Bort med de Obehöriga !

DN och SVD, svd2 skriver idag om folkpartiets senaste utspel, att de obehöriga lärarna ska bort.

Läraryrket har en låg status utav flera anledningar. Vi ser skolor, kommunpolitiker och många fler som argumenterar att lärarexamen är ingen garanti för en god lärare och att man därmed skall stå fri att anställa obehöriga lärare. Hur kan man någonsin få status i ett yrke om man anser att 3-5 års utbildning inte är värd mer än ”sunt förnuft”? Hur kan man få status i ett yrke om man är precis lika kompetent att utföra yrket oavsett om man är utbildad eller ej ? Svaret är självklart, det går inte !

I skolverkets senaste rapport berättar de följande intressanta fakta om procentuell andel av personalen med högskoleutbildning inom området:

• * 51-54% behörig i förskola
• * 57% behörig i fritidshem (en minskning med nästan 11%)

I Grundskolan är siffrorna lite mer glädjande

• 68% behöriga i grundskolor, det är friskolor som drar ner snittet (i kommunala är 87% behöriga)

Det märkliga är att det minskar i gymnasiet.

74% har behörighet, en minskning med 9% sedan 1999.

Även här har friskolorna lägst grad (55%) av behöriga.

Dessa siffror kanske verkar ”ofarliga” i vissa ögon, men att obehöriga personal utan adekvat utbildning är så kraftigt representerade i de formativa åren av ett barns utveckling är för mig en skrämmande faktor. Förskolan och grundskolan är väldigt viktiga år i ett barns utveckling och då ska en förälder vara säker på att den skola som han/hon skickar sitt barn till tar hand om hans/hennes barn på bästa möjliga sätt efter modern pedagogik utifrån det som skolan faktiskt står för.

I en granskning av ekonomerna Stefan Fölster, Anders Morin och Monica Renstig om skolans situation så kom de fram till en relativt självklar slutsats. Skolorna behöver inte mer resurser, det är inte kvantitet som räknas, utan kvalitet. Eleverna behöver lärarledda lektioner av kvalificerad personal. Att satsa på lärarkvalitet istället för lärarkvantitet visar entydigt enligt dessa forskare ha stört betydelse för elevernas resultat än de resurser eller antal av lärare som arbetar.

När man går i skolverkets rapport (Lägesbedömning 2009) så säger de uttryckligen i flertalet ämnen om orsaken till de dåliga resultaten i svensk skola att:

* ”Inom de naturorienterande

ämnena visar analyserna att undervisningen i de tidigare åren inte

motsvarar de krav som ställs i kursplanerna i första hand beroende på bristande

kompetens hos lärarna att undervisa i de naturorienterande ämnena.”

Genom att förbjuda skolor att anställa obehöriga lärare så kan detta fenomen försvinna. Det får självfallet ges viss frihet för skolor att själva leda och fördela arbetet. Det är orimligt att korttidsvikariat och liknande skall prompt tillsättas av behöriga, men längre vikariat och fasta anställningar skall inte tillfalla de obehöriga, men så är fallet idag.

Matte och Fysik, dålig kunskap i Svenska skolor.

Ja, nu har det förts fram att eleverna i de svenska skolväsendet har dåliga kunskaper i matematik och fysik. Anledningen till detta är precis det som jag har sagt flera gånger i denna blogg. Jag citerar DN:

”Skolverket ser flera tänkbara förklaringar till de försämrade gymnasieresultaten, en är att eleverna har betydligt sämre förkunskaper från grundskolan. Därmed måste gymnasielärarna ägna mycket tid åt repetition. Samma sak när studenter går vidare till universitet och högskolor. ”

Ni som har följt min blogg vet att detta är något jag har tryckt mycket hårt på. Första året på gymnasiet ÄR en repetition av högstadiet, så var det inte med läroplanerna innan 1994 då allt var en del av en kedja där gymnasiet fördjupade. Så var intentionen, jag kan dock inte svara på om utfallet blev bra, men intentionen var god.

Gymnasiet är en repetition, och när man då väl kommer till högskola och universitet så finns det så mycket kunskaper som Gymnasiet skall ha gett elever som saknas. Om vi ser till oss som har studerat på högre nivå tror jag vi alla har upplevt detta. Lärare som är så frustrerade över att behöva förklara vad en fotnot är, att behöva lägga ner energi på att förklara elementära saker. Undersökningen här visar att det inte bara rör samhällsämnena (som jag är mest införstådd med) utan även matematik och fysik.

Expressen drar samma slutsatser som jag och lägger till om hur lärandet måste förändras. Detta är något jag har funderat mycket på. Första gången jag mötte en bra mattelärare var på universitetet då jag studerade Nationalekonomi A. En fantastisk glad, inspirerande lärare i matematik för ekonomer i Lund. Han förklarade enkelt och med passion.

I skolan dessförinnan har det varit medelmåttor, som på frågan ”Men.. varför blir x^2+xy+xy+y^2 = (x+y)(x+y) ?” svarade ”För det är så formeln står, lär dig formen bara så blir allt bra”. Jag är en sådan person som måste FÖRSTÅ för att kunna lära mig. Jag tror knappast jag är ensam om detta..

Det finns många fel i lärarutbildningen, men det varierar per ort. Ett exempel som jag gav nyligen på bloggen Tradition & Fason var att man i lärarutbildningen (där jag gick i alla fall) inte har något moment eller undervisning i betygsättning eller konflikthantering – märkligt att man inte får sådan kunskap i lärarutbildning… Så lärarutbildningen behöver förbättras avsevärt.

Mats Gerdau, Riksdagsledamot M, har en skolblogg där han debatterat detta också och hans slutsatser utifrån en mer detaljerad studie av undersökningen. Där kan jag citera om orsakerna:

”samt undervisningen med för stort fokus på procedurer i stället för förståelse och för mycket eget arbete för eleverna (verkar också sannolikt). ”

Vilket jag tolkar som min ovanstående kritik om att förståelsen inte anses viktig, bara man kan proceduren. Det är glädjande att se att mina tankar jag haft om skolväsendet kommer fram som sanning via undersökningar, media och experter. Kanske är skolan på väg åt rätt håll numera ? Det får vi verkligen hoppas.

