste de flesta min post om Sverigedemokrater och muslimer.

Förvånande nog så är nummer ett sökord som hittat min sida ”Alkohol” tätt följt av ”Sverigedemokraterna” och” franska revolutionen”. På en hedervärd fjärdeplats finner vi ”Kronprinsessan Victoria”.

EDIT: Fick Mail från en som läser min blogg via RSS och tydligen förs dessa inte in i statistiken, så viss diskrepans där 🙂