En annan sak man bör tänka på är ämnets ”glädje”. Jag får tyvärr erkänna att jag inte kommer ihåg undersökningens namn, men vet att så är fallet. Det är så att elever rankar matte som ett av de roligaste ämnena ända fram till högstadiet. Därefter sjunker ämnets popularitet. Måste det verkligen vara så att matte är ett nödvändigt ont ? Eller är det skolor och lärare som gör ämnet tråkigt ?

Hur gör man matte roligt ?

En tanke jag fick i skrivandes stund är att matte borde vara mer individualistisk om möjligt. Inte i den mening att den skall vara speciell för varje elev, men varför inte för varje klass ?. Jag blir och tänka på min kusin som har ”turen” att hans bygglärare är samma person som undervisar honom i matte. I en parallellass så har de en matte-no-lärare. Min kusins klass tycker matte är helt ok, de ser användning av det, den andra klassen har större problem. Anledningen ? Jo mycket enkelt.

Kusinens klass får mattetal i formen av : ”Du skall vara med på ett bygge av ett garage, med väggarna av bräder. Garagets omkrets kommer att vara 10 meter, med en höjd på 3 meter, men vid 2,5 meter så kommer ett ståltak. Så väggarna är 2,5 meter. Varje bräda är 1 dm bred och 2,5 meter hög. Hur många bräder måste du beställa hos grossisten för att kunna slutföra detta bygge ?” Genom att se till elevens verksamhet så kan de se nyttan i att kunna matte och det är lättare och roligare att lära sig.

Andra artiklar om ämnet i SVD: 1, 2

Rapport om Förtroendet för Partierna – Borgerlighetens starka frågor.

I en rapport om Förtroendet för partierna i specifika områden så hoppar medierna på rätt skarpt om att S sjunker på alla områden. Denna hemliga, mystiska undersökning presenteras dessutom i pdf-format på SVT.se. Det målas upp ett krisscenarion för centern och KD som inte har stöd i något enligt media. Men vid en närmare koll på undersökningen ser vi intressanta fenomen och jag tänkte här utifrån denna undersökning visa borgerligheten. (även DN skriver om detta)

PDF-filen

Moderaterna

Moderaterna med Borg och Reinfeldt i spetsen är naturligtvis det mest dominerande partiet av de borgerliga överlag, men det finns områden där de har starkast förtroende i alliansen. Det blir väldigt tråkigt att bara rabbla upp massa statistik. Så jag försöker i textform presentera det hela.

Det framgår att störst förtroende för moderaterna i Sverige finns när det gäller skatter, svenska ekonomin, lag och ordning, kärnkraft och EU-frågor. Att EU-frågor är stort förtroende är inte konstigt, mycket draghjälp p.g.a ordförandeskapet. Men på arbetslöshetsfrågan fortsätter kampen, 35% mot 34% för socialdemokraterna. Det är kniven på strupen för arbetslöshetsfrågan.

Folkpartiet

Folkpartiet, det är säkert inga överraskningar här Skolan där har befolkningen störst förtroende för FP. I andra frågor är de med och har förtroende hos folket, men det är just i denna fråga som folkpartiet profilerat sig och skapat förtroendekapital mot de rödgröna.

Folkpartiets hårda linje mot skolan, ordning och reda, lag och ordning verkar gå hem och ge dem stort förtroende. Ränderna går aldrig ur. När jag började intressera mig för politik så sa min far (född 1945) ”Då skall du väll bli folkpartist ? Det är ju alla lärare?”. Ränderna verkar inte gå ur. Lärarpartiet finns, glädjande nog, kvar.

Centerpartiet

Centerpartiet profilerar sig som näringslivets parti, med stort miljöintresse. Men trots detta så är det moderaterna som förtroendet är störst för bland de borgerliga angående miljön. Men det finns inget område där centern är den ”starka borgerliga rösten”, där förtroendet är störst för dem. Vilket kan vara förståeligt, näringslivet är en klassisk moderat fråga.

Centerpartiet är starkast på landsbygden som jag förstått det, men trots det verkar de satsa på att förlora dessa väljarskaror genom att inte betona miljö, lantbruk etc tillräckligt. Eskil Erlandsson gör enligt min mening ett bra jobb, och är förtroendeingivande. Får se vad som händer på detta område, men jag tycker mig se att Carlgren syns mer och mer nu. Kanske Centern börjar prata miljö nu ?

Kristdemokraterna

Göran Hägglund med sitt KD har profilerat sig som familjepartiet, de som bryr sig om familjen och de gamla. Enligt denna undersökning så har denna profilering lyckats väl. KD är utmanaren mot Socialdemokraterna i Barnomsorg (dock i kraftigt underläge, 12% mot 34%), Sjukvård (12% mot 29%). Men på familjepolitik är det betydligt jämnare 16 % för KD 22% för sossarna.

KD fortsätter alltså att vara det partiet som ”bryr sig”, om de gamla, om barnen, om familjerna. Det är där deras kärnfrågor ligger, och de verkar få ett förtroende i dessa frågor. De har störst förtroende av alla de borgerliga partierna i dessa frågor, vilket självfallet är bra. Detta visar att det är fyra partier som styr landet, med olika profilfrågor och därmed olika grad av förtroende.

Alliansen som helhet

Alliansens partier har lyckats olika bra att profilera sig i sina hjärtefrågor, centerpartiet är det partiet som i mina ögon har lyckats minst. Men mycket kan ha att göra med SAAB affären och liknande att just nu är detta förtroende lågt. Men allt handlar i slutänden om vilka som blir valfrågorna, och här har alliansen profilerat sig väl och bör kunna ta röster.

Den stora kampen är arbetslöshetsfrågan, om det är en valfråga så kommer det bli stenhårt då förtroendet för borgerlighetens kämpe mot de rödgrönas kämpe är nästintill detsamma.

Denna undersökning får man ta med en nypa salt, och det är faktiskt valfrågorna, det som engagerar väljarna som avgör. Om det kommer vara skoldebatten, då kommer vi efter nästa val att se ett stort folkparti. Om det blir familjepolitik och barnomsorg så kanske KD blir ett av de större borgerliga partierna. Det är inget vi kan sia om idag hur valresultatet kommer att bli. Men startfältet är redo för striden, positionerna markerade och alla vet vad de skall göra.

Orättvisa betyg – Jag har rätt !

MVG - En rättighet ?

Jag har tidigare diskuterat utifrån rationella argument och mina egna observationer, betygsinflationen i Sverige och incitamenten att sätta höga betyg. Nyligen släppte skolverket sin rapport och medier har varit relativt snabba att kommentera detta. DN:s ledare handlar om detta se även en artikel om det hela.

Jag tänkte göra det lätt för er läsare att summera de viktigaste punkterna. ledaren i DN menar att arbetsgivare inte tar hänsyn till betygen då de anställer en person, det finns så mycket mer som är viktigt. Betyg är ingen indikator på hur bra det kommer gå för personen i livet. Visst det har de rätt i. MEN det innebär också att läraren har en makt över karriären. Ett IG i biologi eller annat ämne kan göra att personen i fråga INTE kommer in på den utbildningen han/hon vill.

Ledaren är väldigt snabb att göra en retorisk poäng och indirekt peka ut friskolor som bovarna i draman. Bovarna som sätter bra betyg för att öka deras konkurrenskraft, det motbevisas förvisso av Skolverket som inte ser NÅGRA sådana skillnader. Det handlar om att vi är alla människor, och med en läroplan som den vi har idag så är det ett extremt stort utrymme för subjektiva tolkningar av vad som är de olika betygsnivåerna.

Lösningen som ledaren ger är att man måste öppna upp flera vägar till högre studier, såsom antagningsprov.

Mitt resonemang:

De tankar som DN för fram, och den fakta som skolverket presenterar är intressanta och jag håller med i sak, och det har jag gjort förut också då jag har skrivit om detta: Högstadiet-Gymnasiet , en Luddig koppling.

Den tydlighet som en gång fanns i läroplanerna har försvunnit, luddiga och flummiga läroplaner och kursmål är det som existerar i skolan idag. Det är ett extremt stort tolkningsutrymme om VAD som skall läras ut, och HUR detta skall bedömas.

Detta är en stor anledning till att betygen sjunker i landet och internationellt.

Exempel, detta är G-nivå för Historia A på gymnasiet:

• Eleven beskriver grundläggande drag i den historiska utvecklingen och visar på olika krafter som styrt och styr den historiska processen.
• Eleven ger bakgrund och sammanhang till några skeenden och företeelser i vår tid.
• Eleven använder frekventa epokbegrepp och andra centrala historiska begrepp.
• Eleven formulerar med handledning historiska problem och frågeställningar.
• Eleven sätter in sig själv i ett historiskt sammanhang.

Läs detta. Och notera vad läraren själv får bestämma:

Franska revolutionen, något man behöver känna till ?

1. Det står inget vilka ”grundläggande drag” i historisk utveckling som åsyftas mer än att de skall styra den historiska processen. Ja detta kan tolkas fritt. Det kan vara allt från politisk historia (krig och kungar) till socialistisk historieskrivning om hur kapitalet och viljan att anförskaffa kapital har påverkat historien. Det finns mängder av historiska teorier om hur historien drivs framåt, David.S Landes, McNeil, Anallskolan m.m. Alla är säkerligen lika ”Ok”, det är upp till läraren att välja

2. Eleven ger bakgrund och sammanhang till NÅGRA skeeden…. i vår tid. Vad är vår tid ? Räcker det om jag som lärare säger åt eleven att berätta bakgrunden till berlinmurens fall för att uppfylla detta kravet ?

Ja detta är bara två punkter och lite exemplifiering av hur betygskriterierna är flummiga. På flertalet skolor jag varit på så finns det informella betygskriterier då de kriterier som finns i kursplaner och läroplaner är för luddiga.

De informella kriterierna lyder oftast:

G: Eleven känner till ATT något har hänt

VG: Eleven förstår varför något hände

MVG: Eleven förstår vad som hände, varför, och vad det ledde till.

Så klara exempel enligt ovan betygsskala på frågan (Förenklat !!!) ”Berätta om andra världskrigets förlopp”

G: Hitler styrde i Tyskland, han började kriga mot Polen, sen så Frankrike… danmark… norge. Sen så blev det krig mot Sovjetunionen och där förlorade Hitler kriget tillslut.

VG: Hitler var var nazist, och styrde Tyskland. En av de tankarna som de hade var att alla tyskar skulle tillhöra tyskland. Därför började Hitler krig mot polen och tjeckien. Kriget blev större, och England, Sovjetunionen och USA krigade mot Hitler som tillslut förlorade.

MVG: (VG-svaret) + Europa låg i ruiner, vilket gjorde att Sverige (som inte hade bombats) kunde bli en rik nation då de kunde bygga upp Europa med deras industrier. Flera nya länder skapades i Europa och nazismen var nu krossad i Europa. Det blev ett Europa delat mellan öst och väst, mellan kommunism och kapitalism som inte tog slut förrän sent 80-tal.

Ni ser här att de informella kriterierna är lättare att bedöma, och de har skapats p.g.a att de existerande är för luddiga. Uppenbarligen behövs det tydligare riktlinjer och betygskriterier, eftersom varje skola själv tar fram sådana. Kan man i så fall låta skolorna själva sätta upp egna kriterier? Mitt svar är att vi i ett sådant fall aldrig kommer att kunna ge två elever från olika skolor samma förutsättningar för lärande. Vi kommer inte heller kunna säga att Anna i Skola A som har VG kan mer än Maria i SkolaB som rag G. Dessa elever kommer dessutom att ha helt olika kunskapsnivåer vid antagling till övriga lärosäten/universitet. Är det en sådan framtid vi vill ha för framtident ungdomar? Mitt svar är nej. En klarare koppling mellan skolväsendena, en tydligare läroplan kommer skapa en bättre grund för en god skola med rättvisa betyg där tydlighet är ledande.

Respons på Sverigedemokraternas försvar

Sverigedemokraternas uppmärksammade inlägg i debatten för några veckor förlöjligades och krossades av media och professorer. Tonen var att SD är dumma, och dumma människor skall man inte ta seriöst. Jag försökte att bemöta mycket av det som de säger sakligt, och det skall jag även nu göra. Jag har haft möjlighet att ta del av SD:s försvar av deras synpunkter (finns på deras hemsida) och jag har med kritiska ögon försökt granska deras försvar nu.

Det första jag vill säga är att jag är alltid skeptisk till statistiska undersökningar, vilket SD lägger mycket vikt i för att stödja deras synpunkter. Statistiska undersökningens utforming är oerhört viktigt för resultatet. Jag skulle kunna förklara hur jag menar långt och länge, men jag väljer istället att länka ett youtubeklipp till en av mina favoritserier genom tiderna, yes Minister, där de förklarar hur opinionsundersökningar går till.

Ha ovan länkade youtubeklipp i åtanke då ni läser mina tankar om SD:s försvar och undersökningar.

Allmänna försvaret

Rent allmänt så talar SD om att deras synpunkter om hur muslimer är gäller för majoriteten av muslimer, medan de som är emot SD visar att det finns de som inte är såsom SD säger. Men de minoriteter som är humanister, västerländska i synsättet o.s.v är inga som SD ser som ett hot, utan den stora majoriteten som förkastar humanism, människovärdet o.s.v. Muslimerna föder mer barn och de kommer därför på sikt vara mer i antal än svenskarna och därmed kommer den ”svenska kulturen” att dö.

Argumenten håller säkert i viss grad. Oavsett om man vill det eller ej så har det västerländska tankegodset sin bakgrund i kristendomen. Värdegrunden har formats genom Katolska kyrkan, Luther o.s.v. som hela tiden har haft den ”barmhärtige” som idealet. Vi kan kalla oss sekulära idag om vi så vill, men tankegodset finns kvar, och detta tankegods kommer inte med modersmjölken hos dem som inte växer upp i väst. Men sedan om majoriteten av muslimer är emot människovärdet eller humanism det är en annan femma som jag inte har någon fakta om, och inte heller SD och då bör man inte uttala sig om hur det är.

Statistiken som bevisar att muslimer vill ha fundamentalism

Det finns flertalet undersökningar som SD försöker bevisa att Musimer är fundamentalister, en av dem är i bokform (och jag har inte lyckats fått tag i den) men en annan är gjord av ICM och kan finnas på deras hemsida (Direktlänk)

När jag ser denna fråga så tycks jag märka att när jag kommer till frågan om Sharialager skall införas i Storbritannien eller ej så har jag en viss sinnesstämning av ”vi och dom”, där en ”Britt” är Vit och icke muslimsk, man blir alienerad av frågorna.

Majoriteten av de tillfrågade muslimerna tycker att de har blivit mer ”alienerad” fårn det brittiska samhället och det västerländska det senaste året. (Alienerad kan enkelt förklaras med ett Vi och Dom, de är inte en del av England utan en egen grupp) Likaså så tror muslimerna som tillfrågats att det är mer fundamentalism hos muslimer då än innan. Så vid det här stadiet har frågorna lett fram till att man diskuterar om muslimer är britter eller ej. Och så kommer käftsmällen.

”Do you think that relations between Muslims and white, British people are getting better or getting worse?”

Frågan kanske inte låter så ofarlig. Men sätt den i ett sammanhang och tänk på vad det faktiskt står. Hur hade du som boendes i ett annat land i flera generation kanske t.om få höra frågan ”Tror du att relationen mellan muslimer och vita, brittiska invånare blir bättre eller ej”. Detta är en väldigt luddig fråga. Men det är en polaritet. Muslimer är inte Britter, därför att Britter de är Vita och icke-muslimer per definition.

Verkligheten, en Minoritet av brittiska muslimer.

Nästa fråga är om möjligt ännu mer vinklad. Frågan som ställs är ”vilken åsikt är närmast din egen”. Och alternativen man har är:

” Västerländska samhället är dekadant och omoraliskt och muslimer skall försöka bringa det till ett slut, om nödvändigt med våld”

Eller

”Västerländska samhället kanske inte är perfekt men muslimer som lever i det skall leva i det och inte försöka bringa det till ett slut”

Samt att man kan vägra.

Ja, återigen här. Finns inget alternativ ”Jag är nöjd med samhället här” eller ”Jag anser att samhället inte är perfekt, men man skall försöka förändra det på demokratiska vägar” eller liknande.

För en muslim finns det alltså två alternativ. Antingen förstör man det västerländska systemet med våld, eller så gör man inget… Heder till muslimerna som dock tar åsikten att låta samhället vara (80%).

Det följer ännu mer vinklade frågor som verkligen sätter in en i en negativ stämning där bland annat 96% anser att muslimerna som gjorde terror-attacken i London gjorde fel. Enbart 1% var positiva.

Sen i slutet efter alla dessa frågor kommer frågan om Sharialagar i England. Som dessutom inte är för hela Storbrittanien utan säger om ” areas which are pre-dominantly Muslim”. Vilket jag tolkar som att man skulle kanske ha Sharialagar i Rosengård, Tensta, Rinkeby då det är mest muslimer där. C:a 40% för 40% emot.

Denna undersökning var väldigt vinklad med frågor som i mina ögon är väldigt fel ställda som leder undersökningen i en riktning. Att SD tar allvar på denna förstår jag, för de kan finna de enskilda frågorna som stödjer deras teser, men om man ser helheten så tror jag inte man har något att oroa sig för.

En annan rapport de hänvisar till är Living apart together från 2007 som jag även har läst.

Snittet är att 59% av muslimerna vill leva under brittisk lag, 28% vill leva under Sharia. Sen att man vill betyder inte att man skall göra allt för att få det. 36% av 16-24 åriga muslimer tycker att om en muslim konveterar skall han straffas med döden. (Det kan i och för sig vara oroande). 13% av de unga uttalar sig positivt om Al-Qaeda. Men det betyder inte nödvändigtvis om att de gillar allt de gör. Men muslimerna i Storbrittanien vill integreras 60% av dem vill ha deras barn i mixade skolor. 59% anser att de har mer gemensamt med icke-muslimer i Storbrittanien än muslimer utomlands. De har alltså integrerats till viss grad. De är britter i första hand.

Självklart finns det kulturella skillnader. Men det undersökningen faktiskt visar är att integrationen lyckas, men det behövs mer. De tär inget problem i det stora hela, en stor majoritet av muslimerna integreras och respekterar det brittiska samhället. Om man lyssnar på vad SD säger och uttrycker så är en majoritet av dem emot det västerländska samhället och vill krossa det. Forskningen visar motsatsen.

För att avsluta med en tanke:

Detta är kanske SD:S nya partilåt ?

Att välja sin Historia – Berliner Stadtschloss

Berliner Stadtschloss idag. En plansch och en gräsplätt

Jag var i helgen på en kort resa till Berlin, det var fullt med folk överallt som inte lämnat staden efter murens fall-firandet, och 100-meter långa köer till alla attraktioner. Men för mig var ett av de mest intressanta scenerna var en gräsplätt, en byggarbetsplats där inget fanns. Hur kan ”inget” vara intressant kanske ni uppmärksamma läsare nu tänker ? Tillåt mig att förklara.

Tyskland var från 1871 ett kejsardöme fram tills 1918, en av de stora symbolerna för kejsarmakten var det stora kejserliga palatset, Berliner Stadtschloss, i Berlin. En vacker majestätisk byggnad där Hohenzollern regerade det mäktiga tyska riket. Kriget kom och kejsarmakten och de andra monarkierna i Tyskland störtades från tronerna; Weimarrepubliken kom till makten, och i slutänden valde en liten österrikisk korpral vid namn Adolf in i parlamentet. Tredje riket kom och gick, och Stadstschloss var förstört av ryska granater och brittiska bomber, men det kunde ändå rustas upp om man så ville. Men för DDR (Östtyskland) var denna symbol för det gamla kejserliga en styggelse som demolerades. För att markera att det nya socialistiska paradiset byggdes på ruinerna av det gamla, så byggdes DDR:s parlament ”Palast des Republiks” på samma grund som de gamla kejsarpalatset legat. Detta fuskbygge fick vid enandet av Tyskland saneras p.g.a asbest, och tillslut demoleras.

På denna historiska grund så fanns ingenting nu och denna historiskt viktiga plats var öppen för diskussion om vad man skulle göra. Som ni tidigare har sett i historien ovan så är detta en plats med olika historier, en viktig plats för DDR och socialismen i Tysklands historia och en viktig plats för kejsarmakten. Det var just denna diskussion som blev hätskt. Vilken historia skall vi bevara ? Ska vi bevara historia i huvud taget ?

De olika alternativen

För att enkelt sammanfatta fanns det flera grupper som förespråkade olika åtgärder:

• Återbygga palatset i dess helhet, internt och externt.
• Återbygga fasaden men modernt invändigt.
• Återbygga Palast der Republik (DDR-palatset) då detta var en viktig historisk byggnad
• Skapa en park på platsen, att inte välja historia
  

  Palast der republik

   

Det argumenterades att det nya stadsschloss skulle återskapa enhet och integritet i de historiska delarna av Berlin, Domen och andra historiska byggnader från den tiden ligger precis i närheten. Det argumenterades emot kejsarpalatset då man inte hade så gott grundmaterial för att kunna återuppbygga det exakt invändigt och att det hade varit för stora kostnader.

Resultatet blev att alternativ två blev verklighet. Att återbygga fasaden men att det skall vara modernt invändigt. Det nya palatset skall hedra Humboldt och bära denna tänkares namn.

Här valde tyskarna att ta fram deras kejserliga historia, deras kungliga historia. De valde en tusenårig historia framför en modern historia på knappt 100 år. Min åsikt var att detta val var helt rätt! Och förhoppningsvis kan detta tjäna förändrande för den tyska identiteten i landet och även utåt. Det fanns faktiskt ett Tyskland före Adolf Hitler, glöm inte det.

Andra länkar till svenska texter om berliner stadtschloss : 1, 2

Officiel sida: 1, 2

Avslutningsvis en bild på hur visionen är om hur Berlin vid denna del kommer se ut 2015

Berlin 2015

Berlinmurens fall, Lär av Historien ! – Ett starkt EU

Likt dominobrickor föll hela östblocket

Idag är det 20 år sedan Berlinmuren föll, och likt symboliken i Berlin idag, östblocket föll som dominobrickor. Verkligen en dag att fira. Men också en dag att blicka tillbaka på denna historiska företeelse, och lära sig av historien men för att lära sig av historien måste man känna till den men jag tänker i denna text inte gå in närmare på förloppet, utan vad det ledde till snarare.

För dem som är intresserade av det historiska förloppet så kan jag tipsa om DN , DN2 och Deutsche Welles animering av berlinmuren.

Även bland östdiktaturernas politiska motståndare i väst var det inte ovanligt att man erkände systemets ekonomiska bedrifter, och såg planekonomin som ett verkligt alternativ till kapitalismen. På ytan verkade planekonomin fungera. Och prestationerna VAR verkliga. Under hela 1950-talet och långt in i 1960-talet visade öststaterna upp tillväxttal som var jämförbara med och ibland faktiskt överträffade de i väst. Planekonomins inre motsägelser fanns dock där från allra första början, men det tog tid för dem att bli akuta eller ens synliga. – Peter Englund

Det som Peter Englund tar upp är kanske något av det viktigaste som murens fall ledde till på sikt. Östdiktaturernas fina fasad revs ner och bakom såg man ett rangligt skelett, dåligt konstruerat, ett fuskbygge som inte kunde jämföra sig med vad man i väst hade producerat. Med detta så borde planekonomin varit död som ideologi, men tragiskt nog är det inte det. Kommunismen dog inte i och med Berlinmurens fall, men den fick sig en rejäl käftsmäll.

Västs feghet och oförmåga att agera

Seminariet jag var på om Murens fall

Muren delade Berlin, men det var bara en del av den stora delningen som fanns i Europa. Som Churchill uttryckte sig ”From Stettin in the Baltic to Trieste in the Adriatic, an iron curtain has descended across the Continent. ” och han hade så rätt. Churchill ville intervenera, han avskydde Stalin men fick ett Nej.

Hur starkt var östblocket egentligen ? Var det så att allt kollapsade på en gång eller var det sprickor sen innan och nu orkade öst inte hålla emot mer ?

Jag var på en heldag om 20 år sen kommunismens fall i Stockholm för några veckor sedan där frihetskämpar från Polen, Estlands president och flera andra stora digniteter (Sverige företrätt av Hökmark) och det som sades där var väldigt starkt för mig.

Det som de som verkligen levde och verkade i östblocket sa att om det inte hade varit för Thatcher, Reagan och Påven så hade kanske inte murens fall blivit verklighet. Det behövdes starka röster som inte accepterade östblockets existens, som ifrågasatte och visade vägen. Dessförinnan hade västvärlden stilla suttit ner och accepterat östs existens och deras övergrepp. Precis som väst gjorde då Hitler annekterade Sudetlandet, och flertalet andra moderna exempel där Europa beskylls för feghet och att agera för segt.

Mart Laar, f.d premiärminister o utrikesminister av Estland, uttalade sig om sina erfarenheter och det stod klart för honom att det som ”behövdes” var att de förtryckta massorna i öst kände att väst brydde sig, att de stod där vid deras sida mot förtrycket. Alla inom östblocket kunde se hur svagt sovjetblocket var, allt som behövdes var en push, de visste alla menade Laar. Det är en väldigt stark besvikelse mot Västmakterna som Laar gav uttryck för, de väntade på att de skulle stödja folket, men fick inget stöd.

” ”The only way (victory) was not achieved, the moment it became clear for the soviet leaders that whatever they did the west would not interfere”

”In 1956 it was clear to us, the West would never help” - Mart Laar

Enligt dem som talade då så kunde östblocket fallit redan på 50-talet om Västeuropa stöttat befolkningarna som ville ha frihet, men de gjorde de inte. Östeuropas folk var ensamma, och ensam är inte stark.

Jag tror personligen inte att hela östblocket hade fallit så lätt, Sovjet hade trots allt vunnit andra världskriget och deras makt och självförtroende var säkert större 1956 än den var 1989.

Öst och Väst, pros and cons

DDR Statsvapen

Väldigt ofta då jag pratar med människor från forna öst så hyllas öst-staterna på olika sätt. Och självfallet var inte allt av ondo. Östblocket hade en stor integrationspolitik där alla öst-stater skulle ha samma maträtter och liknande, intentionen var att alla skulle vara samma ”folk” genom att man blandades och blev ett multikulturellt samhälle, påminner en del om det multikulturella Sverige när man ser till grundtanken.

Aftonbladet exemplifierar på andra sätt som Östtysklands invånare såg på DDR. Även med en intervju. Det som berättas är att i Östtyskland var utbildningen gratis, alla hade ett jobb, priserna var låga. Det var jämställt i samhället genom grundlag, men även praktiskt. Dagis, dagmammor och möjlighet att få mammaledighet var väldigt utvecklat. Men på det sättet som muren revs så var det inte en föreningen mellan öst och väst som hände, det var en annektering. Öst annekterades av Västtyskland och deras lagar och verklighet blev lag. När man skulle återuppbygga Östtyskland blev det fri entreprenad, och såsom jag hörde på tv4 idag, så var det västtyska företag som byggde upp öst så i väst blev det massor av arbete i öst, medan man i öst inte märkte någon större förändring. Den östtyska eliten kastades ut från sina jobb och ersattes av västtyskar helt enkelt.

Expressen visar dessa siffror i en artikel där det berättas att år 1991 var 10,2 procent arbetslösa i öst, mot 6,2 procent i väst. I dag har väst 7,2 procents arbetslöshet, mot 14,7 procent i öst.
- Det finns en känsla att de dubbelt så höga arbetslöshetssiffrorna i öst är huggna i sten, säger Angela Merkel, Tysklands förbundskansler, själv uppvuxen i det forna DDR.

Men man skall samtidigt erkänna det enorma kapital som Väst pumpade in i öst för att få upp dem till en högre nivå. Enligt en rapport från kommerskollegium från 2004 så var den tyska svaga ekonomins orsak återföreningen med öst, c:a 1/3 av av den låga tillväxten kan direkt kopplas till detta. Kostnaderna är enorma, motsvarar årligen 5% av BNP. Expressen uppger att det hittills kostat 12-16 biljoner kronor att rusta upp öst.

Tyskland hade säkert mått bra av att ha tagit en del av östtysklands ideologi, dagis, dagmammor ses ju nästan som något förkastligt i Tyskland idag. Hemmafrun är idealet, den arbetande mamman ses som oansvarig och dålig människa då hon inte tar hand om barnen.

Men man kan inte förneka att det har blivit bättre. SVD ger mycket bra grafisk representation av detta, och för att ta upp de mest talande exemplen:

DDR lever kvar i folkminnet och hyllas.

Vid Berlinmurens fall hade 20% av östtyska hushåll telefon, idag har 97%. c:a 50% hade bil, nu har 72%. Samtidigt kan man fråga sig om det hade sett annorlunda idag även om inte västtyskland tagit över. Och är det telefon och bil som gör folk lyckliga, egentligen ? Men det är fortfarande stora skillnader. Östtyskland är där arbetslösheten finns, c:a 15 % arbetslöshet i forna öst, mot 7-8 % i väst.

Personliga tankar, avslutning

Det är förvånansvärt hur DDR har förvånansvärt många likheter med den värld Socialdemokraterna vill skapa. Då människor berättar vad som var bra med DDR så tar de upp saker som man som svensk får höra är bra med Sverige, fri sjukvård, fri skola, dagis och subventionerade mediciner etc (Det är billigt). Vi får kanske vara tacksamma att vänstern i Sverige inte tyckte allt som DDR stod för var bra idéer att använda.

Det vi kan lära av detta är mycket. Europa måste vara starkare, mer handlingskraftig. Endast med handlingskraftiga statschefer eller allianser kan man ta bort de förtryckande regimerna. Med den nya Europeiska Unionen med en gemensam utrikespolitik så tar vi i Europa ett steg i denna riktning. En samlad röst som snabbt kan fatta beslut, och säga.

”Nej vi tolererar inte diktatur och förtryck, ändra er, för vi Viker oss Inte!”.

”Mer resurser” till skolan stillar politikers dåliga samvete

Är en resursrik skola garanti för bra skolgång ? NEJ ! (bilderna har inget med texten att göra, utan bara excempel på resursrik skola)

Idag har det av någon obeskrivlig anledningen skrivits mycket om skolväsendet i Sverige, det som tas upp är inget nytt för mig direkt, men rätt intressanta saker och chockerande att behöva läsa om såhär pass offentligt. Min bild har tidigare varit att man försökt tiga ihjäl detta. Jag tänkte vi börjar med:

SVD som skriver om Skolans resursbrist.

När jag studerade i Malmö och fick höra om att detta med resursbrist är en myt. Rosengårdsskolan beskrevs och upplevdes av praktikanter där samt av oss som besökte skolan som en ”rik” skola. Enligt ordinarie personalen där så hade de så mycket pengar att de inte visste vad de skulle göra med dem, och att det nästintill fanns en platt-tv i varenda korridor, pengar fanns i ett överflöd. Det ser väldigt bra ut i den kommunala budgeten att man satsar på skolan – sen om det ger resultat det är en helt annan sak.

SVD berättar om en granskning som gjorts av två herrar och en dam och de har slutsatsen att varken resurser eller lärartäthet är viktigt för hur eleverna presterar i skolan, det viktiga är den tid som lärarna tillbringar med eleverna.. Shit, detta lät verkligen revolutionerande. Menar de att lärarledda lektioner är bra? Wow (Ja, ni tolkar rätt, jag är sarkastisk.)

Denna granskning visar även att resurserna i skolan ökat med 8% per elev under den senaste 15-årsperioden, så detta med resursbrist är en myt. Det finns inget statistiskt samband mellan resursåtgång och resultaten hos eleverna. Detta har jag hävdad många gånger i diskussioner och det är härligt att se att denna granskning stödjer min tes.

Lärarnas Riksförbund hoppar in i debatten  i artikel i SVD och säger att problemet är för stora klasser. Och självklart har hon en poäng, det är väldigt svårt att vara en god lärare om man har 30 elever. I lärarens uppdrag står det att man skall se varje elev, och möta eleverna där den är. Det är inte helt lätt om man har 30+ elever. Men är då lösningen större lärartäthet ? Det visar inte granskningen, så här kanske Metta är lite fel ute. Här tycker jag mer att Lärarförbundet har rätt då de säger att läraren får lägga mycket mer energi på områden som inte är kärnuppdraget, undervisning, planering och efterarbete. Läraren är numera VAB, poliser, vaktmästare och mycket mer som tar arbete från den undervisande biten. Så här tycker jag att Eva-Lis Sirén som representant för Lärarförbundet är mer ”rätt ute” än LR.

Kvantitet (fler lärare, mer resurser)är inte tillräckligt utan det är Bättre Kvalité som är lyckeln. Utbildare lärare som är i klassrummet och undervisar, resurser som det faktiskt finns fog för. Sluta tro att ”Mer resurser” löser alla problem. Det löste inte problemen i poliskåren, det löste inte problemen i sjukvården även om vissa partier fortsätter tjata om ”Mer resurser till X” så är det inte det som är det mest effektiva.

Om vi då återknyter så skriver DN att Täbys gymnasieelever lyckas bäst i länet, tyvärr så står det inget om varför Täby lyckas så väl. Men jag har läst studier förut som menar att i sådana här områden är föräldrarna mer ”kräsna” då de själv är utbildare, de ställer höga krav på deras barn (på gott och ont), men även på skolan. De kräver kvalité, och de får det.

Objektivitet i Skolan – Propaganda i skolan ?

Det finns massor av fall där lärare avskedas p.g.a deras åsikter. För något år sedan avskedades en lärare i Ronneby för att han var aktiv Sverigedemokrat, för att nämna ett exempel. Men hur är det med skolan egentligen ? Jag visade i mitt examensarbete att historieläroböcker knappast var objektiva, men det är inte skolan heller. Jag får ibland ta del av vad mina kusiner läser på Gymnasiet. Senast förra veckan kom en av mina kusiner hem och ville ha stöd för prov i SO om politiska ideologier. Frågorna han hade var:

• ”Vilken ideologi står för rättvisa?
• Vilken ideologi står för tradition?
• Vilken ideologi står för jämställdhet?
• Vilken ideologi står för frihet?
• Alternativen du har att välja på är : Liberalism, Konservatism, Feminism och Socialism”

Där svaren skulle vara att Socialism står för rättvisa, Konservatism för Tradition, feminism för jämställdhet, och Liberalism för frihet. Jag förstår att man måste förenkla i skolan, men jag tyckte nog denna ”förenkling” var lite väl magstark. Men det förekommer.

Expressen berättar om Daniel Ådin, Skellefteå som inledde ett prov på gymnasiet med frasen

”Den borgerliga regeringen har kört Sveriges ekonomi i botten. Arbetslösheten är hög och ekonomin befinner sig i en djup lågkonjunktur”

Påståendet om hög arbetslöshet och lågkonjunktur inte fel egentligen. Jag diskuterade mycket om detta då jag skrev mitt examensarbete och kunde se en skillnad. Läraren MÅSTE vara objektiv i grundskolan, men på Gymnasiet behöver läraren inte vara objektiv så länge man berättar att ”detta är min åsikt”.

”Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Då värderingar redovisas, ska det alltid klart framgå vem det är som står för dem.”

Men vill vi verkligen ha en skola där lärarna kan forma eleverna till sina väljare? Nej det tycker jag inte är rimligt, skolan skall försöka vara objektiv, och ge eleverna verktyg för att kunna vara objektiva och kritiskt tänkande när det gäller nyheter och liknande inslag i mediabruset.

Reflektioner från arbetslivet. Hövlighet, Ungdomar och svensk skola.

Jag har nu jobbat en hel del på ett opinionsinstitut på kvällar, och även vikarierat som lärare. Jag har alltså varit i verkligheten och det är rätt spännande vad dessa ”möten med verkligheten” nyanserar ens perspektiv. Tyvärr är ju bägge av dessa typer av tjänster en viss sekretessgrad så jag får inte avslöja för mycket, men det finns en hel del intressanta aspekter.

Svenskar som ett trevligt folk

Ja detta kanske många tar som en självklarhet, men det gjorde verkligen inte jag. Den bilden jag hade var att svenskar generellt är rätt otrevliga då okänt folk ringer på telefonen, och jag nästan ställde in mig på att jag skulle få ha många otrevliga samtal där de slänger telefonen i örat på mig, svära, förolämpa och vara otrevliga rent allmänt. Men efter alla samtal jag har ringt ser jag att det är en oerhört liten del som är genuint otrevliga. En på hundra samtal eller däromkring, majoriteten (oavsett ålder) är trevliga människor som behåller en hövlighet i tonen, och även om de säger nej så är det ”Tack för att du ringde, men nej tack” eller liknande. Så en hyllning till de bosatta i Sverige som fortfarande har en fast telefon! Det råder fortfarande en hövlighet i samhället (detta trots alla irriterande telefonförsäljare), och det glädjer mig mycket! Kan det vara så att folk fått en förkärlek till Magdalena Ribbings etikettspalt i DN?

Ungdomar – stökiga – Ja, oengagerade – Nej

Clownen i klassen finns det alltid en

Jag har ofta hört i diskussioner där själva andemeningen är ”dagens ungdom vill bara leka, de tar inget seriöst och är oengagerade”, och där räknas lustigt nog även jag in. 80-talister skall tydligen anses vara oengagerade, men kräver allt. Men tidigare praktik på lärarutbildningen och vikariat som jag har haft här i Stockholm, även i utsatta områden, har visat att så är det inte alls. Inte ens i klasser där skolan anser att en lärare ”klarar av” klassen utan att det behövs två ser jag detta oengagemang. Jag ser clownen, jag ser de stökiga, men jag ser att dessa personer går att nå, och de är redo att lära sig. Men tyvärr så är clownen, viljan att stå i centrum så mycket viktigare än att lära för livet. Detta kan man bryta med rätt enkla trick, diskutera deras verklighet så att du blir både en ”auktoritet”, men även en av dom. Tala lite World of Warcraft om du så vill, det fungerar, jag lovar

När du som lärare/vuxen kommer under clown-exteriören ser du en individ som vill något med sitt liv, men inte riktigt ser allvaret. Med det inte sagt att det finns elever som är oengagerade, det finns säkert, men jag har inte mött någon ännu.

Men detta har betydelse politiskt

När det gäller skolan och de unga som är i det så är problemet inte ovilja att lära sig, utan att elever inte förstår allvaret och ser skolan som en plats för att ha roligt, och sen om man får tid över att lära. Det finns de elever som har denna syn och varianter av den, vilket är förödande. Med Björklunds förslag till en ny skola, med tydligare läroplansmål, en skola för alla inlärningstyper, betyg (betyg gör att situationen blir mer allvarlig, att man tar det seriöst helt enkelt) kommer Sverige att få bättre förutsättningar att klara sig i den internationella kunskapskampen de kommande decennierna. Så GO Björklund (märkligt, jag är inte folkpartist men gillar Björklund – också en intressant reflektion).

Sossarnas politik mot de Unga

Socialdemokraternas Jobbkongress

Sådär, sossarna har nu avverkat ungdomarnas del av den intressanta S-kongressen, och det finns en hel del intressanta saker att se i deras politik. För ett parti med en partiledare som enbart 24% av svenska befolkningen tycker skulle vara skicklig att leda en regering, där till och med LO anser att Reinfeldt är bättre än Mona. (allt enligt SKOP ) Ja med ett sådant parti behövs verkligen en politik som imponerar !

Jag tänker i första hand rikta in mig mot de Unga, då det är i första hand den politiken jag intresserar mig för.

Arbetsmarknad

Barn och ungdomar är den bästa tillgång vi har! Det tycker jag ska genomsyra det här området. - Thomas Bodström

Socialdemokraternas viktigaste punkter för att skapa en bra arbetsmarknad för unga kan sammanfattas med (enligt dem själva)

• Jobbstart - Lärling eller subventionerad anställning
• Trainee i den offentliga sektorn där nyutexaminerade akademiker kan komma in på statliga myndigheter.
• Höjt studiemedel och bidrag till studenter med barn.
• Förstärka komvux för dem som saknar fullständig grundskole eller gymnasiekompetens
• Fler hyresrätter via investeringsstöd
• Tydligare krav på kommuners bostadsplanering.

Kommentar: Ja vad kan man säga, bravo jag är inte så etsad i mitt tyckande att jag inte kan tycka saker och ting som socialdemokrater för fram är bra. Det är dock ett problem, socialdemokraterna verkar fortfarande ha kvar synsättet att alla skall vara inom staten, det är inom staten man skall växa, värka och agera. Som ett resultat av det så väljer de specifikt att skapa traineeprogram till statliga myndigheter. Varför ger man inte stöd för det även för nyutexaminerade akademiker i den privata sektorn ?

Men jag förstår poängen, jag är själv relativt nyexad samhällsvetare, och alla i min sits vet att bland de svåraste grupperna att få ”komma in” på arbetsmarknaden är samhällsvetarna, de som skall jobba statligt.

Sedan att ge mer pengar åt studenter, ja det är väll trevligt men det är inte det viktigaste för att skapa en bra arbetsmarknad för ungdomar. Jag har själv svårt att tro att denna satsning hade varit kostnadseffektiv eller specielt samhällsnyttig, även om det innebär att studenter kan festa en gång extra i månaden eller skippa nudlarna på lördagkvällen.

Jultomten kom på besök också

Skolpolitiken

• En sak tror jag att vi alla är ense om: att Sverige ska konkurrera med kunskap, inte med låga löner. Därför vill vi socialdemokrater självklart satsa brett, från förskola till forskning – Anneli Hulthén

De viktigaste punkterna i skolpolitiken, enligt dem själva var: 

• Nationella prov ska genomföras i åk 3, 6 och 9.

• Vi vill se fler vägar in i läraryrket. Vi är positiva till nya intagningsregler såsom intervjuer, tester och praktik med bedömare i skolan.

• Vi vill införa AT-tjänstgöring för lärare.

• 25:4 -regeln bör återinföras. Dessutom bör fler former av ingångar till högskolan utredas.

• Högskolornas utbildning ska få starkare koppling till den senaste forskningen.

• Sverige ska investera mer i medicinsk forskning och i miljö- och klimat forskning
• Inget S-förbud mot friskolor att ta ut vinst

Kommentarer: Här har jag betydligt mer att ”klaga på”. För det första det är redan nu alldeles för lätt att komma in på lärarutbildningen, och en relativt enkel utbildning kan jag tycka som själv gått den. Att då skapa fler vägar för dem som inte ens kan komma in idag att komma in lär urvattna läraryrket ytterligare. Jag ställer mig däremot positiv till AT-tjänstgöring då detta ger möjlighet att praktik och teori från lärarutbildningen faktiskt omvandlas till verkligheten och att lärare får det stödet de behöver i verkligheten den första tiden. En stor kostnadsfråga naturligtvis, men bra.

Slutsats: Jag tycker faktiskt att förslagen som hittils har klubbats igenom är rätt bra, inte så mycket att klaga på om jag skall vara helt ärlig. Om man KUNDE bortse ifrån att om Sossarna kom till makten skall skrota de nya läroplanerna så skulle en socialdemokratisk valseger inte vara en total katastrof för de unga.

Men nu är det så att man inte kan bortse ifrån att de vill skrota den nya gymnasieskolan, där praktiska lagda elever, teoretiska elever och alla elever syns och får möjlighet att växa och gå i en skola skapad för dem, där de får växa och bli de arbetande individer de vill bli.